~3% på kontot – the new black?

Skriven av Michael Livijn

Ett högt ränteläge ger avkastning på kontanter eller på konto – en avkastning som kan verka lockande vid första anblick. Men hur bör du tänka när det gäller portföljens långsiktiga perspektiv och värde? Det skriver vår chefsstrateg Michael Livijn om den här veckan.

Veckokommentaren fortsätter nedan.

Testa om vi är rätt finansiella rådgivningspartner för dig och din familj!


Fråga 1 av 8

Fråga 2 av 8

Fråga 3 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 3 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 4 av 8.

Fråga 5 av 8.

Fråga 6 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 7 av 8.

Fråga 8 av 8.
Tack för dina svar! När du skickar in detta formulär kommer en av våra medarbetare ta kontakt för ett första förutsättningslöst samtal.









Att räntorna har rört sig uppåt sedan början av 2022 har väl få missat, och förändringen har för många varit lite av ett uppvaknande, undertecknad inkluderad. Det är kanske inte så konstigt, en mycket låg eller till och med en negativ ränta innebär ju ett visst välbefinnande när bland annat kostnaden för att låna pengar blir försumbar. Ränteresan de senaste 35 till 40 åren har dessutom ”invaggat” både marknaden och konsumenterna i att riktningen konstant är nedåt, om än med tillfälliga uppgångar. Den andra sidan av detta räntemynt är såklart att kontanter, eller pengar på konto/penningmarknadsplaceringar, inte har genererat någon vidare avkastning, speciellt inte efter finanskrisen då noll- eller minusränta varit legio. Fast med inflationens återkomst har de flesta centralbanker höjt räntan till nivåer som känns minst sagt ovana. Styrräntan i USA ligger på 5,25 procent, vår egen Riksbank är i skrivande stund uppe på 3,75 procent (marknadens förväntningar är att det ligger två höjningar om 0,25 procent i korten innan toppen kan skönjas). Räntehöjningscykeln innebär att det plötsligt finns en ränta att få även på ”cash”, vilket vi inte varit bortskämda med på ett tag, och därmed kanske det inte känns helt omotiverat att ha en del av sitt kapital i just denna hink av portföljen. Speciellt inte efter börsuppgången i år, och osäkerheten kring den globala ekonomin, och den geopolitiska situationen, och…

Ja, ni anar kanske vart jag är på väg? Till att börja med; kontanter, eller penningmarknadsplaceringar alternativt konto, ger en riskfri ränta. Om vi bara funderar lite kring ordet ”riskfri” så innebär det, åtminstone i min bok, att man inte tar någon risk. Visst, svenska staten kan ju gå i konkurs, fast jag håller det för ganska osannolikt (Sverige är ett av nio länder globalt som har kreditbetyget trippel-A hos de tre stora rating-instituten). Och ja, banksystemet skulle kunna hamna i kris, men insättningsgarantin finns där, liksom Stabilitetsfonden och Resolutionsreserven, och tillsammans backas de tre av runt 140 miljarder SEK i händelse av finansiell instabilitet. Men åter till ordet riskfri. Ur ett avkastningsperspektiv, och därmed också ur ett sparande/portföljperspektiv, innebär det kort och gott att du inte får någon avkastning alls, åtminstone inte i reala termer. Du tar ju ingen risk! Runt tre procent i nuläget kan låta hyggligt, kom dock ihåg att inflationen är 9,3 procent i årstakt (KPI) alternativt 6,4 procent (KPIF, som rensar bort ränteförändringar på bolån). Med andra ord, en garanterad värdeförstöring av kapitalet vilket man som investerare helst ska undvika.

En osäker framtid är alltid en konstant, inte bara vad gäller portföljen. När det kommer till marknaden är det ofta det negativa, eller riskscenarierna, som får störst utrymme. Man brukar säga att marknaden klättrar upp längs en ”wall of worry” (mer om detta här). Likväl har vi ändå en stabil historik att riskpremier utöver den riskfria räntan existerar, oavsett om det gäller obligationer, aktier eller alternativa investeringar. Det innebär förstås att man som investerare tar en risk, fast belöningen är också att värdet på portföljen över tid ökar. Hur mycket risk är som alltid en individuell preferens, men den måste tas om det ska bli någon (real) avkastning. Kontanter utöver det som brukar kallas för ”buffert” bör därför helst placeras i något som har en riskpremie över den riskfria räntan för portföljens välmående på längre sikt. Anledningar att inte investera just nu kommer alltid att finnas, likväl vittnar historiken att långsiktighet betalar sig. Jag säger inte att man ska fnysa åt de högre räntorna på konto/penningmarknad, utan snarare att man ska sätta dem i rätt perspektiv, och då speciellt portföljperspektivet. Så oavsett din preferens för risk över den riskfria räntan avslutar jag därför med en evergreen:

”Time in the market is more important than timing the market”

Dela artikel

Michael Livijn Chefsstrateg

Michael Livijn har över 20 års erfarenhet ifrån finansbranschen. Han tar fram Formues House View, skriver marknadskommentarer, veckobrev, medverkar i Förmögenhetspodden samt under Formues webinarer. Michael är även extern talesperson för Formue.

Tänk på att en investering i finansiella instrument innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationen utgör inte rådgivning. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.

Kontakta oss