2024 är ett viktigt år för demokratin med 50 val och över hälften av världens befolkning som röstar. Men hur ser det ut för klimatet – är det politiska beslut eller företag som har makten över klimatåtgärder? Här listar Philip Mitchell, Senior Sustainability Advisor på Formue, fyra argument till varför företagspåverkan kan vara mer avgörande.
Över hälften av världens befolkning kommer att rösta i år, i val som äger rum i 50 länder. Det gör 2024 till är ett stort år för demokratin, men är det ett år som är viktigt för klimatet? I vissa fall präglas “supervalåret” av en positiv syn kring klimatet och dess åtgärder. Till exempel har veteranen Luiz Inácio Lula da Silva som 2023 åter klev på presidentposten i Brasilien redan halverat avskogningstakten, och i Storbritannien har oppositionsledaren (favorittippad att vinna nästa val) stöttat större gröna investeringar jämfört den nuvarande premiärministern.
Vänder vi oss till USA väcker utsikten till en ny republikansk ledare rädsla bland klimataktivister. Trump drog beryktat tillbaka USA från Parisavtalet och kallade nyligen klimatförändringarna “ett påhittat problem”. I Indien förväntas premiärminister Narendra Modi fortsätta sitta vid makten, efter ökade investeringar i kolkraft, som är nio gånger större än landets investeringar i förnybar energi.
Politik eller inte politik vid rodret
Frågan är; bidrar politiska förändringar i demokratiska länder till att vi globalt kommer att nå FN:s klimatmål med nettonollutsläpp, eller klimatneutralitet, till 2050? Diagrammet nedan visar tydligt (även om 2020 var ett undantag påverkad av covidpandemin) att högerorienterade klimatförnekare som Trump (2016-2020) och Brasiliens före detta president Jair Bolsonaro (2019-2022) haft en begränsad inverkan på att vända trenden med minskade koldioxidutsläpp per capita i de länder de styrt.
Koldioxidutsläpp per capita (ackumulerad förändring sedan 2015). Källa: Our World in Data, Global Carbon Budget (2023)
Politisk vilja och lagstiftning spelar dock, utan tvekan, en central roll när det gäller att forma beteenden och påverka hållbara förändringar. Två konkreta exempel på klimatpolitiska åtgärder med direkt och påtaglig inverkan på utsläppsminskning över tid inkluderar klimatvänliga subventioner såsom USA:s Inflation Reduction Act (IRA) och koldioxidskatter i EU med en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism). Och det finns tydliga indikationer på att människor tror att politiska åtgärder har en betydande påverkan. Det exemplifieras starkt av deltagandet av 70 000 personer närvarande vid FN:s klimattoppmöte COP28 i Dubai förra året.
Klimatmakt i företagsbeteenden
Samtidigt finns det starka argument som stöder att förändringar i företagsbeteenden kan vara ännu mer inflytelserika när det kommer till att forma det långsiktiga landskapet för koldioxidutsläpp, både på utvecklade och utvecklande marknader – här är fyra sådana argument:
1. Vinstmotiv och innovation
Företag strävar huvudsakligen efter att generera vinst, men de inser även att de genom att implementera miljövänliga metoder kan stärka sin konkurrenskraft och långsiktiga lönsamhet. Genom att vara innovativa inom områden som till exempel förnybar energi, resurseffektivitet och hållbara leveranskedjor kan företag inte bara minska sin miljöpåverkan, det leder även till kostnadsbesparingar och förbättrar deras varumärkesrykte. Att vara miljömedveten representerar inte enbart en moralisk skyldighet; det är också en strategisk nödvändighet för att säkerställa framgång på lång sikt.
2. Påtryckningar från intressenter
Aktieägare, kunder och anställda förväntar sig att företag vidtar konkreta åtgärder inom miljöfrågor. Utvecklingen av socialt ansvarsfulla investeringar och medveten konsumtion har pressat företag att omvärdera sina strategier och anpassa dem till samhällets förväntningar. Dock har vi nyligen i USA fått se en politisk strid kring just ESG-investeringar, där vissa delstater har inlett rättsliga åtgärder mot fondförvaltare som främjar ESG-baserade investeringar av politiska skäl. Trots denna “rättsliga hicka” är det osannolikt att den kommer att bromsa den övergripande rörelsen mot mer ansvarsfullt beteende, som tydligt syns i det ökande antalet företag som sätter upp vetenskapligt baserade klimatmål som nettonollutsläpp enligt diagrammet nedan.
Företag med SBTi-mål växer snabbt. Källa: Science Based Targets Initiative
3. Leveranskedjor på global nivå
Den tätt sammanlänkade globala ekonomin innebär att företag i ökad utsträckning står inför risker relaterade till klimatförändringar och miljödegradering. Störningar i leveranskedjor, utlösta av extrema väderhändelser eller brist på resurser, kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser. För att mildra dessa risker inser företag vikten av att bygga upp motståndskraft genom hållbara metoder och att minska sitt beroende av ändliga resurser.
4. Företagsstyrning och transparens
Förändringar i hur företag agerar påverkas också av förändringar i företagsstyrningsstrukturer och ökat fokus på transparens. Företag inkorporerar hållbarhetsmål i sina grundläggande affärsstrategier och rapporteringsprocesser. Detta påverkas av lagändringar, såsom Corporate Sustainability Reporting Directive i EU, men likaså av påtryckningar från intressenter som nämndes tidigare.
Elefanten i rummet
Den icke-demokratiska elefanten i rummet är Kina, som just nu står för ungefär en tredjedel av världens utsläpp (vilket är dubbelt så mycket som USA) som ett resultat av dess omfattande användning av kolenergi. Det räcker att titta på skillnaderna mellan aktiemarknaderna i Kina och Indien under de senaste åren för att förstå hur investerare “röstar med fötterna” när det gäller långsiktiga företagsutsikter genom de investeringar de gör. Trots att Kina är den ledande leverantören av elbilar, vind- och solkraft globalt, blir det intressant att se om det är den globala efterfrågan på kinesiska produkter eller politisk påverkan som kommer att ha störst inverkan på Kinas framtida utsläpp.
Genom att fortsätta prioritera miljömässigt ansvarsfulla metoder finns det stor chans att detta får ringeffekter på koldioxidutsläpp som överträffar påverkan av kortsiktiga politiska förändringar. Även om politiska initiativ och ramverk är viktiga i kampen mot klimatförändringar, är det sätt som företag agerar på en kraftfull faktor som kommer att påverka framtida koldioxidutsläpp.
Vill du komma i kontakt med Formues hållbarhetsspecialister? Klicka här