”Strama centralbanker bidrog till börsfall under december”
Marknadsutveckling
Kursfallen under andra halvan av december markerade slutet på ett besvärligt år. Även om inflationen ser ut att ha toppat i både USA och Europa kom fler räntehöjningar från centralbankerna. Kombinerat med en oväntad återöppning av Kina och stigande räntor innebar det att globala aktier slutade månaden ned sex procent. Svenska aktier var ned 2,6 procent och kronan stärktes, framför allt mot dollarn. På sektornivå var det defensiva sektorer, som hälsa och dagligvaror, som klarade sig bäst medan tillväxtsektorer hade ordentlig motvind.
Från mitten av oktober till mitten av december bidrog optimismen kring inflations- och ränteutsikterna till fallande marknadsräntor, vilket gav stöd till obligationer och tillväxtaktier. Mindre kommunikation kring en eventuellt lättare penningpolitik uteblev från centralbankerna och vände trenden då både räntor och kreditspreadar steg. De flesta ränteslag slutade månaden på minus.
Geopolitik & Politik
Trots omfattande smittspridning i Kina valde landet att åter öppna upp de hårda nedstängningar som tyngt ekonomin de senaste åren. Fokus ändras därmed till att tona ned hälsoaspekterna till att lyfta betydelsen av en starkare ekonomi. Kritiken mot regeringens hantering av situationen har lett till stora protester på kinesiska sociala medier. Internationellt får smittspridningen uppmärksamhet, tillsammans med det faktum att Kina har genomfört militärövningar med Ryssland och att president Xi Jinping haft ett möte med den ryske presidenten där han bekräftade tidigare uttalanden om ett stärkt samarbete mellan länderna.
Putin varnade om att kriget kommer att bli långvarigt men att ryska styrkor haft ”betydande framgång” i Ukraina samtidigt som Ryssland under jul- och nyårshelgen eskalerade terrorbeskjutningen av civila mål i Ukraina.
Ekonomiska utsikter
Vilka konsekvenser kommer inflations- och räntechocken under förra året att få för den globala ekonomin under 2023? Frågan ligger högt upp på agendan hos många, fast åsikterna är många. Nästan 70 procent av de amerikanska analytikerna förväntar en recession i USA i år och sannolikheten är stor att Europa/Storbritannien redan befinner sig i, eller är på väg in i, en recession. Undantaget nya externa chocker, som geopolitik, event i marknaden eller nya virusvarianter, kommer inflationen vara i centrum. Skulle den avta snabbt kommer centralbankerna att kunna stabilisera och efter vart sänka styrräntorna. Detta kan tillsammans med stärkt köpkraft hos hushållen ge hopp om en ekonomisk vändning. Håller den sig högre längre än vad centralbankerna är bekväma med kan styrräntorna stiga med mer än vad ekonomin och marknaden kan klara av. Det pågår också en debatt kring om högre styrräntor får effekt snabbt eller med en eftersläpning. Fedral Reserve i USA, och många analytiker, menar att en åtstramande penningpolitik verkar med ”long and variable time lags” i ekonomin och att de värsta konsekvenserna från ränteuppgången 2022 först kommer att synas under 2023 till 2024. Andra menar att marknaderna snabbt tar hand om de nya förutsättningarna via valutakurser, aktiekurser, marknadsräntor och kreditspreadar. Bland dessa hittar vi den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs, som anser att USA kommer att undvika recession då de största negativa effekterna från högre räntor redan är bakom oss.