Marknadskommentar
Augusti 2022
Reversering – igen

Michael Livijn, chefsstrateg

Använder vi den svenska aktiemarknaden som utgångspunkt kan årets marknadsutveckling karaktäriseras som mer eller mindre en ”varannan-månads-marknad”, fast med en klar riktning nedåt. Och i stort gäller det även för de globala finansiella marknaderna. I den bemärkelsen blev augusti inget undantag, den starka utvecklingen från juli förbyttes återigen till en nedgångsmånad. Drivkraften var densamma, förväntningarna på hur centralbankerna, framförallt amerikanska Federal Reserve, ska agera dikterar marknaden i den inflationsmiljö som präglat det senaste året. Det som sänkte riskviljan var den årliga centralbankskonferensen i Jackson Hole i början av augusti, där både Fed-chefen Jerome Powell och ECB-chefen Christine Lagarde var tydliga i sina anföranden om att de har fullt fokus på att komma till rätta med inflationen, varpå marknadens förhoppningar under sommaren om en mindre stram penningpolitik grusades. Till detta byggdes det som nu dominerar nyhetsflödet i Europa upp, nämligen den energikris regionen har hamnat i. Strypta gasleveranser från Ryssland tillsammans med nedläggningar/underhåll av planerbar elproduktion som kärnkraft har drivit upp elpriserna till mycket höga nivåer, något som drabbar både bolag och hushåll negativt.

Rent marknadsmässigt blev därför augusti ännu en negativ månad. Svenska aktier backade med 7,2 procentenheter medan globala aktier faktiskt steg med 0,8 procentenheter. Skälet var en svagare svensk krona som ”räddade” utvecklingen, i lokal valuta sjönk även globala aktier med runt 1,1 procentenheter. Med förväntningar om en stramare penningpolitik steg också räntorna under månaden, vilket innebar att även obligationer hade uppförsbacke. Svenska statsobligationer backade med 4,7 procentenheter och ett globalt obligationsindex (BofA Global Broad Market Index) sjönk med drygt 3 procentenheter.

Framgent ligger fokus på trion ekonomi/inflation/centralbanker och hur dessa tre storheter kommer att interagera med varandra. Inflationen är den övergripande faktorn som i sin tur påverkas av ett otal variabler. I den positiva vågskålen noterar vi fallande råvarupriser samt mindre stressade globala försörjningskedjor, något som kan lätta lite på trycket uppåt. Fortsatt är arbetsmarknaderna starka i både USA och Europa, något som kan innebära ökade löneanspråk och därmed risk för löneinflation. För Europa innebär de stigande elpriserna förnyad press uppåt och det är troligt att inflationen kommer att hålla sig på höga nivåer, eller till och med stiga, under resten av året. Att centralbankerna kommer att fortsätta att höja sina styrräntor är ställt utom alla tvivel, frågan marknaden ställer sig (och som driver marknadsutvecklingen) är hur mycket och i vilken takt.

Hur detta påverkar ekonomin återstår att se, penningpolitiken balanserar mellan att hålla inflationen stången samtidigt som ekonomin inte ska ta alltför mycket stryk. Den globala ekonomin är i en inbromsningsfas, så det är en delikat balansakt. Dock är nivåerna på tillväxten fortfarande relativt goda, men det är förstås ingen garanti för att en så kallad mjuklandning i ekonomin ska uppnås. Troligen behöver det bli sämre innan det kan bli bättre igen och vi får se en mer permanent vändning i den globala ekonomin. Marknadsmässigt finns det därför en risk för en fortsatt skakig utveckling framöver.

Höjdpunkter augusti 2022

+0,7 % Globalt aktieindex (SEK)
-6,5 % Svenskt aktieindex (SEK)
-2,9 % Globalt obligationsindex
-2,2 % Svenskt obligationsindex
Marknad & Investering / Webbinarium

Back to school – utsikterna för ekonomin framåt

Vilka är de viktigaste penseldragen och vilka av dessa är osäkra och vilka kan vi lita på? Vi tittar på var marknaden står efter sommarens rekyl, rätar ut viktiga frågetecken och utropstecken och funderar lite på vad som kan bli höstens jokrar i utvecklingen. Vi tittar även på energisituationen, det geopolitiska läget och vad som sker på den politiska arenan med mellanårsval i USA och val i Sverige.

Läs mer

Ett tungt juni

Aktiemarknaden i juni

Oron växlade som sagt under månaden mellan inflation och recession med centralbankerna i fokus. Speciellt amerikanska Federal Reserves räntemöte (där styrräntan höjdes med 75 punkter) orsakade stora rörelser på räntemarknaden men även på aktiesidan. Det är sällan som ett enskilt beslut fått så kraftiga återverkningar, vilket säger en hel del om marknadens form efter inledningen på året. Sentimentet, eller marknadens humör, är rejält nedtryckt och därmed mycket nervöst, och volatiliteten biter sig fast på höga nivåer. Detta trots att en hel del negativa nyheter/utsikter redan har prisats in i och med årets kursfall. Samtidigt visar flödesdata att investerarna knappast har övergett aktier, inflödena är visserligen mindre men fortsatt positiva.

Institutionella förvaltare har inte heller dragit ned tillgångsslaget särskilt mycket i sina allokeringar. Avgörande för resten av året är vinstutvecklingen. Förväntningarna för globala aktier ligger på runt nio procents vinsttillväxt för 2022, en siffra som troligen kommer att justeras ned en del. Andra kvartalets rapportering, med start i slutet av juli, blir intressant i och med att de fulla effekterna från både inflation, tillväxtoro, kriget i Ukraina samt nedstängningarna i Kina kommer att synas i siffrorna. Likväl ser marknaden drygt fem procents vinsttillväxt för amerikanska aktier relativt andra kvartalet 2021. Klarar bolagen förväntningarna kan det bli ett stöd för tillgångsslaget.

Svagt över hela linjen

Räntemarknaden i juni

Likt aktier hade räntor en mycket svag månad. Dock, det kunde varit värre. Marknadsräntorna steg kraftigt fram till Feds räntemöte i mitten på månaden, varpå de började falla tillbaka då oron för lägre tillväxt tog över. En amerikansk 10-årig ränta steg till exempel med nästan 75 punkter innan Feds beslut, men slutade månaden på 13 punkter upp. Motsvarande siffror för en svensk 10-åring var 50 respektive 14 punkter. Uppgången, trots att de mattades av, bidrog ändå till att dra ned säkra räntor som statsobligationer och företagsobligationer med hög rating.

Riskoviljan på marknaden träffade företagsobligationer över hela linjen då spreadarna, eller den extra kompensation investerarna kräver över statsobligationer, steg ordentligt. Speciellt mer riskfyllda segment som high yield-obligationer och tillväxtmarknadsobligationer drabbades hårt. Att räntorna sedan sjönk tillbaka under andra halvan av juni innebar en viss lättnad, men de flesta ränteslag ligger fortsatt ordentligt på minus i år.

Räntemarknaden i figurer