James Bond, guld och portföljen – vad har de gemensamt? Guld har rusat i pris trots höga räntor, stark dollar och stabil inflation. Vad ligger bakom uppgången, och vilken roll kan guld spela i en modern portfölj? Michael Livijn reder ut frågan.
Några av er kanske kommer ihåg filmen Goldfinger med Sean Connery som James Bond från 1964, där antagonisten var guldhandlaren Auric* Goldfinger (spelad av Gert Fröbe). Ploten var relativt enkel, Goldfinger planerade att kontaminera guldreserverna vid Fort Knox i USA för att på så sätt driva upp guldpriset och själv dominera marknaden/världen, som så ofta är fallet i Bondfilmerna. Själv satt jag mest och gapade över en av världens vackraste bilar, Aston Martin DB5, som gjorde sin entré i denna film. Hursomhelst, guld har en säregen ställning inte bara marknadsmässigt, de flesta har någon sorts relation till den gula metallen. Är den en ”barbarisk relik” eller fyller den ett större syfte än dess fascinerande glans? Prissätts gör den definitivt, och det senaste året har utvecklingen varit nästan parabolisk, åtminstone i ett historiskt perspektiv:
Källa: Macrobond
En uppgång på nästan 1000 dollar per uns (31,1 gram) sedan slutet av 2023 har fått en del ögonbryn att höjas och givet de ”traditionella” drivkrafter som påverkar guld är det lite förbryllande:
- Räntorna har stigit. Guld ger som bekant ingen kontantström/kupong utan är enbart en prisrörelse. Alternativkostnaden för att hålla guld stiger när räntorna gör det och erbjuder ett alternativ.
- Dollarns styrka har hållit i sig. Råvaror, inklusive guld, prissätts i dollar och stiger dollarn brukar det innebära en press nedåt på priserna, allt annat lika.
- Inflationen är stabil/sjunkande. Guld brukar ses som den ultimata värdebevararen och ett mycket robust skydd mot inflation. Även om vi kan diskutera inflationsutvecklingen i USA så är den på de flesta håll inte en huvudvärk för tillfället.
- ”Risk-on” har dominerat de senaste åren. Utvecklingen för riskfyllda tillgångar som till exempel aktier har varit mycket stark vilket brukar tynga utvecklingen för guld. Återigen är det alternativkostnaden som spelar in.
Ligger det något annat bakom utvecklingen? Troligen, för 2020-talet har hittills bjudit på vissa strukturella förändringar som i sin tur fått bäring på guldpriset:
- Rysslands invasion av Ukraina. Anfallskriget innebar att Rysslands tillgångar i väst frystes. Andra länder, företrädesvis utanför väst, noterade förstås detta och styrde om från ”petro-dollar recycling”, där (olje)inkomster i dollar investeras tillbaka i amerikanska statsobligationer. Hotet om sanktioner/frysning av tillgångar har inneburit att dessa pengar letat sig till andra tillgångar, bland annat guld.
- Centralbankerna har blivit köpare igen. Från att under tidigt 2000-tal varit säljare (Riksbankens innehav var då strax under 200 ton mot dagens 125 ton) har världens centralbanker de senaste tre åren köpt över 1000 ton per år. Produktionen av guld ligger som referens runt 3000 ton per år.
- Inflationsutbrottet efter pandemin. Inflation som begrepp levde en undanskymd tillvaro efter finanskrisen men gjorde comeback med besked under 2022. Synen på guld som en ”hedge” mot inflation ändrades med den episoden.
- Ökade geopolitiska spänningar. Handelskrig, tullar och ökad ekonomisk osäkerhet ökar efterfrågan på guld strukturellt. Likt inflationen är det en återgång till en mer klassisk syn på guld som ett slags generellt skydd.
Det är fullt möjligt att ovanstående drivkrafter har mer att ge, och att guldpriset kan fortsätta att stiga. Dock, frågan är kanske inte om guldet ska bryta igenom 3000 dollar/unset (vi gillar ju jämna tal) utan snarare om det har en plats utöver den som ett smycke eller som del av centralbankernas valutareserv? Med det menar jag förstås en plats i portföljen. Det är en fråga som det knappast går att ge ett rakt svar på, varje portfölj är ju unik och styrs av ägarens preferenser, syn på risk och mål med sin portfölj. Tittar vi på institutionella investerare så är guld något av en udda fågel som investering, dels ger den ju ingen kontantström, dels är den svår att värdera då priset i princip är en direkt funktion av utbud och efterfrågan. Vad är egentligen ett ”fair price”? Samtidigt har guld under 2020-talet, ur ett portföljperspektiv, utklassat det som normalt ses som ett ankare i långsiktiga portföljer, nämligen statsobligationer och speciellt amerikanska sådana:
Källa: Macrobond
Inflationsutbrottet efter pandemin gick hårt åt långa statsobligationer inte bara i USA, bilden är liknande på många håll. Om det får investerare att i högre grad överväga guld i portföljen vet jag inte, fast troligen är intresset större idag än för ett par år sedan. I en möjlig framtid där inflationen svänger mer från en högre grundnivå och allt fler frågor reses kring många staters statsskuld kan guld bli ett vanligare inslag i många portföljer. Till syvende och sist handlar det om vad som passar in i din portfölj. Är man lagd åt det försiktiga hållet kan kanske en del av portföljen utgöras av guld, möjligen i kombination med amerikanska statsskuldväxlar och/eller en stabil valuta som Schweizerfrancen. Detta brukar kallas för en ”protector portfolio”. Hur stor andelen ska vara kokar ned till hur du ser på risk och potentiella portföljförluster.
Vad guldpriset hade varit om Goldfinger hade lyckats med sin plan får vi aldrig veta, och tur är väl det. Filmen säger ändå något om guldets särställning, den hade knappast gjorts om det var koppar eller zink det handlade om. Oavsett är guld i portföljen en fråga att tugga vidare på, jag misstänker att jag kommer att återkomma till ämnet. Fast fick jag välja inslag i min ”protector portfolio” hade jag valt DB5!
*Au är den kemiska beteckningen på guld i det periodiska systemet (79 atomer).