Teknologi som skenar, enorma investeringar, och en växande klyfta mellan generationer formar en ny ekonomisk era. AI kan nå självtänkande nivåer före 2030, infrastrukturen kräver biljoner i upprustning, och generationerna Boomers och Zoomers står inför historiska förändringar i konsumtion och förmögenhet. Framtiden kräver både innovation och anpassning i en värld i snabb omvandling.
En av mina vid det här laget kända käpphästar är att marknaden på kort sikt är en kakafoni av data, händelser, humörsvängningar, åsikter och ständiga överraskningar. Ofta åt det håll man inte hade förväntat. Att som investerare närma sig denna ”wall of everything” kräver åtminstone en insikt om att det är svårt att få grepp om alla komponenter och hur de hänger samman. Annars är det lätt att det blir fel när investeringsbeslut ska tas. Jag tycker att den gångna veckan är ett bra exempel på detta. Trump 2.0 satte i gång i måndags (som ni säkert noterat) och det har varit minst sagt livat på marknaderna när de försökt tolka både exekutiva order, uttalanden och signaler från den nya administrationen i USA samt spekulera vad det kan innebära för framtiden. Visst, nyhetens behag gäller även Trump, och kanske kommer den initiala hysterin att lägga sig något, fast räkna med fortsatt stort fokus på vad Vita Huset hittar på, eller för den delen inte hittar på, i det mer kortsiktiga perspektivet. Dock, det är från tid till annan svårt att förhålla sig till ovan nämnda kakafoni, och det gäller även om vi skulle ta bort Trump ur ekvationen.
Därför tänkte jag sträcka ut blicken något. För drygt ett år sedan skrev jag tre veckobrev i rad om ”En ny ekonomisk era” (läs mer här, här och här), och möjliga investeringsimplikationer som den kan föra med sig. Om det är svårt att på kort sikt få rätt om framtiden är det hart när omöjligt att på 5-10-15 års sikt få rätt. Likväl är det ett perspektiv som är nyttigt att fundera kring eftersom de drivkrafter som styr delvis står över det kortsiktiga bruset som vi vanligtvis lägger störst vikt vid. Dessutom tenderar ett längre perspektiv att bli abstrakt, det är svårt för det mänskliga sinnet att fästa någon större vikt vid något som eventuellt kommer att spela ut om ett decennium eller två. Men tro mig, det är en hel del på gång om vi sätter på oss de långsiktiga glasögonen!
Den amerikanska investmentbanken Bank of America tog i en rapport som kom i veckan upp ett antal teman som de tror kommer att påverka både ekonomin och marknaderna med sikte på 2030 och framåt. En hel del av dessa teman överlappar med det jag tog upp för ett år sedan, och stärker åtminstone mig i tankarna om att vi redan är i, eller på väg mot, en ny ekonomisk era. Drivkrafterna jag pekade på är demografi, AI (artificiell intelligens) /produktivitetstillväxt, statsbudgetar, geopolitik, energitransitionen och klimatförändringar. De investeringsmässiga implikationerna är en högre och mer orolig inflation (gäller även räntenivån), mer oförutsägbara marknader, större skillnad mellan vinnare och förlorare, samt stora möjligheter till problemlösning, innovation och nya affärsidéer/bolag. Kort sagt, investeringslandskapet kommer om möjligt bli ännu mer komplicerat än vad det uppfattas som idag. Här är ett axplock av teman från Bank of America som påverkar drivkrafterna i ”En ny ekonomisk era”:
- ”Teknologi äter upp världen”. AI-utvecklingen går snabbare än någon teknikutveckling och kan innan 2030 nå AGI (Artificial General Intelligence), alltså självtänkande. 2018 var prognosen att det skulle ta upp mot 80 år. Implikationerna är nästan oöverblickbara, till exempel skulle framstegen inom humanioda robotar tillsammans med AGI kunna innebära att de flesta manuella yrken skulle kunna ersättas av en robot. För att inte tala om de yrken som inte är manuella. Det innebär en potential för automation som var svår att se för bara ett par år sedan. Teknologiutvecklingen är såklart inte bara AI utan omfattar bland annat kvantum-datorer, robotar och också fallande priser inom till exempel chip och batterier.
- ”Mer av allt”. Ny teknologi är inte bara den senaste versionen av Chat GPT eller att du inte längre behöver köra bilen själv. För att kunna fungera behövs enorma investeringar inom bland annat infrastruktur för ny teknologi, hårdvara som chip, bandbredd, datacenter och el- och vattenförsörjning (datacenter idag använder ca 1,2 miljarder liter vatten om dagen för kylning). Och i takt med en accelererande teknologiutveckling ökar behoven ytterligare.
- ”Renovera mera”. Ovanstående punkt fokuserar på nya investeringar. Den existerande infrastrukturen behöver ovanpå det rustas upp, och det kraftigt. I USA har de flesta områden inom infrastruktur (vägar, broar, dammar, järnvägar, vatten/avloppsledningar) överskridit sin förväntade livslängd och behoven globalt uppskattar Oxford Economics till runt 94 biljoner dollar fram till 2040. Behoven är som störst inom energiförsörjning, både genereringen av el och överföringen av den. Energitransitionen kommer att bli både stor, dyr (för att nå Net zero 2050 krävs ca 215 biljoner dollar enligt BNEF New Energy Outlook 2024) och krånglig att genomföra.
- ”Boomers & Zoomers”. Att vi blir allt äldre är inget nytt. Det innebär att gruppen ”boomers”, födda 1946-1965, är en relativt stor grupp (ca 10% av befolkningen globalt och ökande) med stora resurser och en vilja att spendera dem, vilket kommer att påverka behovs- och konsumtionsmönstren för bland annat hälsovård, resor och finans. I och med att demografi är en så pass trögrörlig indikator vet vi redan nu att nästa stora generation är ”zoomers”, födda mellan 1996-2016, som kommer att dominera befolkningspyramiden fram till runt 2035. De kommer då att ha den största andelen av lönekakan globalt och dessutom vara primär mottagare av ”den största förmögenhetsöverföringen i världshistorien” när boomer-generationen faller av. Även här kommer behovs- och konsumtionsmönster att påverkas, och de kommer definitivt vara annorlunda än boomers.
Att det är en minst sagt spännande framtid vi går till mötes står utom alla tvivel. Jag är fullt medveten om att långsiktiga resonemang likt ovan inte innebär att man med rak arm kan peka ut framtidens vinnare eller förlorare år 2031, men det ger kanske lite mer av ett större perspektiv än där vi började, med marknadens kortsiktiga fokus. Investeringsmässigt anser jag att diversifiering kommer att bli viktigare än någonsin i en mer oförsägbar marknad där begreppet ”disruption” får stor plats. Att sprida riskerna, inte bara i klassisk mening mellan noterade aktier och obligationer (och även inom dessa tillgångsslag), blir centralt. Till exempel genom att inkludera onoterade marknader som private equity och fastigheter, samt andra alternativa tillgångar som hedgefonder/private credit. För de noterade delarna av portföljen kan resonemanget utsträckas till aktiv kontra passiv förvaltning. Har man en god diversifiering på plats finns utrymme att inkludera mer tematiska inslag likt ovan i portföljen. En sak är dock säker på längre sikt: kapitalmarknaderna kommer leverera avkastning även i det perspektivet!