Hur kan vi tänka och agera, här och nu, gällande hållbarhet?

Skriven av Philip Mitchell

Det finns många viktiga vägar till hållbarhet. Här tar Philip Mitchell, Formues Senior Sustainability Advisor, upp några som kan göra skillnad i hållbarhetsresan. Det pratas om acceleration genom investeringar, koldioxidkrediter och Nature Based Solutions – också om vad vi äter, vilken energi vi väljer och hur vi reser.

Den vanligaste tankegången hos individer och familjer kring hållbarhet är; ”mitt fotavtryck är så litet, vilken skillnad kan jag göra för världen?”. Cirka 30 ton CO2 per år. Det är det ungefärliga genomsnittliga fotavtrycket för en skandinavisk familj – en siffra som också representerar tillverkningsutsläppen av runt 16 ton stål. Men det finns en underskattning i hur snabbt en familj kan förändra sitt fotavtryck, och vilken positiv klimatpåverkan små livsstilsförändringar faktiskt kan ha.

Trion; resor, energi och mat

Spridningen av coronaviruset har haft en inverkan på resor, den ukrainska invasionen har haft en inverkan på gaspriserna – två händelser som tillsammans och enskilt har visat hur snabbt vårt beteende kan förändras. Det börjar också se ut som att dessa livsstilsförändringar till viss del kan bli mer permanenta. Just flygresor och hushållens energianvändning och -konsumtion är två av de största delarna av en familjs koldioxidavtryck som kan minskas avsevärt genom att minska antalet långdistansflygningar respektive byta till hållbara energileverantörer. Det senare isolerar dig inte nödvändigtvis ifrån framtida energiprisvolatilitet, med tanke på energiprisernas globala karaktär, men det kan säkerställa att din negativa effekt på planeten minskar. 

Residential Source of GHG Emissions (US Consumer). Source: Union of Concerned Scientists (2019) 

En annan stor del av en familjs utsläpp kommer från mat, särskilt matsvinn och köttkonsumtion. Att minska andelen kött i familjens kostcirkel kan minska avtrycket med cirka fem ton CO2 per år, något som sannolikt även kommer med många hälsofördelar. Vad gäller den senare delen, matsvinn, arbetar lokala myndigheter runtom i Skandinavien i dag för att främja återvinning. Det gäller inte enbart återvinning av papper och plast utan även återvinning av matavfall med olika typer av återvinningsanläggningar. Enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation, FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) är det för närvarande 33 procent av världens livsmedel per år som slängs eller går förlorad på annat sätt. Genom att återvinna kan familjer minska sitt klimatutsläpp och även kostnader relaterade till mat, en post som sannolikt kommer att öka i framtiden som ett resultat av klimatförändringarna.

I diagrammet ovan nämns ”Stuff You Buy” och detta är ytterligare ett exempel där vi som konsumenter spelar en viktig roll. Om vår långsiktiga ambition är att förändra världens ekonomi till att bli mer cirkulär måste alla dra sitt strå till stacken för att minska andelen matavfall, satsa på återvinning och idealiskt; minska konsumtionen av jungfruliga produkter (vilket ofta innebär en ökad efterfrågan på produkter med längre livslängd).

En värdekedja för cirkulär ekonomi, med konsumentlänken som nyckel

Påverkan genom investeringar 

Investeringar kanske inte är en del av de direkta årliga utsläppen, men som individ och familj går det även att påverka hur besparingar (särskilt pensioner) investeras. Det är en påverkan som kan användas för att bidra till att ge nästa generation en trygg framtid på en bebolig jord. Enligt Formues uppskattningar kan över 50 ton CO2 per år och hushåll tillskrivas dessa besparingar och därigenom bidra till att minska framtida utsläpp – en nyckel till att påverka den globala uppvärmningen.  

Tyvärr finns det fortfarande en rad svårigheter med att exakt bedöma vilken inverkan dina investeringar har, av ett antal anledningar:

  • Data från de underliggande företagen är ofta bristfällig, vilket gör det svårt att göra en tillförlitlig mätning av deras effekt och de förändringar som görs.
  • Att försöka se till att din portfölj har en låg utsläppsproful nu (mätt som CO2-intensitet av utsläpp per miljon dollar intäkter) är ingen garanti för att den kommer att bidra till att sänka de globala utsläppen i framtiden.
  • Att investera i förorenande företag som vill göra betydande utsläppsminskningar är också kombinerat med risker och osäkerheter.

Förhoppningsvis kommer vi under de kommande åren att se avsevärda förbättringar vad gäller datatransparens, för att därigenom lättare kunna differentiera bättre investeringar från sämre. Och trots ovanstående lista bör din förmögenhetsrådgivare kunna hjälpa dig som investerare att investera på ett ur hållbarhetssynpunkt lämpligt sätt. Ska fokus riktas mot förnybar energi, eller mot investeringar som främjar social hållbarhet och jämlikhet? Vill du göra mer riskfyllda investeringar i potentiellt banbrytande teknologi, eller backa upp traditionella företag som just nu arbetar med övergången mot nettonoll? Nya EU-förordningar som träder i kraft under hösten 2022 under Mifid II tvingar rådgivare att tillgodose sina kunders ESG-behov – och Formues hållbarhetsverktyg kommer att ta kunder genom viktiga alternativ, steg för steg.

Ett sätt att vara säker på en mer direkt påverkan, ofta i ditt eget land, är att investera i naturbaserade lösningar, så kallade Nature-based Solutions (NbS). Dessa syftar bidra till att möta olika klimatutmaningar. Det kan exempelvis vara naturprojekt som trädplantering och kolsänkor. Just trädplantering syftar till att ta bort utsläpp från atmosfären, en kostnadseffektiv strategi för att binda koldioxid. Ett mer diversifierat alternativ är att investera i havsbaserade kolsänkor (Carbon-sinks). 

Familjeägda företag

Familjeföretagare står också inför möjligheten att ha en positiv hållbarhetsinverkan genom att driva hållbarhet in i företagets kärna (som i många fall kommer att ha ett CO2-avtryck som är betydligt större än det personliga avtrycket). Formues NSOC-team (Nordic Sustainability Ownership Centre) arbetar inte enbart med att ge råd om hur du säkerställer ett framgångsrikt och långsiktigt ägarskap inom familjen, också om hur du gör företaget till en drivkraft för hållbarhet och att använda det som en konkurrensfördel. 

Våra rådgivare har träffat ledningen i många bolag, särskilt i bolag med mindre än 100 anställda, som ofta är oroliga över störningar och kostnader relaterade till övergången mot en mer hållbar verksamhet. Genom att fylla i ett relativt enkelt frågeformulär kan Formues hållbarhetsrådgivare dock visa var ett specifikt företag befinner sig just nu, göra jämförelser med lokala och globala spelare, och vilka områden som bör få fokus i övergången mot att bli mer hållbart.

Men är det inte väldigt dyrt? 

Den näst vanligaste tankegången från familjer som försöker påverka den globala uppvärmningen är: ”att vara miljövänlig är väldigt dyrt”. Återigen – detta är i många avseenden sant. Ekologiskt odlade gurkor kostar dubbelt så mycket som vanliga gurkor och har även kortare hållbarhetsdatum än de senare. Prislappen på elbilar är två till tre gånger högre än den för dieselbilar och tekniken är fortfarande inte garanterad att vara en långsiktig lösning. Att placera solpaneler på huset är normalt en investering på minst hundra tusen kronor, och Skandinavien är inte den soligaste regionen på jorden! 

Dessa ”kostnader” kan dock också i många fall betraktas som investeringar, och fördelarna behöver därför ses i ett längre perspektiv. Underhållskostnader och skatter för elbilar tenderar att vara lägre. Inhemska solpaneler genererar, beroende på din leverantör, en avkastning på åtta till tio procent – och i en värld med låga räntor bör det vara ganska attraktivt, också särskilt eftersom allt fler hypotekslångivare tar hänsyn till fastighetens energieffektivitet med sina bolåneräntor. Utöver ovan har vi inte ens tittat på de ”mjuka” värdena i form av en minskad påverkan på miljön.

Vi har även utsläppskrediter (koldioxidkrediter), det tillstånd som representerar en rätt att släppa ut en viss mängd koldioxid. Det nuvarande priset på koldioxidkrediter på stora handelsbörser är 96 euro per ton, en siffra som beräknas stiga till cirka 120 euro om tio år (det finns ett brett spektrum av uppskattningar kring detta). Men om en minskning av familjens utsläpp med 15 ton per år sannolikt kommer att spara dig 1 800 euro per år fram till och med 2032, så är det pengar man kanske kan anstränga sig för att investera. 

Påverka ditt nätverk 

Förutom de relativt praktiska stegen ovan för att minska ditt fotavtryck och bidra till ett mer hållbart samhälle, finns det andra steg som familjer kan ta som kan vara mer tidskrävande och potentiellt mer omfattande men också effektiva om de görs konsekvent. Detta genom att bli mer involverad i de nätverk där du känner att förändring behövs och där ditt inflytande kan bidra till verklig förändring. I synnerhet: 

  • Dina lokala skolor 
  • Din arbetsplats (inklusive branschorgan och leverantörer) 
  • Din kommunfullmäktige 
  • Feedback till leverantörer av varor och tjänster som du konsumerar 

Forskning har visat att det mest effektiva sättet att driva hållbarhet är genom kollektivt handlande och det börjar alltid någonstans. Vi behöver inte alla bli veganer, men som den amerikanska journalisten Ezra Klein uttryckte det:

”Tänk inte på konsumtion – inte ens på din konsumtion – som individuell. Se dig själv som en nod för social, politisk och moralisk smitta. Jag tror inte att mitt personliga beslut att inte äta kött är så viktigt… Men jag fångade upp min veganism från min fru. Andra människor har fångat upp veganism eller vegetarianism ifrån mig. Och det är på det här sättet individuella attityder blir sociala attityder, som sedan blir till en social och politisk förändring”.

För att få en mer detaljerad uppfattning om ditt avtryck finns det en rad kalkylatorer och tester, bland annat nedan tre:
www.climatehero.se
www.carbonfootprint.com
United Nations online platform for voluntary cancellation of certified emission reductions (CERs) (climateneutralnow.org)

Dela artikel

Philip Mitchell

Nyhetsbrev