Maj 2026 var ytterligare en månad med stark aktiemarknadsutveckling, trots en olöst Iran-konflikt och vissa tecken på ekonomisk svaghet. Tillväxtmarknadsaktier steg knappt 10 procent och amerikanska aktier över 5 procent i lokal valuta, nästan helt drivet av AI-temat. Medan S&P 500 steg för nionde veckan i rad ökar inflationen och räntorna och konsumenternas köpkraft är under press. De lärde argumenterar om vägen framåt.
En bakgrund av geopolitiska och monetära spänningar
Hormuzsundet förblev mer eller mindre stängt, och Brent-råoljan varierade mellan 97 och 116 dollar per fat – drivet av många och ibland motstridiga budskap från Trump-administrationen kring förhandlingarna med Iran. I början av månaden, när diplomatin verkade ha brutit samman, passerade oljepriset 116 USD. I slutet av maj, när rapporter kom om en möjlig ram för en förlängd vapenvila, föll oljepriserna tillbaka under 100 USD. Begränsad trafik genom Hormuz är fortfarande den enskilt viktigaste faktorn för stigande inflation och svagare utsikter för både Europa och till viss del Asien.
En annan mycket omtalad händelse i maj var överlämningen i Federal Reserve, där Kevin Warsh tillträdde som ny centralbankschef den 15 maj. Warsh ärver en splittrad kommitté: fyra av tolv medlemmar i den penningpolitiska kommittén röstade emot räntebeslutet i april, den största oenigheten sedan 1992. Medan Warsh nominerades av Trump i hopp om att han ska sänka styrräntan, tillträder den nya centralbankschefen i en situation där inflationen i USA stiger
Aktier: hårdvara som chip och minnen i centrum
S&P 500-indexet steg med 5,3 procent, där tekniksektorn står för alla de tio största aktierna i indexet. Tekniksektorn globalt steg med 16 procent i maj, tätt följt av förnybar energi, försvar och material. Tillväxtmarknader var de tydliga geografiska vinnarna, ledda av Sydkorea (+33 procent) och Taiwan (+14 procent) – båda centrala i den globala AI-halvledarkedjan genom företag som Samsung, SK Hynix och TSMC. Europeiska aktier steg med 3 procent, något hämmat av en svagare vinsttrend och en del besvikelser kring ekonomiska nyckeltal. Stockholmsbörsen steg med 3 procent, i linje med Europa. Hittills i år har svenska aktier avkastat runt 7 procent, att jämföra med globala aktier som avkastat 15% i SEK. Valutamässigt var kronan stabil under maj, med mycket små rörelser mot både dollarn och euron.
Koncentrationen på den amerikanska marknaden är nu extrem, där de tio största AI-aktierna utgör 40 procent av S&P 500. Enligt Bank of America är detta den högsta sektorkoncentrationen sedan järnvägsbubblan på 1800-talet. Goldman Sachs riskaptitindikator ligger nära historiskt höga nivåer, och ökningen av hedgefonders nettoexponering mot IT-sektorn under kvartalet har varit den största någonsin.
Räntor: En global obligationskris i miniatyr
I mitten av maj upplevde vi också vad som bäst kan beskrivas som en global obligationschock, när räntorna på långa statsobligationer steg markant i stora delar av världen. Den 30-åriga amerikanska statsobligationsräntan passerade 5,15 procent, den högsta nivån på 20 år. Tyska statsobligationsräntor nådde sin högsta nivå sedan 2011 och japanska 10-åriga räntor den högsta sedan 1997. De drivande krafterna bakom de stigande räntorna var stigande inflation, oro för statsekonomin, färre köp av amerikanska statsobligationer från globala centralbanker och hög efterfrågan på AI-aktier.
Räntorna hålls uppe eftersom många tror att inflationen kan förbli hög. Utan en lösning på Iran-konflikten och Hormuz kan inflationen drivas upp av energi- och matpriser. Med även med en lösning kan effekterna kvarstå, medan ökad ekonomisk optimism och lägre energipriser kan öka konsumenternas efterfrågan och utlösa lagring av råvaror i många länder för att återuppbygga strategiska lager.
Marknaderna räknar med en räntehöjning i USA och tre i eurozonen till sommaren 2027.
Makro: på kort sikt ökad sannolikhet för försvagning
Den ekonomiska utvecklingen i maj var blandad, men med en tydlig tendens till positiva överraskningar i USA och besvikelser i eurozonen och Kina. Globalt har tillväxtprognoserna för 2026 reviderats något nedåt, främst på grund av svagare tillväxtutsikter för Europa. I USA avtar tillväxttakten jämfört med 2025, men stöds av expansiva finanspolitiska åtgärder, stora AI-investeringar och positiva förmögenhetseffekter från aktiemarknadens uppgång. Sentimentet bland amerikanska konsumenter sjönk till en rekordlåg nivå i genomsnitt, men konsumtionstillväxten i sig har varit ganska god. Eftersom inflationen nu överstiger löneökningen i flera regioner kan detta försvaga konsumtionen under de kommande månaderna.
I Kina har tillväxten i detaljhandeln, industriproduktionen och investeringarna alla varit en betydande besvikelse. Trots detta har exporttillväxten varit stark, vilket har lett till att många kinesiska företag har onormalt stora valutaintäkter i dollar, vilka många nu konverterar till lokal valuta. Å andra sidan har Kina avslutat en 33-månadersperiod med fallande producentpriser, vilket ger bättre utsikter för industrisektorns vinster framöver.
Vinster och AI: Verklig revolution eller en farlig bubbla?
Rapportsäsongen för första kvartalet 2026 i USA var historiskt stark, med en tillväxt på 26 procent i årstakt. Det förväntas nu att teknikjättarna kommer att investera 750 miljarder USD år 2026 – en ökning med 83 procent jämfört med förra året. Analytikerna har konsekvent reviderat upp sina vinstförväntningar under 2026 och 2027 sedan årets början, och förväntar sig nu 25 procents vinsttillväxt för globala aktier i år och 14 procent 2027. På senare tid har upprevideringarna av prognoserna varit störst för AI-relaterade aktier i USA och tillväxtmarknader, där årets vinsttillväxt förväntas vara 23 respektive 56 procent – nivåer som normalt ses efter lågkonjunkturer när vinsterna vänder upp igen.
Med en stark och koncentrerad aktiemarknadsuppgång undrar många om detta är en ”supercykel” eller om det är en ”superbubbla” på gång. Ett amerikanskt index för chiptillverkare har stigit med 69 procent på två månader, och storleken på positioner mot AI-aktier (i optionsmarknaden) har aldrig varit större. Marknaderna diskonterar det faktum att lönsamheten för nästan alla tillverkare av datorchip kommer att accelerera, men kapitalismen fungerar ofta på ett sådant sätt att onormalt hög lönsamhet gradvis konkurreras bort. Börsen står också inför tre stora börsintroduktioner i USA, med Space-X, OpenAI och Anthropic. Samtidigt har Alphabet meddelat en emission av nya aktier, och om en eller flera av dessa kapitalanskaffningar misslyckas kan det få ringar på vattnet på den globala aktiemarknaden. Om finansieringsrundorna lyckas kan det ta kapital från andra aktier eller från amerikanska statsobligationer.
En betydande fråga är också i vilken utsträckning artificiell intelligens kommer att utlösa de stora produktivitets- och intjäningsvinster som delvis ligger bakom dagens prissättning. AI kan öka produktiviteten, men om teknologin kan köpas av alla kommer ingen komparativ fördel att uppnås enbart med AI, och lönsamheten kan lika gärna försvagas i takt med ökad konkurrens.
Investerarslutsats
Utan en återöppning av Hormuzsundet går världsekonomin in i en period med större sannolikhet för svaghet än styrka. Lagren av energiråvaror har minskat kraftigt, och det finns tecken på minskad konsumtion av petroleumprodukter både i Europa och Asien. Gavekal Research hävdar att utvecklade ekonomier har 2–3 månader kvar innan det uppstår en fysisk brist på petroleumprodukter. I ett optimistiskt scenario kommer Hormuz att öppna upp under de kommande veckorna. Detta kan också ge förnyad ekonomisk optimism och medvind för aktier i sektorer utanför tech. I ett pessimistiskt scenario börjar marknaderna prissätta bristproblematik och stigande oljepriser, högre inflation och fler räntehöjningar. Eftersom teknikjättarna blir alltmer beroende av extern finansiering kan högre räntor i kombination med lägre riskaptit utlösa marknadsturbulens. Mellan den optimistiska och pessimistiska bilden finner vi en världsekonomi som utmanas, men som ändå förblir motståndskraftig tack vare låg arbetslöshet, höga offentliga utgifter och stora investeringar i AI, förnybar energi, försvar