Trump har tagit hem segern, och frågorna är många om hur hans politik kan påverka marknaderna. Vår chefsstrateg Michael Livijn skriver om vad det kan innebära på kort och medellång sikt – och hur du bäst kan tänka kring din portfölj inför kommande mandatperiod.
Så var det då över. Knappast någon kan ha missat att Donald J. Trump stod för en comeback av rang när han tog hem valet i USA. Faktum är att republikanerna tog hem det mesta i vad amerikanerna brukar kalla för en ”landslide”. Presidentskapet, senaten och vad det verkar, representanthuset. Dessutom fick de flest röster i absoluta tal (”popular vote”), en majoritet av delstatsparlamenten och även bland guvernörerna. Nog om detta, vad som från min synvinkel är mest intressant framöver är förstås marknadsimplikationerna. Och bara för att utfallet av valet är klart betyder det inte att dessa är självklara. Låt oss bryta ned det:
- På kort sikt. I upptakten till valet gick så kallade ”Trump-tades” generellt bra, och bland dessa hittar vi amerikanska aktier, dollarn och kryptovalutor som bitcoin. Kort sagt, tillgångar med risk. Valdagen och dagen efter blev ytterligare ett glädjeskutt med stora uppgångar, och det är uppenbart att marknaden ser (och såg) positivt på Trump 2.0. Politiska event är dock svårtolkade på kort sikt, ofta blir det en initial reaktion från marknaden som sedan blåser över eftersom nästa event eller narrativ alltid väntar. Med tanke på att dessa ”Trump-trades” gick så pass starkt redan innan valet finns alltid risken för en motreaktion, speciellt efter de sista dagarna. Lägg till detta att amerikanska aktier redan innan valdagen hade stigit med strax över 20 procent under året (S&P 500, i USD). Helt omöjligt är det inte med rekyl nedåt när dammet lagt sig något.
- På medellång sikt. Här kan den politik som Trump vill föra påverka i högre grad än på kort sikt (han installeras ju som president först den 20 januari nästa år). En ”Trump-trade” som inte fått lika mycket uppmärksamhet som till exempel aktier är räntan, närmare bestämt den amerikanska tioåringen, som brukar anses som världens referensränta. Den senaste månaden har den stigit med runt 80 punkter (till ca 4,4 procent), en mycket kraftig rörelse. I ljuset av de politiska förslag som Trump lagt fram under valrörelsen kan den ligga kvar på dessa nivåer, eller till och med stiga ytterligare. Skälet är att förslagen är expansiva, med sänkt bolagsskatt och en förlängning av skattesänkningarna på inkomster från 2017. Budgetunderskottet i USA är stort redan idag och statsskulden långt över 100 procent av BNP. Fortsätter trenden kommer marknaden förr eller senare att ställa frågan om hållbarheten i statsfinanserna och kräva en högre riskpremie (ränta) för att låna ut pengar till USA. Dessutom, med en expansiv finanspolitik riskerar inflationen att ta fart igen, något som i sin tur sätter centralbanken Federal Reserve i en knivig sits. De är inne i en sänkningscykel och Trump ser troligen inte positivt på en paus i cykeln, eller för den delen räntehöjningar. Ett område där han har varit tydlig är att minska invandringen och också deportera immigranter som vistas i landet illegalt. Dessa har i stor utsträckning jobb och skulle de försvinna sätter det press på en redan ansträngd arbetsmarknad. Press uppåt på lönerna skulle orsaka än mer huvudvärk hos Fed.Förslagen om (bolags)skattesänkningar är, allt annat lika, positivt för amerikanska aktier då avkastningen på eget kapital ökar. Även Trumps förslag om en minskad reglering för bolagen har samma effekt. Det ska dock vägas emot en högre/stigande ränta som kan bromsa utvecklingen både i ekonomin och på aktiemarknaden. Till sist, Trump vill ha en svagare dollar för att hjälpa den egna ekonomin att återindustrialisera och för att amerikanska företag ska kunna konkurrera bättre på de globala marknaderna. En bärande del i policy-buketten är högre tullar, vilket normalt innebär en starkare valuta. Håller sig dessutom räntorna höga blir det också ett tryck uppåt på dollarn (via kapitalinflödena), liksom om amerikanska aktier fortsätter att gå bättre än övriga globala aktiemarknader. Det är inte helt enkelt att se hur han ska få ihop alla dessa önskemål.
Juryn är fortfarande ute i frågan om marknaden styrs av politik eller om den fungerar trots politik. Som vanligt ligger väl sanningen någonstans i mitten, men det är inte min sak att avgöra. Klart är att amerikansk politik kommer att synas och höras en hel del under Trump 2.0 (baserat på hans förra mandatperiod!), sedan återstår frågan hur mycket den egentligen påverkar marknaderna. Även om valet i sig var av större magnitud än de flesta andra val så innebär det inte att de kommande fyra åren är förutbestämda. Mitt standardråd står lika fast som svärdet i stenen; din portfölj ska styras av din risktålighet, placeringshorisont, (finansiella) mål och preferenser, inte av nästa politiska val!