Investerarpsykologi, ”anchoring”, ”confirmational bias” och ”recency bias” är välbekanta termer inom investeringsvärlden – men vad innebär ”finfluencers”? Här presenterar vår chefsstrateg Michael Livijn en studie från Swiss Finance Institute som undersöker fenomenet och resultaten av deras ”rekommendationer”. Är det rimligt att anpassa din portfölj utifrån ett ”TikTok-perspektiv”?
Veckokommentaren fortsätter nedan.
Veckobrevet har tidigare nystat lite i det fullständigt enorma informationsflöde som utgör de globala finansiella marknaderna (läs mer här). Det är, som investerare, svårt att förhålla sig till den mängd data som varje sekund översköljer oss, och då jobbar de allra flesta ändå inte med att just följa marknaderna. Jag ska villigt erkänna att trots att jag sitter med näsan i detta informationsflöde så är det helt omöjligt att hålla koll på mer än en fraktion av vad som försiggår. Så, hur löser vi den här knuten då? Svaret är förstås att ingen kan ha total koll på allt som händer, analysera det och sedan fatta korrekta investeringsbeslut. Det hindrar dock inte människor från att försöka, och då halkar vi raskt in på området ”behavioral finance”, alltså investerarpsykologi. Även om det smärtar så är vi människor långt ifrån så perfekta som vi tror att vi är (historien generellt borde vara en ganska tydlig indikation på det), och det gäller även när det kommer till investeringar.
Klassiska misstag vi gör är ”anchoring”, att vi kort sagt har förutfattade meningar om saker och ting, vilket i sin tur kan leda till kognitiv dissonans. Det är enkelt förklarat oförmågan att hålla två motstridiga tankar i huvudet samtidigt, och då är det lätt att falla tillbaka på det du redan tycker. Vips har du fallit ned i fällan ”confirmational bias”, att du bara söker information som bekräftar din redan fastslagna bild. Vilket i sin tur kanske inte är så konstigt, i ett överflöd av information håller du dig till det som är bekant. Teorin säger ju att för att fatta ett övervägt beslut behövs ett så brett faktaunderlag som möjligt, men det lirar inte fullt ut med hur vi fungerar som människor.
Andra dumheter vi gör investeringsmässigt inkluderar flockbeteende, som också är hårdkodat i oss genetiskt, det kostar helt enkelt för mycket mentalt att gå emot flocken. Och i ett oändligt informationsflöde är det lättare att bara följa med, kanske med hjälp på traven av ovanstående brister. Du tenderar att lyssna mest på de ”experter” som tycker som du. Girighet är en annan synd, som kan förstärkas av både snabba och stora rörelser som ofta präglar de globala marknaderna på daglig basis. Det ger i sin tur upphov till ett mer kortsiktigt tänkande kring placeringar, till exempel har den genomsnittliga innehavstiden för enskilda aktier i USA sjunkit från åtta år på slutet av 1950-talet till under ett år idag. Till sist, begreppet ”recency bias” refererar till det faktum att vi har en oförmåga att relatera till annan än den senaste perioden, eller med andra ord, vi är inte speciellt bra på perspektiv.
Ovanstående är känd materia, fast låt mig introducera ”finfluencers” i mixen! Sociala media har ju blivit en del av mångas vardag och begreppet ”influencer” är numera väletablerat. Finfluencers har åsikter/”rekommendationer” (som alltid åtföljs av ”det här är inget råd…”) kring finansiella placeringar/aktier/you name it och genomslaget är stort. Så stort att det faktiskt går att titta på det från ett akademiskt håll. Nyligen kom en undersökning ut från Swiss Finance Institute som undersökte fenomenet, och framför allt, resultatet av dessa ”rekommendationer” (länk till undersökningen här). Och på något sätt faller mycket på plats. 28 procent av dessa finfluencers var ”skilled”, och genererade en överavkastning på 2,6 procent per månad medan 56 procent var ”anti-skilled” och hade en underavkastning på 2,3 procent per månad (16 procent var ”unskilled” och gick som marknaden). Gissa vilken kategori som lockade störst följarskara? Jajamänsan, de som var anti-skilled utklassade de som faktiskt genererade överavkastning. Dessutom, ju bättre dessa var, desto färre följare fick de. En av förklaringarna var att de som var skilled över lag var mer negativa än anti-skilled-gänget, och för att gå emot flocken behöver du ha på fötterna, alltså gjort din analys. Då är det lättare att basunera ut att den här investeringen ska gå upp 100 procent, positivitet säljer oftast bättre. Det finns en hel del att packa upp här, och mycket faller förstås tillbaka på behavioral finance. Jag tror inte detta var den sista undersökningen inom området.
Meningen är förstås inte att klanka ned på detta fenomen, snarare belysa att vi har vissa inbyggda brister i vårt tänkande som riskerar att förstärkas när ännu en kanal av information läggs till flödet, i detta falla sociala medier. Jag vet ju att du, kära läsare, knappast formerar din portfölj utifrån ett ”TikTok-perspektiv”, fast uppenbarligen finns det en marknad för detta informationsflöde (kanske mer bland yngre investerare?). Det gäller, som alltid, att värdera all information utifrån din egen situation och framför allt vara medveten om dina inbyggda brister, för de finns där! Hmm, var lade jag telefonen?
P.S. Jag ber om ursäkt för alla citationstecken, många begrepp inom finans är anglosaxiska och ibland svåra att direkt översätta. Alternativt lider jag av en annan synd, lättja!