Marknaden med Michael Livijn

”Blir 2025 ännu ett starkt marknadsår?”

December månad blev lite av en baksmälla för marknaden, då november präglades av stora förhoppningar i spåren av Trumps valvinst i USA. Riskfyllda tillgångar som aktier, kryptovalutor och enskilda sektorer utvecklades starkt och många analytiker spådde att rörelsen skulle fortsätta under slutet av året. Verkligheten är dock vad den är, inte vad marknadens bedömare vill att den ska vara, och således blev nämnda avslut lite av en besvikelse. USA (S&P 500) slutade månaden ned drygt 1% (i SEK) och globala aktier hamnade i samma härad. Även svenska aktier (som också spåddes en stark december) hamnade på minussidan, med en nedgång på 1,5%. Samtidigt går 2024 till historien som ett mycket solitt aktieår, där globala aktier levererade en avkastning på hela 28%. Lejonparten av den siffran kommer dock från USA, som i kraft av sin storlek (~65% av ett globalt index) driver hela tillgångsslaget aktier. Ett globalt index exklusive USA hade en utveckling om 16% (i SEK). Svenska aktier slutade 2024 på 9% i avkastning (SIX PRX).

Även räntesidan avslutade året i moll. Återigen drev USA ränteutvecklingen och den amerikanska 10-åriga räntan steg hela 40 punkter under december. Det drog med sig långa räntor uppåt globalt och också den svenska 10-åringen steg kraftigt, 45 punkter. Ett svenskt statsobligationsindex föll kraftiga 4% under december, och hamnade därmed på minus 1% för helåret 2024. Mer riskfyllda ränteslag, som high yield (företagsobligationer med lägre kreditvärdighet) föll mindre med runt 0,5% medan investment grade (högre kreditvärdighet) tappade 2% (båda i USD). För helåret gav de båda ändå en hygglig avkastning, 7,5% respektive 2%.

Valutamässigt blev det (ännu) ett svagt år för den svenska kronan, som tappade drygt 8% mot dollarn och runt 3,5% mot euron. Under december var dock rörelsen i princip sidledes.

På råvarumarknaderna fortsatte guldet ned under december, fast för 2024 steg guldpriset med 26%. Oljepriset toppade under våren med en uppgång på nästan 20%, men föll tillbaka under sommaren och var som mest ned 10%. Stigande priser under december innebar att oljan slutade året nästan oförändrad, men med stora svängningar under året. Industrimetaller som koppar, zink och nickel fortsatte trenden nedåt från i höst och slutade strax över nollan för helåret. Likt oljan har priserna påverkats av en dämpad efterfrågan från marginalköparen av alla stora råvaror, Kina, vars ekonomi har haft motvind under året.

Den globala ekonomin klarade sig bättre än väntat under 2024. Framför allt var det ännu en gång USA som överraskade positivt tack vare en god produktivitetstillväxt och spendervilliga hushåll. En av spådomarna när vi gick in i 2024 var just att den amerikanska ekonomin riskerade att falla ned i lågkonjunktur eller till och med recession, vilket riskerade att drabba den globala tillväxten negativt. Inflationstrycket fortsatte också att avta, något som gav utrymmer för styrräntesänkningar i många ekonomier. Europa fortsätter att underprestera, så även under förra året. En svagare export till bland annat Kina, stigande gaspriser och hushåll som ser pessimistiskt på framtiden (och därmed håller hårt i plånboken) resulterade i vad som bäst kan beskrivas som nolltillväxt i ekonomin. Tyskland och dess industri är i centrum, pressad av både höga insatspriser och konkurrens från Kina, speciellt inom den viktiga bilsektorn. Industriproduktionen har fallit under flera år och är nu på samma nivåer som 2006 (!).

I kina har myndigheterna lanserat ett flertal stimulanspaket för att lyfta den tröga ekonomin, och ambitionen att hålla en tillväxttakt på 5% också under 2025 ligger fast. Konsensusprognoserna för den globala ekonomin ligger i samma härad som för 2024, runt 2,5% i tillväxt väntas under året. Dock får osäkerheten sägas vara relativt stor i och med vad den politiska inriktningen under Trump kommer att innebära. Enligt en undersökning i Financial Times tror flertalet ekonomer att den förväntade politiken kommer att bromsa tillväxten och trycka upp inflationen.

Globala aktier har stigit minst 10% under fem av de senaste åtta åren (i SEK) och S&P 500 har haft en genomsnittlig avkastning på 14,5% de senaste fem åren. Aktiemarknaden stiger i snitt tre år av fyra och så länge uppgången drivs av stigande vinster så är nya ”toppar” inget problematiskt. Samtidigt är marknaden ofta driven av sentiment, eller humör, där girighet och rädsla bidrar till överdrivna rörelser både uppåt och nedåt, skilt från underliggande fundamentala drivkrafter. I nuläget har optimisterna definitivt övertaget och dominerar narrativet inför 2025. Få ser en ekonomisk inbromsning eller stora fall på aktiemarknaderna. I Bank of Americas senaste globala förvaltarundersökning är även de mycket optimistiska och har en rekordlåg andel kontanter i portföljerna samtidigt som de aldrig haft så stor övervikt i amerikanska aktier.

Aktiemarknaderna trotsade stigande räntor under 2024, främst tack vare stigande vinsttillväxt. Höga förväntningar om framtida vinster inom artificiell intelligens, sänkta styrräntor på många håll och en avtagande recessionsrädsla bidrog också till uppgången. In i 2025 är den förväntade avkastningen på amerikanska (och globala) aktier, jämfört med vad man som investerare kan få i ränta på motsvarande statsobligationer på den lägsta nivån sedan före finanskrisen. Denna ”riskpremie” är en funktion av aktiekurserna, förväntad vinsttillväxt och räntan på statsobligationer. En allt högre värdering drar ned den förväntade avkastningen samtidigt som marknadsräntorna (och realräntorna) har stigit. Fortsätter trenden kan sentimentet ändras till det mer pessimistiska.

Drivkrafterna för ännu ett bra år är en global ekonomi som tuffar på, där det finns möjlighet för både Europa och Kina att överraska positivt. Arbetslösheten är mycket låg på många håll och fortsätter inflationen nedåt finns utrymme för fler räntesänkningar som kan ge stöd till både hushåll och företag. Vinsttillväxten förväntas stiga med över 10% globalt och utanför USA är aktiemarknaderna mer rimligt prissatta. Fortsätter ränterörelsen uppåt, likt avslutningen på 2024, kan dock humöret dämpas. Med Trump i Vita Huset från och med den 20 januari ökar också osäkerheten ekonomiskt beroende på hur han kommer att hantera tullar och även den geopolitiska situationen. En hög värdering av både aktier och företagsobligationer behöver inte vara ett hinder för en vidare uppgång, men det ökar känsligheten för besvikelser. I ingången till 2025 kan det därför vara på sin plats att komma ihåg att avkastningen varit mycket stark de senaste åren.