Odd lots

Skriven av Michael Livijn

Marknaden är en komplex sammansättning av faktorer som fungerar som pusselbitar och som ömsesidigt interagerar med varandra. Men vilka pusselbitar flyger under radarn i nyhetsflödet, och hur ska du tänka kring din portfölj med det i åtanke? Det skriver vår chefsstrateg Michael Livijn mer om!

Veckokommentaren fortsätter nedan

Testa om vi är rätt finansiella rådgivningspartner för dig och din familj!


Fråga 1 av 8

Fråga 2 av 8

Fråga 3 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 3 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 4 av 8.

Fråga 5 av 8.

Fråga 6 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 7 av 8.

Fråga 8 av 8.
Tack för dina svar! När du skickar in detta formulär kommer en av våra medarbetare ta kontakt för ett första förutsättningslöst samtal.









Förra veckans krönika fokuserade på trender och marknadernas ”dramaqueen”-beteende (läs mer här), vilket innebär att det ofta är en eller möjligen ett par saker som dominerar både kursutvecklingen och nyhetsflödet. Jag brukar säga att marknaderna är ett pussel med tusentals (troligen miljontals) bitar som alla påverkar utvecklingen. Inte helt oväntat är det rätt många som inte uppmärksammas, pusselbitar som helt enkelt flyger under radarn. Därför tänkte jag, helt oombedd, att titta på några av dessa osjungna hjältar på det globala marknadsslagfältet:

  • Japan har inflation(!). ”Japanifiering” har varit ett uttryck som skrämt många. I korthet innebär det att deflation snarare än inflation är legio, med kraftig negativ påverkan på tillväxten och därmed liten framtidstro på att situationen ska förändras till det bättre. Japan har sedan fastighetsbubblan i slutet på 1980-talet haft en mycket trög ekonomi som ständigt har behövt stora stimulanser vilket i sin tur fått statsskulden att bli den högsta bland samtliga utvecklade ekonomier (cirka 260 procent av BNP). Dock, efter pandemin ser nu inflationen att ha kommit tillbaka (drygt 3 procent i skrivande stund). Det är förstås alldeles för tidigt att dra några slutsatser om den framöver kan hålla sig kring inflationsmålet på 2 procent, fast om deflationseran är bruten har Japan bättre möjligheter än på länge att hävda sig ekonomiskt. Kom ihåg att innan ovan nämnda fastighetsbubbla small så vägde landet nästan 44 procent av ett globalt aktieindex. Dagens siffra pendlar runt 6 till 7 procent…
  • Italienska spreadar och tysk produktion. Under eurokrisen 2011 till 2012 sågs Italien som en av de svagaste länkarna i EMU-området. Krisen fick början på sitt slut när ECB-chefen Mario Draghi i juli 2012 yttrade sin berömda one-liner ”Whatever it takes” på frågan om vad som krävdes för att hålla ihop EMU. Sedan dess har en hel del vatten runnit under broarna, fast under hela perioden har det funnits en funnits en viss misstänksamhet mot bland annat Italien, reflekterat i skillnaden i ränta (spread) mellan italienska och tyska statsobligationer. Som mest under krisen var den nästan 6 procent, men har efter det pendlat mellan 1 och 3 procent. Farhågorna när ytterhögerpolitikern Giorgia Meloni tillträdde som premiärminister för drygt ett år sedan var flera, dock har spreaden faktiskt sjunkit från 2,4 till 1,7 procent. Tyskland å sin sida har få problem på den statsfinansiella sidan, däremot börjar 1990-talsepitet ”Europas sjuke man” nu göra comeback då Tyskland, som är tungt mot industriproduktion, har uppförsbacke igen. Faktum är att just industriproduktionen sedan toppen i november 2017 minskat med 12 procent. Givet att Italien håller någorlunda kurs framöver, kan spreaden minska ytterligare fast genom högre tyska räntor? Europa är som vanligt en mångfacetterad region.
  • Milei är inte Latinamerika. Nyhetsflödet från Latinamerika har på sistone mest bestått av mer eller mindre ytliga inslag om Javier Milei i Argentina, anarko-kapitalisten som vann presidentvalet. Oaktat detta så består regionen av fler länder än Argentina och Venezuela, och det är en region som ofta hamnar i skymundan. Till exempel har den utklassat Asien och Östeuropa sedan millennieskiftet vad gäller avkastning på aktiemarknaden. En hundralapp investerad år 2000 är idag 669 kronor, motsvarande för Asien är 390 kronor och för Östeuropa 170 kronor (svenska aktier klockar in på 589 kronor). Sätter vi starten 2020 är regionen en av de som klarat både inflations- och räntechocken bäst eftersom man var tidig med att inleda räntehöjningscykeln. Latinamerikanska obligationer har klarat sig bra, liksom stabiliteten i valutorna. Geopolitiskt är regionen långt borta från dagens krishärdar och det som var en rejäl motvind under 2010-talet, fallet i råvarupriserna, kan vändas till en medvind givet det strukturella behovet av råvaror för omställningen mot en hållbar värld.

Urvalet ovan är helt enväldigt, långt ifrån heltäckande och ganska snuttifierat. Det belyser ändå det faktum att de globala marknaderna är betydligt mer än vad som skriker högst i nyhetsflödet. Och också att portföljen bör reflektera detta faktum genom en diversifiering både mellan och inom flera tillgångsslag eftersom det händer många saker därute som du inte vill missa, även om du inte har möjlighet att hålla koll på alla ”odd lots”!

Dela artikel

Michael Livijn Chefsstrateg

Michael Livijn har över 20 års erfarenhet ifrån finansbranschen. Han tar fram Formues House View, skriver marknadskommentarer, veckobrev, medverkar i Förmögenhetspodden samt under Formues webinarer. Michael är även extern talesperson för Formue.

Tänk på att en investering i finansiella instrument innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationen utgör inte rådgivning. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.

Kontakta oss