”AI-hysterin driver marknaden för närvarande”
Marknadsutveckling
Förra året blev en riktig holmgång för vinnaren efter pandemin, amerikanska tech-bolag. IT-sektorn backade runt 20 procent under 2022 samtidigt som energisektorn i USA steg med runt 40 procent. I år är rollerna ombytta, tech rusar mot nya höjder, upp nästan 40 procent, samtidigt som energi är årets förlorare med en nedgång på runt 15 procent. Det är framför allt den enorma uppmärksamheten kring Artificiell Intelligens (AI) som driver på, och möjligheterna (och riskerna) kring denna teknologi verkar i det närmaste oändliga. Populära applikationer som ChatGPT drivs av avancerade data-chip, som tillverkas bland annat av det amerikanska bolaget Nvidia. När bolagets rapport för Q1 släpptes, med högre framtidsprognoser, steg värdet med runt 200 miljarder dollar på en dag, vilket troligen är den största värdeökningen någonsin för ett bolag en enskild dag. Detta innebar att amerikanska aktier kommer ut som vinnare under maj, med en uppgång på 6,5 procent. Globala aktier slutade månaden upp knappt 5 procent medan svenska aktier var ned 2,7 procent. Tilläggas bör att den svenska kronan tappade rejält under månaden, nästan 5 procent mot dollarn och runt 3,5 procent mot euron, vilket naturligtvis drog upp avkastningen på utländska innehav.
På räntesidan var det små rörelser, det var framför allt korta löptider som rörde sig något uppåt medan de längre räntorna var relativt oförändrade. Även spreadarna (påslaget man får i investeringar i kreditrisk) för företagsobligationer hade en ganska lugn månad med små rörelser. Ett svenskt obligationsindex (OMRXall) var ned 0,4 procent. På det stora hela ännu en ganska lugn månad med totalt fokus på den amerikanska tech-sektorn och AI.
Geopolitik & Politik
Skuldtaksdebaclet i USA ser ut att lösas, ännu en gång i sista stund. Överenskommelsen mellan Republikanerna och Demokraterna innebär att skuldtaket lyfts under två år (och därmed över nästa presidentval) samtidigt som utgifterna stramas åt i statsbudgeten. Därmed undveks risken för att USA skulle ställas inför det faktum att tvingas ställa in sina betalningar, en händelse som definitivt skull ha skakat om det finansiella systemet och därmed världens marknader.
Ekonomiska utsikter
Under våren har ekonomiska data börjat komma in lite svagare än förväntat, fast nivåerna är fortsatt hyggliga. ”Den mest förväntade recessionen någonsin” har ännu inte inträffat, och i det korta perspektivet ser det ut som om den dröjer ännu ett tag. Tillväxtmässigt ser 2023 knappast ut att bli ett starkt år, men det är en viss skillnad på recession och svag tillväxt.
USA fortsätter att visa samma mönster som under våren; arbetsmarknaden är fortfarande extremt stark (för stark?), konsumenten håller i och sitter fortsatt på sparade reserver, vilket gör att den så viktiga konsumtionen hålls uppe. Högre bostadsräntor svider på pappret för hushållen, fast i och med att standardförfarandet i USA är en 30-årig bindningstid är runt 92 procent av bolånestocken ännu opåverkad av bostadsräntor på uppemot 7 procent. Ännu gäller den ”tudelning”, som även kan ses i Europa, där tillverkningssidan av ekonomin har motvind samtidigt som servicesidan har klart bättre fart. Det ovan nämnda skuldtaksbråket innebär också att statsbudgeten fortsatt kommer att vara i underskott, cirka 6 procent av BNP, vilket betyder att en viss draghjälp från den offentliga konsumtionen.
Den kanske största utvecklingen på det makroekonomiska området under senvåren har varit att återöppningen i den kinesiska ekonomin har börjat hacka rejält. Det som såg ut som en garanterad comeback efter en lång nedstängningsperiod har förbytts i en bromsande aktivitet, framför allt för den fortsatt viktiga exportindustrin. En del av förklaringen kan vara den svagare globaliseringstrenden, där västliga bolag bygger upp alternativa leveranskedjor närmare väst som ett svar på dels erfarenheterna efter pandemin, dels mot bakgrund av det mer hetsiga tonläget mellan Kina och USA. Geopolitik har blivet faktor som fått större tyngd de senaste åren. Kinesiska aktier har också gått in i en ny ”björnmarknad”, alltså ned med mer än 20 procent, sedan toppen i februari. Dock så håller servicedelen av ekonomin upp hyggligt.
Vad gäller den svenska ekonomin fortsätter högre räntor att tynga de svenska hushållen, förutom en hög inflation som pågått sedan början av förra året. Konsumtionen av främst kapitalvaror har också sjunkit kraftigt under 2023. Likväl kom tillväxtsiffrorna för första kvartalet ut bättre än väntat, BNP ökade med 0,8 procent i årstakt främst tack vare starkare export än väntat samt lageruppbyggnad. Inflationen fortsätter dock att vara en tyngande faktor.