Under året har råvarupriserna, särskilt metaller som koppar och silver samt jordbruksvaror som kaffe och kakao, ökat kraftigt. Men hur komplicerade är produktionskedjorna bakom och vilka strukturella utmaningar väntar nu? Här listar vår chefsstrateg Michael Livijn fem faktorer – ”de fem D:na” – som kan påverka priserna framöver.
Vill du få veckokommentaren skickad till din epost varje fredag? Klicka här
Att det har gått livat till på råvarumarknaderna hittills i år är ingen underdrift. Stora uppgångar i industrimetaller som koppar och silver har ackompanjerats av liknande rörelser i jordbruksråvaror som till exempel kaffe och kakaobönor. Även på energisidan har framför allt naturgas kommit tillbaka starkt efter en mycket svag start på året. Oljan låg länge kring en uppgång på mellan 5 och 15 procent under 2024, fast efter OPEC+-mötet i helgen blev det en nosdykning och ett fall tillbaka till 0. Oavsett prisrörelserna så är råvaror centrala för ekonomin, men det är knappast så att de bara finns där, produktionskedjorna bakom priset på ett ton koppar eller ett fat olja är komplicerade och står inför strukturella utmaningar. Den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs har identifierat fem ”D:n” som kommer att påverka den framtida prissättningen av råvaror, troligen i högre riktning:
- Disinvestment. Både för metaller och för fossil energi har investeringarna släpat efter under 2010-talet. Osäkerhet kring efterfrågan och regleringar har inneburit att nya projekt skjutits upp och fokus har i stället legat på att underhålla nuvarande nivåer, då ledtiderna är mycket långa. Till exempel tar en helt ny koppargruva i snitt tolv år att färdigställa. Underskottet på marknaden i till exempel koppar och silver beräknas vara betydande kommande år.
- Decarbonisation. Kortfattat kommer vägen mot ett Co2-neutralt samhälle kräva en hel del råvaror, inte bara industrimetaller utan även mineralsalter som litium och kritiska batterimetaller som kobolt. Även sällsynta jordartsmetaller (som germanium, terbium och dysprosium) är helt centrala för omställningen.
- De-risking. Pandemin och en mer orolig geopolitisk situation har visat sårbarheten med långa, och få, leveranskedjor. Mer kontroll över dessa och gärna en större närhet i produktionen ritar om den globala handeln där uttryck som ”on-shoring”, ”near-shoring” och ”friend-shoring” har blivit mer vanliga. Att bygga upp dessa nya leveranskedjor kommer att öka efterfrågan på råvaror.
- Datacenter & AI. Att förhoppningarna på AI är stora är ingen nyhet, fast för att de ska infrias behöver förutsättningarna finnas där. Och då handlar det åter om råvaror. Dels för att tillverka de chip som driver AI/algoritmerna, men framför allt elektricitet. Tillväxten i datacenter är betydande och driften kräver stora mängder elektricitet, vilket i sin tur innebär ökad efterfrågan på både produktion och överföring av den.
- Defense. Den geopolitiska situationen har försämrats de sista åren, bland annat med invasionen av Ukraina. Fokus på ökade utgifter för upprustning är stort, och många länder inklusive Sverige planerar stora inköp av krigsmaterial. I sin tur ökar det efterfrågan på speciellt metaller, men också chip/elektronik. Krigsmaterial är till sin natur ofta högteknologisk och kräver mycket resurser för att tillverkas.
Kort sagt, det finns en del drivkrafter som talar för att efterfrågan på råvaror strukturellt kommer att öka, och givet utbudssidan innebär det troligen ett tryck uppåt för råvarupriserna. Jag har tidigare skrivit om ”En ny ekonomisk era” (läs mer här, här och här), ett tema som rimmar ganska väl med ovanstående. En annan faktor som också spelar in är att de flesta ”lågt hängande frukterna” för många råvaror redan är plockade. Vad jag menar med det är att de bästa och mest tillgängliga fyndigheterna är borta och att framtida fyndigheter därmed kommer att kräva än mer resurser (=kostnader) för att utvinnas. Vilken effekt det har på priserna tror jag att ni förstår. Jag kommer garanterat att återvända till ”En ny ekonomisk era” (inklusive råvaror) framöver, då med lite mer tankar kring hur det kan påverka marknaderna och investeringslandskapet. Idag är dock utrymmet slut så jag avslutar med att säga ”stay tuned”!