Marknadskommentar
December 2022
”Inflationsutvecklingen kan bli helt avgörande för penningpolitiken, räntorna, marknaden och ekonomin under 2023”

Michael Livijn, chefsstrateg

”Strama centralbanker bidrog till börsfall under december”

Marknadsutveckling

Kursfallen under andra halvan av december markerade slutet på ett besvärligt år. Även om inflationen ser ut att ha toppat i både USA och Europa kom fler räntehöjningar från centralbankerna. Kombinerat med en oväntad återöppning av Kina och stigande räntor innebar det att globala aktier slutade månaden ned sex procent. Svenska aktier var ned 2,6 procent och kronan stärktes, framför allt mot dollarn. På sektornivå var det defensiva sektorer, som hälsa och dagligvaror, som klarade sig bäst medan tillväxtsektorer hade ordentlig motvind.

Från mitten av oktober till mitten av december bidrog optimismen kring inflations- och ränteutsikterna till fallande marknadsräntor, vilket gav stöd till obligationer och tillväxtaktier. Mindre kommunikation kring en eventuellt lättare penningpolitik uteblev från centralbankerna och vände trenden då både räntor och kreditspreadar steg. De flesta ränteslag slutade månaden på minus.

Geopolitik & Politik

Trots omfattande smittspridning i Kina valde landet att åter öppna upp de hårda nedstängningar som tyngt ekonomin de senaste åren. Fokus ändras därmed till att tona ned hälsoaspekterna till att lyfta betydelsen av en starkare ekonomi. Kritiken mot regeringens hantering av situationen har lett till stora protester på kinesiska sociala medier. Internationellt får smittspridningen uppmärksamhet, tillsammans med det faktum att Kina har genomfört militärövningar med Ryssland och att president Xi Jinping haft ett möte med den ryske presidenten där han bekräftade tidigare uttalanden om ett stärkt samarbete mellan länderna.

Putin varnade om att kriget kommer att bli långvarigt men att ryska styrkor haft ”betydande framgång” i Ukraina samtidigt som Ryssland under jul- och nyårshelgen eskalerade terrorbeskjutningen av civila mål i Ukraina.

Ekonomiska utsikter

Vilka konsekvenser kommer inflations- och räntechocken under förra året att få för den globala ekonomin under 2023? Frågan ligger högt upp på agendan hos många, fast åsikterna är många. Nästan 70 procent av de amerikanska analytikerna förväntar en recession i USA i år och sannolikheten är stor att Europa/Storbritannien redan befinner sig i, eller är på väg in i, en recession. Undantaget nya externa chocker, som geopolitik, event i marknaden eller nya virusvarianter, kommer inflationen vara i centrum. Skulle den avta snabbt kommer centralbankerna att kunna stabilisera och efter vart sänka styrräntorna. Detta kan tillsammans med stärkt köpkraft hos hushållen ge hopp om en ekonomisk vändning. Håller den sig högre längre än vad centralbankerna är bekväma med kan styrräntorna stiga med mer än vad ekonomin och marknaden kan klara av. Det pågår också en debatt kring om högre styrräntor får effekt snabbt eller med en eftersläpning. Fedral Reserve i USA, och många analytiker, menar att en åtstramande penningpolitik verkar med ”long and variable time lags” i ekonomin och att de värsta konsekvenserna från ränteuppgången 2022 först kommer att synas under 2023 till 2024. Andra menar att marknaderna snabbt tar hand om de nya förutsättningarna via valutakurser, aktiekurser, marknadsräntor och kreditspreadar. Bland dessa hittar vi den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs, som anser att USA kommer att undvika recession då de största negativa effekterna från högre räntor redan är bakom oss.

Höjdpunkter december 2022

Kommentaren fortsätter nedan

–5,9 % Globalt aktieindex (SEK)
–2,74 % Svenskt aktieindex (SEK)
–1,4 % Globalt obligationsindex
–1,3 % Svenskt obligationsindex
Bevara & Utveckla / Marknad & Investering / Webbinarium

Investeringschef Niclas Hiller och chefsstrateg Michael Livijn sammanfattar 2022

Niclas Hiller, investeringschef Formue, och Michael Livijn, chefsstrateg, sammanfattar fjolåret med utgångspunkt i 2022 års investeringsrapport. De blickar även framåt mot 2023!

Läs mer

”Då det är svårt att förutspå inflationens utveckling finns det också en
stor osäkerhet kring hur ränteutvecklingen kommer att bli under året”

Lägre inflation, men centralbankerna är inte klara

Inflation & marknadsräntor
Inflationstalen viker ned i både USA och Eurozonen. Lägre energi- och fraktpriser, lägre varupriser, mindre press på bostadsmarknaden och rena baseffekter är drivkrafterna bakom, som också väntas att fortsätta. Osäkerhetsmomentet finns framför allt i servicesektorn, där straka arbetsmarknader och ökat lönetryck kan driva åt andra hållet. I USA är förhållandet mellan lediga jobb och antal arbetssökande på bättringsvägen. Hoppet är att bristen på arbetskraft gradvist ska avta så att lönetrycket minskar utan att arbetslösheten stiger för mycket.

I genomsnitt var inflationen i tillväxtländer 15 procent och 7 procent i utvecklade ekonomier under december. Förutsätter vi att centralbankerna vill att den faller ned mot två procent innan de avslutar räntehöjningarna är det stor sannolikhet att penningpolitiken kommer att var fortsatt stram. Ju längre styrräntorna stiger, eller hålls på höga nivåer, desto större sannolikhet för en recession eller en bromsande ekonomi. Eftersom det är svårt att se hur inflationen kommer att utveckla sig är också osäkerheten stor kring hur marknadsräntorna kommer att reagera under året.

Recessionsfara och avtagande inflation talar för lägre räntor, negativa överraskningar på inflationssidan kan innebära nya perioder med stigande räntor.

Penningpolitik & likviditet
Som vanligt får den amerikanska centralbanken störst uppmärksamhet och de höjde som väntat styrräntan under december, med 50 baspunkter. Signalen från Fed var att räntetoppen kommer att bli över 5 procent under 2023, vilket är högre än vad marknaden förväntar/prisar in. Den europeiska centralbanken (ECB) höjde också räntan med 50 baspunkter och var även de tydliga i sin kommunikation att styrräntan kommer att höjas mer under året. ECB ser en inflation ned mot två procent först under 2025, och budskapet bidrog till ganska stora ränterörelser i de europeiska räntorna under december. Riksbanken sällade sig till de övriga och höjde styrräntan med 75 baspunkter (till 2,5 procent) och budskapet var liknande. I Sverige har dessutom inflationstrenden ännu inte vikt ned likt i USA/Europa, så fler höjningar är att vänta.

Investerarna prisar in ekonomisk försvagning, men inte recession

Vinster, värdering och sentiment

Vinster
Analytikernas vinstförväntningar för kommande år föll ytterligare under december. För globala aktier ser de en vinsttillväxt på 7,5 procent för 2022 medan estimaten för 2023 har fallit till drygt tre procent. Baserat på vinstrevideringarna, alltså nettot av upp- och nedrevideringar, är sannolikheten hög att vinstestimaten justeras ned ytterligare. Asien har de högsta förväntningarna på fem procent medan tillväxtmarknader i stort har de lägsta, på 0,1 procent. Sektormässigt ligger varaktiga varor och kraftförsörjning högst och energi/material lägst. Energisektorn väntas ha en vinsttillväxt på 130 procent under 2022, men –13 procent under 2023.

Värdering
Aktiekurserna föll genomgående mer än vad vinstestimaten gjorde under december, vilket bidrog till att värderingen (mätt som p/e) sjönk under månaden. För globala aktier är nu p/e-talet 14,2, marginellt under snittet för de sista 20 åren. Amerikanska aktier, med ett p/e på 17,6, ligger fortsatt i toppen och dessutom över snittet sedan 2003, 16,7. Europeiska aktier ligger däremot under sitt långsiktiga snitt på 13, med en värdering på 12,3.

Inte heller på företagsobligationssidan präglas värderingen av någon större recessionsoro och kreditspreadarna är fortsatt lägre än i somras och i början av oktober. Spreadarna för high yield (företagsobligationer med låg kreditvärdighet) har fallit från 6,5 procent i somras till 5,1 procent idag. Det är under den genomsnittliga nivån de sista 20 åren och reflekterar en kombination av starka balansräkningar hos många bolag samt förväntningar om att en djupare recession undgås.

Sentiment
Riskviljan hos både privata och professionella investerare föll tillbaka under december men är likväl högre än vid ingången till oktober. En undersökning bland globala förvaltare visade något mindre pessimism kring både den ekonomiska utvecklingen och bolagsvinsterna, och en del av förändringen kan knytas till återöppningen av den kinesiska ekonomin.  Kombinerat med den högsta andelen förvaltare som förväntar sig en svagare dollar bidrog detta till en betydligt mer positiv bil av tillväxtmarknader, där de ökade sina investeringar kraftigt. 90 procent av förvaltarna tror på en lägre inflation under 2023.

Räntemarknaden i figurer