Michael Livijn, chefsstrateg
April blev ytterligare en mycket svängig månad, och hittills i år har det varit lite av en varannan-månadsmarknad. Och eftersom mars var i huvudsak (med undantag för stigande räntor) positiv så blev april lite av en kalldusch med mycket få tillgångar på plus. Kriget i Ukraina fortsätter att ha en central plats i nyhetsflödet, men från ett rent marknadsperspektiv börjar det bli mer indirekt. Scenarioanalysen för hur kriget kan tänkas utveckla sig är fortsatt mycket grumlig, och den geopolitiska riskpremien som situationen innebär är fortsatt kvar. Månaden präglades mycket av stigande räntor som satte avtryck inte bara i räntemarknaden. Även aktier hade tung april, ett globalt aktieindex slutade på minus 3,2 procent och vår svenska marknad hamnade på minus 4,0 procent. Vad som kanske är mer uppseendeväckande är just räntemarknaden, där stigande räntor innebar att ett svenskt statsobligationsindex tappade hela 4,7 procent, alltså mer än svenska aktier. Ett globalt ränteindex (ICE BofA Broad Market Index) mätt i dollar tappade 5,4 procent.
De utsikter som rådde tillväxtmässigt i början av året är redan historia. Prognoserna på drygt fyra procents tillväxt för 2022 ligger nu snarare runt drygt tre procent och troligen kommer de att justeras ned ytterligare. Effekterna av kriget i Ukraina märks av, dels via inflationen och dels via störningar i försörjningskedjorna. Det är dock på sin plats att påpeka att riktningen för den globala tillväxten visserligen är nedåt, men att nivån ändå är hygglig. Drygt tre procents tillväxt är över snittet de senaste tio åren. Och trots alla mörka moln visar ändå till exempel inköpschefsindex, som är framåtblickande, att aktiviteten i flera stora regioner som USA, Europa och Storbritannien är i tillväxt. Kina är en annan femma, nolltoleranspolitiken mot covid kostar i ekonomisk aktivitet. Detta gäller inte bara Kina då många försörjningskedjor startar där. Trängseln utanför Kinas kust är stor och många fartyg väntar på att lossa/lasta i skrivande stund. Den höga inflationen runt om i världen gör också att räntehöjningar är att vänta på många håll, och höjningscykler har startat i bland annat USA och Sverige, vilket innebär åtstramningar för ekonomin. Dock ska man också komma ihåg att de stigande räntorna redan har gjort en del av jobbet för centralbankerna, och att åtstramningar i praktiken redan har skett. Sammantaget kan vi dock vänta att tillväxten kommer att tackla av under resten av året.
Alla gillar inte att erkänna att de har käpphästar. Det beror förmodligen på vad nämnda käpphäst är. Jag tänkte slänga fram en av mina, som jag absolut inte har något problem att skylta med. Snarare är problemet att den i de flesta situationer uppfattas som så tråkig att de flesta slutar lyssna relativt omgående ändå. Men här kommer den: För att få avkastning måste du ta en risk.
Läs merDet har onekligen varit ett svängigt år, inte minst på aktiesidan. Medan den övergripande trenden har varit negativ har det periodvis, som i mars, varit positiva marknader och ”risk-on” på marknaden. Stigande räntor i spåren av höga inflationstal och förväntningar om åtstramningar från centralbankerna bidrog dock till att återigen trycka ned sentimentet och än en gång var det mer räntekänsliga delar av marknaden, som tillväxt och tech, som drabbades hårdast. Rapporteringen för det första kvartalet bjöd ändå på fina siffror, bland annat slog 80 procent av bolagen i USA marknadens vinstförväntningar.
I den allmänt negativa miljön fick detta inget större genomslag kursmässigt och bolag som inte nådde upp till förväntningarna straffades hårt, till exempel Netflix. Kursnedgångarna det senaste halvåret (i runda slängar) innebär dock att de flesta regioner nu har kommit ned rent värderingsmässigt. I princip är det bara USA som nu ligger över snittet de senaste 20 åren. Möter bolagen marknadens vinstförväntningar om runt 6 till 7 procent för globala aktier i år är det ett stöd för tillgångsslaget aktier, som är mer rimligt värderade än för bara ett halvår sedan.
Utvecklingen under april var i princip en karbonkopia på mars. Fortsatt stigande räntor innebar kursfall för alla ränteslag, och på detta så steg spreadarna (den extra kompensation investerarna kräver för att ta på sig den högre risken relativt statsobligationer) för företagsobligationer under månaden. Kort sagt, det fanns få ställen att gömma sig på i räntevärlden. Starten på 2022 är för obligationer den sämsta sedan 1994, då den amerikanska centralbanken Federal Reserve överraskade marknaden med en kraftig höjningscykel. Samtidigt innebär det också att räntorna nu har kommit upp en del från de extremt låga nivåer som rådde fram till slutet av 2021. En amerikansk 10-årig statsränta nosar nu på 3% och den svenska motsvarigheten på nästan två procent.
Då ska vi komma ihåg att den vid årsskiftet låg på runt 0,25 procent, så det är en extremt ovanlig rörelse vi sett. Den stora frågan framöver är förstås om ränteuppgångarna kommer att fortsätta. Dragkampen står mellan en fortsatt hög inflation, en avtagande tillväxt och centralbankernas agerande. En inte helt enkel situation att orientera sig i. Det går ändå att konstatera att ”värderingen” av obligationer, likt aktier, nu är mer rimlig och att räntenivåerna faktiskt genererar en betydligt bättre löpande avkastning, oavsett ränteslag. Och efter en så pass kraftig rörelse brukar det vara dags för någon sorts kontemplationsfas innan en ny riktning tas ut.
Alla gillar inte att erkänna att de har käpphästar. Det beror förmodligen på vad nämnda käpphäst är. Jag tänkte slänga fram en av mina, som jag absolut inte har något problem att skylta med. Snarare är problemet att den i de flesta situationer uppfattas som så tråkig att de flesta slutar lyssna relativt omgående ändå. Men här kommer den: För att få avkastning måste du ta en risk.
Läs mer
Vilka är de viktigaste fokusområdena för avkastning, hur arbetar private equity-sektorn med hållbarhet, och hur såg resultatet ut för 2021? I detta webbinarium gästas vi av Jan Nylund, chef för Private Equity hos Formue och Elin Ljung, Principal och Head of Communications & Sustainability Nordic Capital Lars Uppsäll, vd Formue är moderator.
Läs mer
Den 24 februari vaknade världen upp till den chockerande nyheten att Ryssland inlett en invasion av grannlandet Ukraina. Vilka konsekvenser får kriget för världsekonomin?
Läs mer
Bevara och vidareutveckla det som du har skapat, för framtiden och för de som ska ta över efter dig.
Läs mer
