Michael Livijn, chefsstrateg
Förra året blev en riktig holmgång för vinnaren efter pandemin, amerikanska tech-bolag. IT-sektorn backade runt 20 procent under 2022 samtidigt som energisektorn i USA steg med runt 40 procent. I år är rollerna ombytta, tech rusar mot nya höjder, upp nästan 40 procent, samtidigt som energi är årets förlorare med en nedgång på runt 15 procent. Det är framför allt den enorma uppmärksamheten kring Artificiell Intelligens (AI) som driver på, och möjligheterna (och riskerna) kring denna teknologi verkar i det närmaste oändliga. Populära applikationer som ChatGPT drivs av avancerade data-chip, som tillverkas bland annat av det amerikanska bolaget Nvidia. När bolagets rapport för Q1 släpptes, med högre framtidsprognoser, steg värdet med runt 200 miljarder dollar på en dag, vilket troligen är den största värdeökningen någonsin för ett bolag en enskild dag. Detta innebar att amerikanska aktier kommer ut som vinnare under maj, med en uppgång på 6,5 procent. Globala aktier slutade månaden upp knappt 5 procent medan svenska aktier var ned 2,7 procent. Tilläggas bör att den svenska kronan tappade rejält under månaden, nästan 5 procent mot dollarn och runt 3,5 procent mot euron, vilket naturligtvis drog upp avkastningen på utländska innehav.
På räntesidan var det små rörelser, det var framför allt korta löptider som rörde sig något uppåt medan de längre räntorna var relativt oförändrade. Även spreadarna (påslaget man får i investeringar i kreditrisk) för företagsobligationer hade en ganska lugn månad med små rörelser. Ett svenskt obligationsindex (OMRXall) var ned 0,4 procent. På det stora hela ännu en ganska lugn månad med totalt fokus på den amerikanska tech-sektorn och AI.
Skuldtaksdebaclet i USA ser ut att lösas, ännu en gång i sista stund. Överenskommelsen mellan Republikanerna och Demokraterna innebär att skuldtaket lyfts under två år (och därmed över nästa presidentval) samtidigt som utgifterna stramas åt i statsbudgeten. Därmed undveks risken för att USA skulle ställas inför det faktum att tvingas ställa in sina betalningar, en händelse som definitivt skull ha skakat om det finansiella systemet och därmed världens marknader.
Under våren har ekonomiska data börjat komma in lite svagare än förväntat, fast nivåerna är fortsatt hyggliga. ”Den mest förväntade recessionen någonsin” har ännu inte inträffat, och i det korta perspektivet ser det ut som om den dröjer ännu ett tag. Tillväxtmässigt ser 2023 knappast ut att bli ett starkt år, men det är en viss skillnad på recession och svag tillväxt.
USA fortsätter att visa samma mönster som under våren; arbetsmarknaden är fortfarande extremt stark (för stark?), konsumenten håller i och sitter fortsatt på sparade reserver, vilket gör att den så viktiga konsumtionen hålls uppe. Högre bostadsräntor svider på pappret för hushållen, fast i och med att standardförfarandet i USA är en 30-årig bindningstid är runt 92 procent av bolånestocken ännu opåverkad av bostadsräntor på uppemot 7 procent. Ännu gäller den ”tudelning”, som även kan ses i Europa, där tillverkningssidan av ekonomin har motvind samtidigt som servicesidan har klart bättre fart. Det ovan nämnda skuldtaksbråket innebär också att statsbudgeten fortsatt kommer att vara i underskott, cirka 6 procent av BNP, vilket betyder att en viss draghjälp från den offentliga konsumtionen.
Den kanske största utvecklingen på det makroekonomiska området under senvåren har varit att återöppningen i den kinesiska ekonomin har börjat hacka rejält. Det som såg ut som en garanterad comeback efter en lång nedstängningsperiod har förbytts i en bromsande aktivitet, framför allt för den fortsatt viktiga exportindustrin. En del av förklaringen kan vara den svagare globaliseringstrenden, där västliga bolag bygger upp alternativa leveranskedjor närmare väst som ett svar på dels erfarenheterna efter pandemin, dels mot bakgrund av det mer hetsiga tonläget mellan Kina och USA. Geopolitik har blivet faktor som fått större tyngd de senaste åren. Kinesiska aktier har också gått in i en ny ”björnmarknad”, alltså ned med mer än 20 procent, sedan toppen i februari. Dock så håller servicedelen av ekonomin upp hyggligt.
Vad gäller den svenska ekonomin fortsätter högre räntor att tynga de svenska hushållen, förutom en hög inflation som pågått sedan början av förra året. Konsumtionen av främst kapitalvaror har också sjunkit kraftigt under 2023. Likväl kom tillväxtsiffrorna för första kvartalet ut bättre än väntat, BNP ökade med 0,8 procent i årstakt främst tack vare starkare export än väntat samt lageruppbyggnad. Inflationen fortsätter dock att vara en tyngande faktor.
Kommentaren fortsätter nedan
Marknadsoron från slutet av förra veckan fortsätter efter att Silicon Valley bank (SVB) under helgen kollapsat. Formues chefsstrateg Michael Livijn skriver om reaktionerna, vad det innebär rent marknadsmässigt och för portföljen.
Läs merInflation & marknadsräntor
Trenden med fallande inflation fortsätter, och det är framför allt utbudssidan som driver, via fallande råvarupriser, leveranskedjor som fungerar mer normalt, och med det fallande priser på varor. Att energipriserna håller sig ”på mattan”, speciellt olje- och gaspriserna, bidrar också. Tidiga tecken på att matprisinflationen också faller kan ge ytterligare skjuts, och till exempel FN:s ”Food price index” har fallit drygt 60 procent från toppen. Sammantaget innebär det att inflationens bana fortsatt är nedåt. En indikator som är mycket tydlig på den punkten är företagens ”inflation”, eller producentprisindex. Dessa index var mycket höga (över 30 procent i många fall) under förra året men har fallit brant, nedemot noll i USA, vilket innebär att prisökningarna från företagen till och med kan vändas i lägre priser. Dessutom har konsumenten en tendens att rösta med fötterna, något som kan skynda på utvecklingen ytterligare. Inte minst i spåren av den debatt som varit kring hur företagen höjt priserna mer än nödvändigt.
Risken för en mer ihållande inflation ligger främst i de mycket starka arbetsmarknader som kan observeras både i USA och Europa.
Även om lönepressen hittills varit moderat så ligger den en bra bit över det ”normala”, med löneökningar uppåt 5 procent i USA, något lägre i Europa. Just starka arbetsmarknad bidrog till att lyfta amerikanska räntor under månaden, tillsammans med rädsla för skuldtakskrisen. Med den löst sjönk dock räntorna tillbaka något under slutet av maj.
Penningpolitik & likviditet
På centralbanksfronten har det varit någorlunda lugnt, och kursen för de flesta centralbanker har legat fast. Det som ändrats är faktiskt marknadens förväntningar. Nästan garanterade räntesänkningar i USA under hösten har nu skjutits fram till början av 2024, och ”fighten” mellan marknaden och Federal Reserve får väl därmed anses avgjord till Feds fördel i nuläget. Möjligen kan det bli en höjning till, lite beroende på hur arbetsmarknaden/kärninflationen utvecklar sig. I Europa håller även ECB sin linje och är fortsatt tydliga med att fler höjningar kommer.
Vinster
Efter ett starkare än väntat första kvartal (som dock resulterade i negativ vinsttillväxt) väntas fortsatt negativ vinsttillväxt under andra kvartalet och en återhämtning under andra halvåret. I nuläget ser analytikerna en vinsttillväxt för globala aktier på 0,7 procent för 2023, vilket alltså kräver en hygglig återhämtning under andra halvåret. Vad som kan uppfattas som lite optimistiskt är förväntningarna för 2024, som nu börjar bli aktuella (aktiemarknaden sägs ju blicka cirka ett år framåt i sin prissättning). Där ser marknaden en vinsttillväxt på 10,8%, något som i sin tur skulle behöva en acceleration i den globala ekonomin och/eller att bolagen kan öka sina redan höga marginaler ytterligare.
Värdering
På värderingssidan är det en relativt oförändrad bild mot april. Globala aktier, och de flesta stora regioner, ligger nära eller på sina historiska genomsnitt.
Undantaget är USA, som i och med tech-rallyt i maj ökat än mer värderingsmässigt och framstår lite på den högre sidan. Även företagsobligationer (både investment grade och high yield) framstår som ganska neutralt värderade sett till kreditspreadarna. Slutsatsen är att marknaden därmed ser framför sig en någorlunda ”normal” ekonomisk utveckling, och inte prisar in risken för en lågkonjunktur eller recession.
Sentiment
Sentimentet är fortsatt avvaktande, speciellt för mänskliga investerare, och det trots en ganska låg volatilitet och en hygglig utveckling hittills i år. Däremot ökar algoritm-baserade strategier sin exponering mot aktier och andra riskfyllda tillgångar. Det kan bero på ovan nämnda volatilitet, som ökar riskbudgeten för maskinbaserade strategier. Diskretionära (mänskliga) förvaltare ligger generellt fortsatt underviktade riskfyllda tillgångar och har en större andel än normalt i kontanter.
Marknadsoron från slutet av förra veckan fortsätter efter att Silicon Valley bank (SVB) under helgen kollapsat. Formues chefsstrateg Michael Livijn skriver om reaktionerna, vad det innebär rent marknadsmässigt och för portföljen.
Läs mer
Klimatförändringar, investeringar för att minska koldioxidutsläppen, massiva ekonomiska förändringar. Är nettoeffekten i slutändan någonting som är bra eller dåligt för de globala tillgångspriserna?
Läs mer
Niclas Hiller, investeringschef Formue, och Michael Livijn, chefsstrateg, sammanfattar fjolåret med utgångspunkt i 2022 års investeringsrapport. De blickar även framåt mot 2023!
Läs mer
Bevara och vidareutveckla det som du har skapat, för framtiden och för de som ska ta över efter dig.
Läs mer
