Julen och det nya året närmar sig snabbt, och med det följer funderingar kring vad som kan prägla 2025. Även om framtiden alltid är oviss, finns det faktorer som redan nu kan ge en vägledning om möjliga utvecklingar. Chefsstrateg Michael Livijn delar några tankar att ha med sig när vi blickar framåt mot det nya året.
Julen och med den det kommande året närmar sig (som vanligt!) med rekordfart och därmed är det högsäsong för prognoser om vad som kan tänkas spela ut under 2025. När det kommer till ekonomi och/eller marknad så är spelplanen närmast oändlig. Det säger sig självt att det knappast går att ge en heltäckande bild över den globala ekonomin och de globala marknaderna. Antalet scenarier är troligen fler än sandkornen på en mycket lång strand. Övningen fyller i min bok ändå sin funktion eftersom den ger någon form av basplatta att förhålla sig till. Att utvecklingen sedan med största sannolikhet inte blir som den förväntade ingår i konceptet, marknaden är dynamisk och dess aktörer snabba att anpassa sig till nya förutsättningar. Med det sagt, här är 5 faktorer jag har på radarn när vi går in i 2025:
1. Trump och USA
Sedan valvinsten för drygt en månad sedan har mycket av det globala medieflödet handlat om Trump, och vad som kan vänta när han svärs in som president den 20 januari. Det enkla svaret är att det mesta i nuläget är spekulation. Jag har tidigare skrivit en del om handelspolitiken (läs mer här) och marknadsimplikationerna (läs mer här), fast faktum kvarstår; i slutet av januari klarnar bilden förhoppningsvis mer när Trump-administrationen ställs inför verkligheten. Valretorik skiljer sig ofta från politiska och ekonomiska realiteter.
2. Kina
Världens andra största ekonomi har inte överraskat positivt de senaste åren. Implosion i fastighetsmarknaden, en halvering av aktiemarknaden sedan toppen 2021, nedslag via regleringar i bland annat tech-sektorn har tryckt ned både konsumenten och entreprenörer. Samtidigt går exportsektorn extremt starkt i nuläget, och det är andra regioner än USA och Europa som handlar alltmer med Kina, och exporten till just USA/Europa klättrar allt längre upp i värdekedjan (läs mer här). Under hösten har regeringen lanserat ett antal stödåtgärder och planer på att styra penningpolitiken i en mer expansiv riktning. Likt USA ska man alltid vara försiktig med att räkna ut Kina.
3. Geopolitik
I skiftet från en unipolär värld med en hegemon (USA) till en mer multipolär värld har de geopolitiska spänningarna ökat markant de senaste åren. Den stora konfliktlinjen ligger mellan USA och Kina i kampen om ekonomiskt världsherravälde. Återstår att se hur både Trump och Xi kommer att hantera riskerna och komplexiteten i relationen mellan de båda länderna. Andra oroshärdar saknas knappast heller, senast exemplifierat i Syrien. Geopolitiska event har sedan Sovjets sammanfall 1991 ofta orsakat korta, intuitiva marknadsreaktioner som snabbt blåst över. Kanske behöver vi omvärdera en mer orolig värld när vi blickar framåt ur ett marknadsperspektiv?
4. Inflation och räntor
Under förra året föll inflationen på de flesta håll tillbaka från rekordnivåerna som sattes 2022. I år har den börjat närma sig de flesta centralbankers mål och året har bjudit på över 120 räntesänkningar globalt. Fast den viktigaste ekonomin, USA, har inte sett det sista steget ned mot 2% utan där har inflationen envist hållit sig kvar strax under 3%. Det har inneburit att förväntningarna på centralbanken Federal Reserve skalats tillbaka kraftigt under hösten, och marknaden ser i dagsläget en styrränta i USA på ca 3,75% om ett år, från dagens 4,5%. Det innebär att räntorna kan var högre längre än väntat, vilket i sin tur kan verka bromsande på ekonomin. Låga energipriser och ett fallande (!) oljepris under året kan också vara en risk om den geopolitiska situationen försämras.
5. Vinster och värdering
Årets uppgång, framför allt i USA, har medfört utsträckta värderingar. Amerikanska aktier och speciellt ”Magnificent 7”-bolagen, är högt värderade oavsett mått. Även övriga regioner handlas över sina historiska (10 år) snitt förutom Europa som ligger blygsamt under det. Samtidigt har amerikanska bolag, igen drivet av tech-bolagen, haft en stark vinstutveckling som över lag slagit höga förväntningar. Den stora frågan inför 2025 är om bolagen kan möta mycket höga förväntningar på vinsttillväxt? Det gäller inte bara USA (13%) utan också globala aktier (12,4%). Med tanke på värderingen finns troligen lite eller inget utrymme för en multipelexpansion, vinsterna kommer att vara avgörande för kursutvecklingen. På räntesidan är det på sina håll också ansträngt. Företagsobligationer handlas på en underliggande statsränta (ofta den amerikanska 10-åringen) plus en så kallad kreditspread. Denna spread representerar kreditrisken i bolaget, och ofta delar man in företagsobligationer i två kategorier, Investment grade (hög kreditvärdighet) och High yield (låg kreditvärdighet). Spreadarna för dessa två kategorier ligger nära sina lägsta nivåer någonsin, vilket är orsaken till att inte bara aktier kan anses som högt värderade. Återigen, vinstutvecklingen blir nyckeln.
2025 kommer att bjuda på betydligt mer än ovanstående axplock, men syftet är som sagt inte att vara heltäckande (vi kom ju överens om att det inte var möjligt). Snarare handlar det just om att ha en utgångspunkt inför ännu ett år av oväntade vändningar. Det är också därför jag är mycket försiktig att uttala mig eventuella avkastningssiffror för kommande år. 2024 är ett bra exempel, få hade på kartan att avkastningen i globala aktier (i skrivande stund) skulle landa på drygt 30%. Investeringar och din portfölj handlar också mycket sällan om ett enskilt år, utan är en process över lång tid. Med det perspektivet är det bra att inte lägga alltför mycket vikt på vad andra anser ska hända på ett års sikt. Rådet inför 2025 blir som alltid: Stay diversified!