Burenstam & Partners chefsstrateg Michael Livijn pratar om ett nästintill överflöd av ekonomiska datapunkter kontra “nyckelindikatorer” som grund för analyser och åsikter. Hur bör marknad och investerare förhålla sig till en komplex datavärld med information som paketeras i inflation, inköpschefsindex, arbetslöshetsdata och BNP-siffror?
Marknadens fokus på inflation har intensifierats under året och nådde väl någon sorts topp i förrgår när nya inflationssiffror från USA kom in högre än till och med de högsta estimaten. Och reaktionerna lät inte vänta på sig, krigsrubriker i nyhetsflödet, en uppsjö rapporter från banker och finansinstitut samt inte minst talrika åsikter om vad nämnda siffror egentligen betydde – och vad man skulle göra åt det. Jag ska inte bidra till bruset vad gäller utfallet i sig, för den som har näsan i den finansiella mediacykeln är det här redan känd materia. Frågan jag ställer mig är hur man ska förhålla sig till slika ”event” på marknaden?
För det är ju knappast så att de saknas, antalet ekonomiska datapunkter som redovisas varje dag är i det närmaste oändligt. Sannolikheten att du som investerare har koll på all denna data är noll. Av naturliga skäl får därför ”nyckelindikatorer” större uppmärksamhet, de står helt enkelt högre upp i datahierarkin. Dit hör inflationen, men också till exempel inköpschefsindex (PMI), arbetslöshetsdata (speciellt ”payrolls” i USA) och BNP-siffror. Och en hel del annat. Just det faktum att vi kallar dem nyckelindikatorer kanske är en indikation på att till och med marknaden har svårt att hålla reda på den brandslang som sprutar ut data 24/7?
Beroende på hur mottaglig du är för väggen av data, analyser och åsikter, och framförallt, hur du reagerar på den, har bäring inte bara på dig själv utan också på din portfölj. För det är lätt att svepas med i floden av information. Och därmed att fatta inte helt genomtänkta beslut. Sparande är av naturen en långsiktig process och handen på hjärtat, visst säger du att du är långsiktig med din portfölj? Enskilda datapunkter kan dock snabbt slänga ut det där längre perspektivet med badvattnet när det kortsiktiga tänket tar över. Kanske har det att göra med att vi som människor tenderar att leva i nuet, den finansiella framtiden om säg ett år är ganska abstrakt (åtminstone för mig), för att inte tala om 10-20 år fram i tiden. Likväl är det detta perspektiv som kommer att få störst effekt på din avkastning! Den gamla klyschan ”lyfta blicken” har faktiskt bäring på din portfölj i den bemärkelsen att kortsiktiga beslut oftast får mer negativa (avkastnings)konsekvenser än långsiktiga dito.
Just nu är det inflation som är på tapeten, men det kommer ständigt att komma nya saker att fästa blicken på, brandslangen är alltid öppen. Och med varje ny händelse följer som sagt en rad rubriker, analyser, åsikter och rekommendationer på hur man tackla vad som råkar vara aktuellt här och nu.
Jag har full respekt för ovanstående, tro inget annat, mängder av duktiga människor jobbar i finansbranschen och analyserna är ofta genomtänkta, logiska och välskrivna – liksom rekommendationerna hur man kan agera på den uppkomna situationen. Låt oss därför ta ett steg tillbaka (lyfta blicken!) och fundera lite på det långsiktiga portföljperspektivet. Inflationen är en av alla tusentals faktorer som påverkar marknaden och därmed din portfölj. Att den är ett potentiellt problem råder inga tvivel om, fast det gäller såklart för alla andra faktorer också, liksom det faktum att de också kan vara en möjlighet. Håll dock i bakhuvudet att avsändaren av en rubrik/artikel, analys, åsikt eller rekommendation inte har en aning om hur just din portfölj ser ut! Handlar det om inflationen ur ett ekonomiskt perspektiv, hur värdeaktier påverkas eller varför europeiska high yield-obligationer ska reagera positivt eller negativt? Komplexiteten blir snabbt oöverblickbar och därmed ökar risken för att fatta ett felaktigt beslut. Känslan av att handling är det rätta sitter djupt i oss, här gäller det att hålla i sig själv!* Det går helt enkelt inte att agera på all ny information.
*Ett boktips är Ekonomiprisvinnaren Daniel Kahneman’s ”Tänka snabbt och långsamt”, som tar upp mekanismerna bakom driften att agera.
Text: Michael Livijn