Ett ämne jag gärna återkommer till är det om narrativ på marknaden. Dessa narrativ styrs nästan uteslutande av det kortsiktiga nyhetsflödet och kan handla om allt från ett enskilt bolags väl eller ve (om det är ett tillräckligt stort bolag det vill säga, tänk Nvidia), en makrosiffra eller ett (geo)politiskt event/utspel. Kort sagt, vad marknaden finner intressant och/eller marknadsdrivande. Beroende på om nämnda narrativ tolkas positivt eller negativt styr också narrativet sentimentet, i dagligt tal kallat humöret. Och det är här någonstans som både tjusningen och förskräckelsen med marknaden tangerar varandra.
Båda storheterna är nämligen svåra att kvantifiera, eller för den delen sätta siffror på. Vad gäller nästa siffra eller händelse som kan skapa ett nytt narrativ är det som bekant svårt att förutspå vad som ligger i korten även om många gör sitt yttersta. Prognoser är dock just vad namnet antyder, prognoser, och i de flesta fall knappast något facit. Sätt att mäta sentimentet går det tretton på dussinet av, vilket innebär att det nästan alltid går att hitta en indikator som stämmer överens med vad just du anser om marknaden för tillfället. Eftersom mätningar av humöret hänger på svar från dig och mig är de högst individuella, även om jag böjer mig för argumentet att om du frågar tillräckligt många så får du troligen ett relativt robust underlag för just de frågor du ställer. Vilket i sin tur reser frågan om frågorna. Samt vilken grupp som tillfrågas? VD:ar i storbolag, hushåll eller investerare? Hur jämföra olika sentimentsundersökningar?
Andra sätt att mäta humöret är marknadsbaserade, och bygger på investerarnas beteende via prissättningen av de olika faktorer du väljer för din indikator. En ofta citerad sådan är en så kallad ”Fear & Greed”-indikator, som försöker fånga om marknaden drivs av rädsla eller girighet:
Källa: Macrobond
Just den här modellen består av efterfrågan på ”säkra hamnar” och riskfyllda obligationer, volatilitet, optionsmarknadens positionering och momentum i aktiemarknaden. Ligger indikatorn över noll styr girighet, under noll rädsla. Vad som dock är mer intressant än om modellen fångar humöret på ett bra sätt är de snabba förändringarna i sentimentet. Skillnaden mellan girighet och rädsla kan ibland handla om en vecka och ganska ofta svänger humöret tillbaka lika snabbt, vilket jag tycker att grafen illustrerar på ett föredömligt sätt. Det ligger någonting i den gamla klyschan att marknaden ständigt pendlar mellan rädsla och girighet!
Som antyds ovan hänger detta ihop med de narrativ som för tillfället råder på marknaden och rörelserna på kort sikt är därför nästan lika ryckiga. En ytterligare faktor som komplicerar saker och ting är om det råder positivt eller negativt tolkningsföreträde. Ibland är goda nyheter just goda, ibland är de dåliga. Samma gäller för negativa nyheter. Det är mer än en gång jag blivit förvånad av marknadens reaktion på en siffra, resultat eller händelse. Samspelet mellan narrativ och sentiment kan visas i följande graf:
Källa: Macrobond
Rädsla och girighet någon? Vad jag tar med mig är att det är infernaliskt svårt att på kort sikt säga vart marknaden kommer att ta vägen, nästa narrativ och/eller skifte i sentimentet ligger ständigt på lut. Samtidigt är ryckigheten på kort sikt priset man som investerare får betala för att uppnå avkastning på lång sikt. Exemplet ovan är globala aktier, och aktier är som bekant ett av de mest riskfyllda tillgångsslagen. Gillar man inte svängningar i den storleksordningen är det bara att komplettera portföljen med tillgångsslag som innehåller mindre risk, till exempel obligationer, fast nedsidan med mindre svängningar i portföljen är också en lägre förväntad avkastning.
Pudelns kärna är dock att på kort sikt är det bara att acceptera att marknaden far fram och tillbaka, ibland med mer eller mindre logik. Om du som investerare kan höja dig över detta kortsiktiga brus är mycket vunnet ur ett portföljperspektiv, för framför allt (de rosa) nedgångsperioderna lockar fram det sämsta hos oss. Med det menar jag att känslorna ofta är betydligt starkare under fallande marknader och behovet att ”göra något” är påtagligt. Givet hur snabbt det kan vända tillbaka innebär det att miljön är perfekt för att fatta fel beslut. Har du en långsiktig strategi/portfölj kan du fokusera på annat än snabba förändringar i narrativet och sentimentet. För de kommer snart att ändra sig i alla fall!