Vi står i september månads första dag, en månad som historiskt sett varit en svag marknadsmånad. Kan tidigare år avslöja någonting om vad vi kan förvänta oss i år? Och hur påverkar det skiftande marknadssentimentet, eller humöret, den faktiska marknadsutvecklingen? Det skriver vår chefsstrateg Michael Livijn om den här veckan.
Veckokommentaren fortsätter nedan.
Med semestern och sommaren (fast förhoppningsvis inte värmen) definitivt i backspegeln kan väl ”höstterminen” på marknaden sägas ha dragit i gång ordentligt. Eller förresten, marknaden tar ju inte semester, likväl är det nog skönt för många att få ett litet avbrott från marknads-/ekonomibruset och ägna sig åt viktigare saker. En kort summering av året hittills är att det har varit mer än godkänt ur ett avkastningsperspektiv. Globala aktier är upp 19 procent, svenska aktier ligger plus 6 procent medan framför allt säkrare ränteplaceringar som statsobligationer haft det mer motigt i spåren av stigande räntor under året. Företagsobligationer har klarat sig bättre tack vare en ganska riskvillig miljö, alltså ett positivt sentiment på marknaden. Eller i klarspråk; ett glatt humör. Fast vänta, stämmer verkligen det?
Jag har tidigare resonerat kring begreppet sentiment och hur man kan förhålla sig till det. För det är en mycket flyktig indikator, och antalet undersökningar och dataserier som försöker mäta det är nästan oöverblickbart. Till exempel beror svaret på om frågan ställts till en privat investerare eller en institutionell investerare, som oftast har olika syften och tidshorisonter för sina placeringar. Sedan kan frågan gälla synen här och nu, eller hur man ser på saker och ting om 3, 6 eller 18 månader. Kort sagt, det är svårt att få en enhetlig bild av sentimentet. En återkommande (sentiments)undersökning i veckobrevet är Bank of Americas Global Fund Manager Survey (GFMS), som varje månad tar temperaturen på runt 250 globala förvaltare med ett förvaltat kapital på cirka 500 miljarder dollar.
Och trots ett hittills bra marknadsår så fortsätter förvaltarna att ha en ganska negativ syn på framtiden. De har sedan starten av 2022 haft mindre aktier än normalt (undervikt), något som de fortsätter med även under augusti. Visserligen har de succesivt i år ökat i aktieandel, alltså blivit mer positiva, fast nettot är fortsatt en undervikt. Pengarna har kommit från en hög andel kontanter som således har dragits ned, men som historiskt ligger kvar på över det normala. I obligationer återfinns en liten övervikt i allokeringarna, dock har den tillkommit under 2023. Tilläggas bör att förvaltarna i undersökningen innan i år låg underviktade i obligationer 14 år i rad! En enkel slutsats av ovanstående huvuddrag i hur förvaltarna ligger positionerade är att 2022 fortfarande finns i minnet, och att årets ganska turbulenta debatt om en recession är på väg eller inte präglar synen på framtiden. På marginalen har förvaltarna blivit mer positiva till den ekonomiska utvecklingen, men den rörelsen kommer från extremt låga nivåer. Den kanske viktigaste slutsatsen, åtminstone i min bok, är att det inte går att likställa sentimentet med marknadsutvecklingen, vilket i år är ett bevis på. Det har ju trots mycket negativitet och framför allt osäkerhet faktiskt levererat en god avkastning. Kom ihåg att sentimentet, eller humöret, bara är en av oräkneliga faktorer som påverkar marknaden.
Till sist, idag är det faktiskt officiellt starten på hösten i och med septembers ankomst. Detta faktum brukar vanligtvis följas av en så kallad ”evergreen”, och den är förstås att nämnda månad är en dålig aktiemånad. Och om tittar vi på datan finns det onekligen en poäng:
Källa: Macrobond
Hoppla! September ser onekligen ut att ha ganska dåliga förutsättningar. En gratislunch? Nja, detta är snitt av totalt 94 observationer men snittet dras ned av några få enskilda år, bland annat 1931 då S&P 500 sjönk 31 procent när depressionen tog ny fart. Även 1974 på -11 procent och Lehman 2008 utgör extrema observationer. Så även om snittet säger en sak vill jag nog hävda att det inte är en garanti för att årets utfall kommer att bli negativt. Till saken hör att det förekommer ordentligt negativa utfall i de andra månaderna också, i mars 1938 blev det till exempel -26 procent och augusti 1998 slutade ned -15 procent. Och så vidare. Grundrådet är att inte lägga för mycket vikt på ”storys” om säsongsmönster. Även om saknaden efter sommaren kanske är som störst i september!