Jämställdhetsdebatten har varit livlig men den har också mattats av och Sverige har gått från att toppa jämställdhetsindex till att tappa i rankning. Amanda Lundeteg, vd på AllBright, menar att ingen gynnas av en könsobalans och att det krävs ett krafttag för att krossa glastaket till vd-posten – och utjämna löneskillnader.
– Vi har blivit som mätta lata katter. Vi tycker att vi är så bra att vi inte behöver jobba med frågorna. Då är det svårt att behålla ledartröjan.
Tidigare i år formades talet 16.09 av en grupp människor på Sergels torg i Stockholm. Talet speglar den tid då kvinnor börjar arbeta gratis. Det är 51 minuter gratisarbete – varje dag. Den manliga kollegan får betalt till 17.00.
Förs strålkastarljuset till det procentuella lönegapet mellan kvinnliga och manliga börs-vd:ar visas 29 procent. Det går inte i linje med Agenda 2030 och de globala målen som bland annat anger att kvinnor och män ska ha lika lön för likvärdigt arbete. Om inget drastiskt görs menar Amanda Lundeteg, vd på AllBright, att vi kommer att misslyckas med det globala målet.
– Vi får inte lura oss att tro att det löser sig med tiden. Tiden är en medioker problemlösare. Alla behöver kavla upp ärmarna och arbeta aktivt. Att bara vänta in tiden är att göra jämställdheten en björntjänst, säger hon.
Skillnader syns även i antalet kvinnliga och manliga vd:ar på Stockholmsbörsen. Under 2019 hade låga 10 procent kvinnor intagit vd-stolen.
– De tyngsta positionerna med mest makt är reserverat för män. Här kommer våra fördomar in och vi har en förmåga att bedöma kvinnor hårdare.
En ljusglimt tränger sig dock fram vad gäller den kvinnliga representationen i börsbolagens styrelser. Här är 34 procent kvinnor, inte långt från 40-strecket och en fördelning på 40/60.
”Det talar sitt tydliga språk”
Men vägen till styrelserummet eller vd-posten är krokig långt innan entrén på arbetsmarknaden eftersom lika utbildning inte leder till lika jobb.
– Vi behöver jobba tidigt i skolan med att bryta idén om vem som ska göra vad så att alla söker sig till olika funktioner. Ofta går vägen till vd-posten från linjen och är du till exempel man och ekonom når du ofta linjen, är du istället kvinna och ekonom når du ofta staben, säger Amanda och fortsätter:
– Vi vet också att vd-kvinnor har 47 procent kvinnor på linjepositioner och 47 procent kvinnor i ledningsgrupper. För män är det 21 respektive 11 procent. Det talar sitt tydliga språk.
Genusmedvetna rekryteringar – och lön efter möda
Även företag, verksamheter och organisationer behöver ta sitt ansvar för att skapa könsblandade arbetsplatser genom att erbjuda arbeten som riktar sig till alla, välja genusmedvetna rekryteringsprocesser framför vänskapsrekryteringar och ge lön efter möda och inte efter kön.
– Många tror att de har koll, men mätningar visar att vi alla är offer för fördomar och strukturer. Ofta är det unga och moderna bolag. Kvinnor och män med samma kompetens, erfarenhet och sociala stil bedöms olika. Det gäller att aktivt höja lönen för en person med ett löneanspråk som är lägre än den manliga kollegans, också att undvika att Anders i en rekrytering speglar sig i Anders som har samma erfarenheter och intressen. Här kan man ta hjälp av en rekryterare med ett track reckord för att se hur tidigare tillsättningar sett ut. Det gäller att ställa krav på att kvinnor och män finns med i intervjuprocessen och att slutkandidaterna ska vara minst en kvinna och en man, och stå upp för 40/60 eller 50/50.
Fastighetsbranschen som förebild
Den bransch som just nu går in i rollen som stark förebild för jämställdhet är fastighetsbranschen. I börsnoterade fastighetsbolag är nästan hälften av cheferna kvinnor. De har nått jämställda ledningsgrupper och styrelser och är bäst på att ha kvinnor på vd-poster, avslöjar Amanda. På bara ett år har branschen rört sig från 18 procent kvinnor – till 40 procent.
– Det är en bransch alla borde snegla på, de har inte blivit de här mätta katterna. De har varit bäst år efter år och fortsätter vara på hugget. De har förstått att de bygger för samhället och därför behöver spegla samhället – och att det blir bättre och mer innovativt med ett bredare perspektiv.
Kvinnliga chefer rankas högre
En studie publicerad i Harvard Business Review 2019 visar dessutom att kvinnliga chefer i storbolag och organisationer rankas högre än manliga chefer i 17 av 19 ledarskapskategorier. Kvinnor anses bland annat ha bättre resultatfokus, initiativförmåga och förmåga att hantera motgångar. Amanda Lundeteg är inte överraskad.
– Fler kvinnor på ledarpositioner är inte bara en fråga om representation, det kommer också leda till ett mer dynamiskt och hållbart ledarskap på sikt, avslutar hon.