Tro, hopp och kryptovalutor

Skriven av Michael Livijn

Burenstam & Partners chefsstrateg Michael Livijn pratar om kryptovalutor i ett portföljperspektiv, att konstruera en portfölj och kryptovalutor som tillgångsslag. Hur ska vi egentligen förhålla oss till kryptovalutor – kan de värderas och vad säger skeptiker kontra förespråkare?

De allra flesta av oss har väl de senaste åren hört talas om kryptovalutor som till exempel Bitcoin, Ether, Cardano och/eller den bakomliggande teknologin, ”blockchain”. Om inte annat så för de extrema prisrörelserna och uppmärksamheten de periodvis fått sedan Bitcoin kom till världen den 3 januari 2009. I dagsläget finns det runt 10 000 kryptovalutor och det samlade marknadsvärdet ligger i skrivande stund på runt 1 650 miljarder dollar. Brasklappen är att det svänger fort, för ett par månader sedan var siffran kring 3 000 miljarder dollar! Oavsett dessa siffror är värdet på kryptouniverset märkbart, runt en procent av världens kapitalmarknader, om vi definierar kryptovalutor som en tillgångsklass. Bör vi göra det, och i så fall, hur ska man ur ett portföljperspektiv förhålla sig till dem?

Värt att hålla i bakhuvudet är att de är en relativt ny företeelse, Bitcoin kom som sagt i januari 2009, Ether 2015 och Cardano 2017. Vidare är datakvaliteten inte riktigt på samma nivå som för traditionella tillgångsslag, och universet som sådant har delvis präglats av en ”vilda västern”-miljö, där falska transaktioner, stölder och bedrägerier varit en del av historien. Än så länge är alltså historiken lite skakig.

När man konstruerar sin portfölj är olika ”byggstenar” centrala, och dessa ska helst uppfylla vissa kriterier. Den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs menar att varje byggsten ska bocka av tre av fem egenskaper nedan och sätter kryptovalutor i relation till dessa:

  • Ha en förutsägbar och relativt stabil intäktsström, som obligationer

Kryptovalutor genererar inga intäkter eller ger utdelning. Avkastningen är i stort beroende av att någon annan är villig att betala mer för den kryptovaluta du vill sälja.

  • Bidra till avkastning via ekonomisk tillväxt, som aktier

Kryptovalutor har ingen direkt koppling till något ekonomiskt värdeskapande (vinster) och därmed ingen ekonomisk grund att stiga i pris över tid.

  • Ge relativt förutsägbara diversifieringseffekter i portföljen

Goldman påpekar att låg korrelation (samvariation) med andra tillgångar är en viktig men inte tillräcklig egenskap. Då förhållandet mellan risk och avkastning i fallet Bitcoin är ganska dåligt neutraliserar det eventuella fördelar från en låg korrelation. I sammanhanget kan det också påpekas att flera kryptovalutor den senaste tiden visat en hög korrelation mot tillväxtaktier, vilket minskat diversifieringseffekten.

  • Minska värdesvängningarna i portföljen

Sedan 2010 har globala aktier haft en volatilitet på runt 14 procent. I klartext betyder det att svängningarna två av tre år har varit 14 procent över eller under snittet för perioden. För globala företagsobligationer är siffran fyra procent. För Bitcoin är siffran 77 procent, vilket innebär att det snarare ökar än minskar svängningarna i portföljen.

  • Bidra till att skydda mot inflation eller deflation

Det är för tidigt att dra några slutsatser, fast hittills är det relativt lite som tyder på att avkastningen i kryptovalutor kan relateras till utvecklingen i den reala ekonomin. Medan aktier har varit det tillgångsslag som bäst skyddat mot inflation har obligationer med låg kreditrisk gett bäst skydd mot deflation. Många anser att guld skyddat bäst mot inflation, aktier har dock gjort ett bättre jobb undantaget perioden 1973-82.

Är det möjligt att värdera om kryptovalutor är billiga eller dyra?

I implementeringen och uppföljningen av en portfölj vill man kunna justera fördelningen mellan byggstenarna utifrån en värdering av de enskilda komponenterna, om de är dyra eller billiga, var för sig och/eller relativt varandra. Om man ska inkludera digitala tillgångar behövs motsvarande värderingsövning göras. Goldman Sachs använder sex olika metoder för att bestämma relevansen för kryptovalutor:

  • Kontantströmsanalys: kursen på en aktie eller obligation kan beräknas som nuvärdet av framtida kontantströmmar. Då kryptovalutor inte har dessa blir de svårare att värdera.
  • Relativ prissättning mot guld: kryptovalutor har varken någon finansiell koppling mot guld (jämför tidigare guldmyntfot hos valutor), någon stabil korrelation eller egenskaperna hos guld finns det heller inte någon analysgrund att knyta värdet mot guld.
  • Relativt penningmängden: om kryptovalutor hade varit mer spridda som betalningsmedel i ekonomin kunde man värdera dem utifrån deras andel eller funktion i cirkulationen av pengar. Då krypto än så länge framstår mer som spekulation snarare än ett stabilt betalningsmedel blir även denna metod vansklig.
  • Som betalningssystem: om kryptovalutor kunde likställas med betalningssystem som VISA/Mastercard, skulle man kunna värdera dem utifrån värdet på dessa aktörer. VISA processar runt 140 miljarder transaktioner per år, Bitcoin runt 100 miljoner. Kreditkortsbolagen värderas till runt 3,3 dollar per transaktion och år, motsvarande värdering för Bitcoin skulle ge ett pris på 22 dollar.
  • Som medel för överföring av pengar: Bitcoin har använts flitigt till att överföra pengar, speciellt till tillväxtmarknader där transaktionskostnaderna i vanlig valuta kan vara mycket hög. Givet hur traditionella aktörer värderas, som Western Union och Wise, och relativt de överförda beloppen, motsvarar det ett Bitcoin-pris på 151 dollar enligt Goldman.
  • Produktionskostnad: jämförs utvinningen av nya Bitcoins med traditionell gruvdrift av råvaror/metaller (nya Bitcoins utvinns via en »mining«-process), kan man i princip värdera Bitcoin utifrån produktionskostnaden för utvinningen plus en avkastning till de som utför den. Den största utmaningen med detta är att den viktigaste drivkraften för produktionskostnaden är priset på Bitcoin, eftersom högre priser ger fler aktörer som vill utvinna dem. Det höjer komplexiteten i värderingen men också strömförbrukningen (om Bitcoin vore ett land ligger den på plats 35 globalt vad gäller strömförbrukning, före bland annat Finland).

Som synes är det inte helt okomplicerat att försöka sätta kryptovalutor i ett portföljperspektiv. Goldman Sachs anser i nuläget att kryptovalutor varken håller som en tillgång i portföljen eller att de kan värderas för att hitta ett ”riktigt” pris. Även en av världens främsta på värdering av aktier, Aswath Damodaran (New York University) anser att skillnaden mellan att investera baserat på en förväntad värdeskapning (aktier) och enbart på en prisrörelse (Bitcoin) är stor. Debatten mellan förespråkare och skeptiker går dock hög och det är med största sannolikhet ett område vi kommer att få anledning att återkomma till!

Text: Michael Livijn

Dela artikel

Michael Livijn

Nyhetsbrev