Formues chefsstrateg Michael Livijn pratar om priset på pengar, gratis pengar, spektakulära avkastningar, amerikanska tech-giganter, utvecklingen för tillväxtaktier och värdeaktiers storstilade comeback, även kryptovalutors paraboliska utveckling. Exemplen är många – men vad är lärdomen och hur ser spelplanen ut nu?
Jag har upprepade gånger i denna publikation hävdat att 2022 kommer att ses som ett omvälvande år på många sätt. Inflation. Räntechock. Krig i Europa. Energikris. Recessionsfara. Stora fall på marknaderna. Listan på drivkrafter (tyvärr mest negativa) kan onekligen göras ganska lång när det kommer till 2022. Det är svårt att singla ut vilken drivkraft som bidragit mest, fast personligen lutar jag åt att det faktum att vi numera har räntor igen har stor betydelse. Ränta är ju priset på pengar och styr därför vårt ekonomiska beslutsfattande i stor utsträckning. Lätt att vara efterklok, men det är väl klart att det uppstår en del oavsiktliga konsekvenser när detta pris sätts till noll, eller till och med till minus. Lägg därtill att tillgången på pengar, likviditeten, varit översvallande sedan finanskrisen men speciellt efter pandemin. Det är klart att det fattas ett eller annat tokigt beslut och att kapital allokeras fel under slika förutsättningar. Inget nytt under solen dock, kreditcykeln har rullat många varv genom historien. Om det finns någon skillnad mot tidigare cykler är det väl längden, och när något pågår under en längre tid tar vi det för normalt, vår gamle vän extrapolering har jag också tjatat en del om under året. Därför blir uppvaknandet kanske lite mer bryskt när det vi tog för självklart plötsligt ändras.
Rent marknadsmässigt har ”gratis” pengar varit med och skapat en del spektakulära avkastningar under 10-talet. Risktillgångar generellt hade ett fantastiskt decennium men det många tänker på är nog framväxandet av de amerikanska tech-giganterna som Meta (Facebook), Google, Apple, Netflix och Tesla. Med allt lägre (diskonterings)räntor och stora förväntade vinster i framtiden sköt kurserna i höjden. Den del av aktiemarknaden som brukar kallas för ”tillväxt” utklassade ”värde”, alltså bolag med mer mogna affärsmodeller (mer om detta här). Grafen nedan illustrerar skillnaden i avkastning mellan de båda stilarna, där tillväxt under en 5-årsperiod i slutet av 10-talet gick drygt 70 procent bättre än värde:
Källa: Macrobond
Under 2022 har förhållandet varit omvänt och värde har gjort en storstilad comeback, skillnaden i år är runt 25 procent bättre än tillväxt. Priset på pengar spelar roll för marknadsutvecklingen i olika tillgångar.
Det gäller också för en annan, kanske lite mer nischad, del av marknaden. Kryptovalutor hade en nästan parabolisk utveckling efter pandemin. De flesta har väl hört talas om bitcoin, fast kryptouniverset består av betydligt mer än så. Det finns en hel undervegetation av olika kryptovalutor, kryptotillgångar som tokens och NFT:er, handelsplatser och företag som sorterar under begreppet ”digitala tillgångar”. Vi har tyvärr inte plats att dyka ned i det kaninhålet idag, fast jag har tagit upp en del av det här. Även här har 2022 varit en spegelbild av förra året, med rejäla nedgångar. Universet som sådant är ordentligt komplext, men en del av den otroliga utvecklingen efter pandemin drevs av tillgång på billiga, eller gratis, pengar och de stimulanser som följde i spåren av pandemin. När det stod som högst var värdet på kryptotillgångar nästan 3 biljoner dollar:
Källa: Macrobond
Exemplen är fler, fast lärdomen densamma: det är sällan de där träden faktiskt växer till himlen. Ekonomin är till sin natur dynamisk och i ständig förändring, och med detta kommer hela tiden nya förutsättningar för olika typer av tillgångar. Med ett mer ”normalt” pris på pengar har spelplanen återigen ritats om, förhoppningsvis till det bättre. En korrekt prissättning av risk är a och o för produktiva ekonomiska beslut!