”Ömsesidiga” tullar ritar om den globala handeln

“Nothing can be more absurd than this whole doctrine of the balance of trade.”

Adam Smith (1776)

Den av marknaden högt emotsedda “Liberation Day” som Donald Trump utlovade i februari innebar en negativ överraskning för utsikterna för den globala ekonomin. USA inför mycket höga ”ömsesidiga” tullar mot de flesta länder undantaget Ryssland och Nordkorea. Matematiken bakom tullsatserna (det råder fortfarande en viss tveksamhet vilka de exakta siffrorna verkligen blir, fast faktum kvarstår; det handlar om betydande tullar) verkar lika enkel som bisarr: handelsbalansunderskottet mot länder/regioner delas med den totala importen. Det förhållandet (i %) anses vara de ”handelsbarriärer” som möter amerikansk export. För att, som Donald Trump uttryckte det, vara ”kind” blir tullsatsen hälften av dessa. I till exempel EU:s fall (Sverige) handlar det om annonserade tullar på 20%, varav 10% är en grundnivå som gäller alla länder, fast med undantag blir den totala effekten runt 13% på den europeiska exporten till USA. Innan låg tullarna på 1,4%. Oavsett siffra handlar det alltså om en nästan seismisk förändring av den globala handeln.

Marknadsreaktionerna blev som väntat negativa, med en klar ”risk-off”-rörelse där riskfyllda tillgångar föll tillbaka. Tilläggas bör att bland annat aktier sedan mitten av februari har haft en negativ utveckling, mycket beroende på just tullfrågan, så en del av gårdagens annonserade tullar låg troligen redan i priserna. Oaktat det så är naturligtvis den stora frågan vad som händer nu? Det är en frågeställning som innehåller en hel del att packa upp. Till att börja med är det ”early days” och vad som gäller i skrivande stund kan, åtminstone baserat på hattandet med tullar från USA:s sida under februari, ändras snabbt då situationen är minst sagt flytande. Ett par funderingar kan dock göras:

• Allt annat lika riskerar tullarna att drabba den amerikanska ekonomin, och framför allt den amerikanske konsumenten, negativt via högre priser. Det i sin tur innebär att risken för en ekonomisk inbromsning ökar och kan resultera i en miljö med stagflation eller till och med recession. För övriga ekonomier är högre tullar också negativt då risken ökar att exporten till USA går ned med lägre tillväxt som följd. Så långt teorin, hur det kommer att spela ut ekonomiskt på lite sikt är som sagt högst osäkert just nu. Dock, skadan är inte enbart (ännu okända) siffror utan drabbar även förtroendet och framtidsförväntningarna. Bolag och konsumenter reagerar förstås på den stora osäkerheten via att skjuta upp beslut om till exempel inköp och investeringar, vilket i sin tur kan drabba både USA och övriga ekonomier negativt. Totalt ska de nya tullarna inbringa runt 600 mdr dollar i intäkter för USA, motsvarande 2,2% av BNP. Det givet att handeln och volymerna fortsätter som förut, något som är högst osannolikt om tullarna ligger fast.
• Förhandla eller svara med egna höjningar av tullar mot USA? Grundnivån i tullarna på 10% för alla länder antyder att detta är ett golv för USA, och är troligen därmed inte förhandlingsbart. Delen över det, som alltså beror på hur stort handelsbalansöverskott ett land har med USA och i all praktisk mening därför inte är någon ”handelsbarriär” eller tull, är ju svår att förhandla om eftersom man inte kan förhandla om något som inte finns. Dessutom ser Trump-administrationen tullarna som ett medel för att få igenom andra krav, varför de flesta regeringschefer runt om i världen troligen tänker efter en extra gång innan de lyfter telefonluren. Att höja sina egna tullar mot USA är förstås ett alternativ, fast det riskerar förstås att förvärra situationen. Både ekonomiskt (se ovan), men också ur ett eskaleringsperspektiv då Trump varit mycket tydlig med att tullarna kommer att höjas ytterligare från USA:s sida om det blir några motåtgärder.
• Säkerligen kommer vissa länder att införa några åtgärder för att svara på USA:s tullar, de kommande dagarna/veckorna kommer att ge mer klarhet i det. Än så länge så har det rört sig om uttalanden från till exempel EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Kina, men ännu inget konkret. Vad som är intressant i ett lite längre perspektiv är hur den globala ekonomin anpassar sig efter de nya förutsättningarna, om handeln hittar nya vägar och kanske kan bibehållas eller till och med öka. Ett tänkbart scenario är att övriga länder ökar sin handel och samarbete med varandra via nya avtal och/eller lägre Och vem vill investera i USA, som efter tullhöjningarna får en ännu högre kostnadsnivå? Landet är idag knappast konkurrenskraftigt vad gäller tillverkning, så avsikten att andra länder ska investera i tillverkning i USA motverkas troligen av högre tullar.
• Marknadsmässigt är det svårt att komma runt det faktum att sentimentet, eller humöret, kommer att vara fortsatt negativt på kort sikt och riskfyllda tillgångar möter därmed motvind i den osäkra marknadsmiljön. Samtidigt har reaktionerna både innan och efter beskedet varit relativt negativa, så en del är inprisat. Den stora osäkerhetsfaktorn är naturligtvis de ekonomiska effekterna om tullarna ligger fast i nuvarande form. Hur mycket kommer de globala tillväxten att drabbas och vad blir konsekvenserna för bolagens förmåga att skapa vinst? Förstärker pessimistiska konsumenter situationen ytterligare? Riskerar motåtgärder att förvärra läget än mer? Ännu ett tänkbart scenario är att USA:s ekonomi faktiskt bromsar in så mycket att Trump-administrationen sänker och/eller drar tillbaka tullarna, även om just det i nuläget upplevs som orealistiskt. Dock, få politiska ledare oavsett valör kan ignorera den ekonomiska verkligheten.

Det går att ha många åsikter om dessa tullar och USA:s agerande. Men faktum kvarstår, tullarna är här och därmed börjar anpassningsprocessen, som säkerligen kommer att vara turbulent åtminstone i det korta perspektivet. Fast kapitalismen, och med den marknadsekonomin, har visat sig vara mycket motståndskraftig och har hanterat långt fler och värre kriser än denna. Nedanstående graf är en påminnelse om detta:

Källa: Macrobond

Hur var det nu med Adam Smith och det inledande citatet? Jo, en av teserna från hans klassiska verk ”The Wealth of Nations” (1776) var teorin om ”absoluta fördelar”, att de flesta inte kan vara bra på allt. Applicerat i ett handelssammanhang innebär det att ytterst få länder kan producera samtliga varor och tjänster som efterfrågas i en ekonomi, och därför handlar vi med varandra. Beroende på hur mycket kommer det att uppstå under- och överskott. Poängen Smith hade var den andra delen av citatet, som lyder enligt följande:

“But that trade which, without force or constraint, is naturally and regularly carried on between any two places is always advantageous, though not always equally so, to both.”

Handel är alltså inte ett nollsummespel, även om vissa kan gynnas mer än andra. Stryps den förlorar alla.