Hur påverkar egentligen räntorna din portfölj och hur kan fortsatta räntehöjningar påverka aktiemarknaden? Det skriver Formues chefsstrateg Michael Livijn mer om – han listar även fem specifika räntefaktorer som kan påverka framåt.
Vill du få veckokommentaren skickad till din epost varje fredag? Klicka här
En ränta är ju i grunden priset på pengar, och därför en mycket central del av kapitalmarknaderna. Att det rör sig upp och ned är de allra flesta med på, fast vad kan det i förlängningen betyda för marknadsutvecklingen och därmed portföljen?
- När marknadsräntorna stiger kan det påverka ”efterfrågan” på aktier, eftersom räntor som placering då blir mer attraktiva. Samtidigt kan stigande ränteförväntningar också sammanfalla med en starkare ekonomi och högre inflation, som kan innebära högre vinster för bolagen. Hög(re) räntor drabbar dock bolag med hög skuld, gör det dyrare att investera och kan till slut bromsa den ekonomiska aktiviteten. Därför är det svårt att på förhand veta hur marknaden kommer att tolka ändringar i ränteförväntningarna. Hittills i år har tolkningen varit att en starkare ekonomi kompenserar för uppgången i räntorna som varit. Många tror också att inflationen ska falla och att centralbankerna kommer att sänka sina styrräntor.
- För långsiktiga investerare är en portfölj bestående av aktier och räntor det traditionella sättet att sprida risk på. Orsaken är att de två tillgångsslagen under perioder (till exempel mellan 2003 till 2020) rört sig mot varandra, när aktiemarknaden gick dåligt så kompenserade kursuppgångar i räntedelen. Korrelationen, eller hur de samvarierar, var låg eller negativ.
Förhållandet mellan aktier och räntor har främst gällt när räntedelen varit investerad i statsobligationer, vars kurser uteslutande styrs av förändringar i marknadsräntan. Efter finanskrisen har företagsobligationer blivit ett vanligare inslag i många portföljer, och dessa har en lägre riskspridningseffekt då de inte bara påverkas av ränteförändringar, utan även av spreaden, eller den extra riskpremie investerarna kräver för att ta på sig den högre kreditrisken (det är relativt sällan en stat går i konkurs). Spreadarna på dessa obligationer styrs delvis av riskviljan, och när aktiemarknaden faller stiger de ofta. Riskspridningseffekten mellan aktier och (stats)obligationer har historiskt fungerat bäst när inflationen varit låg, stabil och fallande. Perioden efter pandemin har varit annorlunda och det finns tecken på att inflationen i framtiden kommer att vara mer orolig, och i perioder stigande, vilket kan innebära att obligationer kan fungera mindre väl som komplement till aktier i en portfölj.
Fem ränterelaterade drivkrafter som kan påverka aktiemarknaden framöver
Goldman Sachs listar fem faktorer som baserat på historiska samband kan vara avgörande:
- Räntenivån. Amerikanska tioåriga statsräntor på fem procent och/eller tioåriga realräntor på 2,5 procent har normalt varit negativt för aktiemarknaden. Dagens nivåer på dessa räntor ligger nära dessa tal (4,6 respektive 2,2 procent) vilket skulle kunna innebära motvind för aktiemarknaden. Dock, så länge ekonomin och vinstutvecklingen fortsätter uppåt kan det motverka höga räntor.
- Var är ekonomin i konjunkturcykeln? Aktiemarknaden har klarat av stigande räntor bättre när det sker efter en recession och ekonomin (och räntorna) tar fart uppåt igen. Goldman Sachs anser att nuvarande situation präglas av relativt höga aktievärderingar och att vi är en bra bit in i konjunkturcykeln. Det innebär att räntekänsligheten är relativt stor om räntorna skulle stiga markant från dagens nivåer.
- Hur snabbt räntorna stiger. Ju snabbare räntorna stiger, desto sämre reagerar aktiemarknaden. Historiskt har den klarat av en ränteuppgång väl om den varit förväntad och skett gradvist, till exempel har S&P 500 i genomsnitt tappat fyra procent om realräntan stigit mer än två standardavvikelser på en månad, motsvarande 0,55 procent idag. Sedan slutet av mars har den stigit med 0,4 procent, och S&P 500 har fallit (skolboksenligt) fyra procent. Ränteuppgången i år har varit just gradvis och har således inte varit en motvind för aktiemarknaden, men känsligheten för ett hack uppåt får ändå antas vara hög.
- Hur högt värderad är aktiemarknaden? Lägre värdering och/eller höga riskpremier (förväntad aktieavkastning vs. förväntad ränteavkastning) har varit en bättre utgångspunkt inför stigande räntor än hög värdering och/eller låga riskpremier. I nuläget är värderingen en riskfaktor för amerikanska aktier, som oavsett värderingsmetod är hög. Ett p/e-tal på drygt 20 för S&P 500 innebär att indexet varit lägre värderat under 90% av tiden de sista 20 åren. Eftersom USA utgör mer än 60 procent av ett globalt index gäller detta delvis hela tillgångsslaget aktier. Högre räntor kan göra aktier mindre attraktiv relativt obligationer när riskpremierna är så pass låga.
- Varför stiger marknadsräntorna? Skälen till stigande räntor är viktiga. Sker det på grund av stigande inflation klarar aktiemarknaden av det bra då bolagen kan skicka vidare kostnadsökningar till konsumenterna. Då stiger den nominella omsättningen och marginalerna kan behållas. Historiskt har detta samband främst gällt när inflationen varit låg men stigande, vid en redan hög inflationsnivå har stigande räntor ofta fått ett negativt utfall för aktiemarknaden.
Framöver då?
Många ekonomer, investerare och centralbanker ser konturerna av att räntenivån kan hålla sig hög längre än väntat. Det kan bromsa ekonomin eftersom allt fler måste finansiera sina lån till en högre kostnad än förut. Osäkerheten är därför stor om en bättre ekonomi innebär högre räntor eller om de kommer att falla givet att makrobilden försvagas. Balansen mellan dessa två scenarier är hårfin och avgör utvecklingen framöver. Jag har ett flertal gånger benämnt marknaden som en ”drama queen”, något jag står fast vid, och hur marknaden tolkar olika signaler kan skifta snabbt. Nedanstående graf belyser detta, och är ett bra exempel på varför det alltid är bättre att hålla sig till sin långsiktiga plan, oavsett vart räntan är på väg just nu!
