Prognoser kan ge en glimt av framtida rörelser och fördelarna med dem är flera. Kanske är det väderprognoser, sportprognoser eller ekonomiprognoser. Just prognoser skriver vår chefsstrateg Michael Livijn om den här veckan – och han listar sex faktorer som kan påverka både ekonomin och de finansiella marknaderna på längre sikt.
Prognoser är svåra att göra och även att förhålla sig till, likväl översköljs vi ständigt med nya i en aldrig sinande ström, oavsett om det gäller vädret eller marknaderna. Veckobrevet har ett flertal gånger (bland annat här) berört ämnet och vanskligheten med prognoser. Det betyder inte att de är meningslösa, fast det gäller som sagt att kunna förhålla sig till dem. Om det väntas regn imorgon och det i stället blir sol kanske ett negativt scenario innebär att du får släpa på ett paraply eller en regnjacka, att köpa någon av ”dagens 3 aktieraketer” kan innebära något helt annat. En sak är dock säker, och det är att prognoserna kommer att fortsätta att komma.
Veckokommentaren fortsätter nedan.
Därför kan det uppfattas som lite lätt högtravande när jag nedan själv ger mig in i prognoskarusellen, fast kom ihåg att prognoser skiljer sig åt. En viktig skillnad är om de har prediktionsvärde eller informationsvärde. Det förra fokuserar på att saker och ting (välj område!) spelar ut på ett visst sätt och med ett specifikt utfall, det senare riktar in sig på att utforska något utan att ta klar ställning i hur det till slut kommer att landa. Och det är åt det hållet jag kommer att luta mig i det här ”prognosförsöket”.
Rubriken avslöjar en del, är vi på väg in i en ny ekonomisk era? Det kan ju uppfattas som en rätt pretentiös frågeställning att ta upp, fast jag anser att den är väl motiverad. Utvecklingen de senaste åren har onekligen varit dramatisk (pandemi, inflation, krig och kraftigt stigande räntor bland mycket annat) och möjligen har vi lämnat eran som rått sedan finanskrisen för drygt ett decennium sedan. Här är några faktorer som kommer att ha betydelse i det längre perspektivet och kanske kommer de att definiera en ny ekonomisk era:
- Demografi. Att vi blir allt äldre är knappast någon nyhet, demografi är en av de mest förutsägbara indikatorerna som finns eftersom den är så trögrörlig. En åldrande befolkning innebär en risk för lägre tillväxt, ansträngda arbetsmarknader och därigenom ett högre strukturellt inflationstryck. Numera gäller detta inte bara väst, utan även flera tillväxtmarknader, bland annat Kina
- Geopolitik. Sedan Sovjetunionen föll har USA varit den enda supermakten och tiden efter 1990-talets början benämns ibland ”Pax Americana”, eller den amerikanska lagen. Framväxten av Kina och andra länder med olika ambitioner innebär dock en mer multipolär värld, eller en ökad fragmentering både politiskt och ekonomiskt, vilket med största sannolikhet också innebär ökade friktioner på det geopolitiska planet.
- Energitransitionen. Övergången från fossil energi till fossilfri kommer att innebära en stor utmaning på många plan och den kan bli både turbulent, kostsam och ta tid. ”Energitrilemmat” innebär att det är svårt att kombinera billig och ren energi i stora mängder och efterfrågan stiger varje år.
- Statsfinanser. Ovanstående transition kräver stora resurser, liksom ökade kostnader för upprustning i en mer orolig värld och en allt äldre befolkning. Samtidigt har skuldsättningsgraden i många länder ökat kraftigt sedan finanskrisen och budgetunderskott är regel snarare än undantag.
- Klimatet. Klimatförändringar kan påverka både produktion av mat och energi. Extremväder orsakar förutom ekonomiska förluster även höjda försäkringspremier och kan drabba försörjningskedjorna.
- Produktivitet. När begreppet ”ekonomisk tillväxt” används reduceras det ofta till en siffra men bakom den siffran ligger i huvudsak två faktorer, nämligen tillväxt i arbetskraften och produktivitetstillväxten, alltså hur mycket mer effektivt varor och tjänster produceras. Tyvärr har produktiviteten i den globala ekonomin haft en nedåtgående trend de senaste 10-15 åren, vilket också märkts i tillväxten generellt.
Onekligen är detta ganska stora frågor och skeenden, varför jag som sagt lutar mig åt det informativa hållet snarare än det prediktiva. Vad som dock står klart i min bok är att dessa drivkrafter, och säkert ett flertal till, kommer att påverka både ekonomin och de finansiella marknaderna i det lite längre perspektivet. Flera av dem hänger dessutom samman, vilket i sin tur öppnar upp ett flertal scenarion för varje enskilt område.
Det är lätt att rygga för komplexiteten och i stället fokusera på det lite mindre, mer greppbara som möjligen händer i närtid när man börjar fundera kring dessa frågor. Samtidigt behöver vi faktiskt se verkligheten för vad den är, oavsett vad vi tycker om den. Frågan hur man ska tackla den utifrån ett investeringsperspektiv är om möjligt ännu mer höljd i dunkel, fast jag har dock ett par tankar, som av utrymmesskäl får vänta till nästa vecka. Med tanke på tidsperspektivet i frågeställningen tror jag inte det är någon fara på taket…fortsättning följer!