Den korta summeringen av augusti ur ett marknadsperspektiv kan kokas ned till två ord: ganska hygglig. Som vanligt saknades det knappast narrativ, drivkrafter och enskilda händelser, fast övergripande var det en månad med positivt tolkningsföreträde. Globala aktier loggade en uppgång på 2,5% i lokal valuta (3,4% i SEK), vilket får sägas vara en stark månad. USA och Tillväxtmarknader ledde rörelsen medan Europa och Sverige halkade efter något med mindre uppgångar på 0,5 respektive 1,9%.
Källa: Formue Investment Management / Macrobond
Ränteuppgången under sommaren fortsatte under augusti, vilket pressade utvecklingen för obligationer. Svenska statsobligationer föll 0,5%. Kreditsidan klarade sig något bättre, Investment Grade (företagsobligationer med hög kreditkvalitet) steg 0,6% och High Yield (låg kvalitet) 1% (båda i USD). Tack vare att det i huvudsak var en ”risk on”-månad där aktier gick starkt, föll kreditspreadarna (den extra premie investerarna kräver över statsräntan) för både IG och HY, varför det blev en positiv avkastningsmånad för dessa ränteslag. Augusti är dock historia, och med hösten i antågande, vilka är förutsättningarna framöver?
Goda ekonomiska tendenser
Kriget i Mellanöstern har fått mycket utrymme under året, framför allt via det faktum att runt 20% av världens olja och naturgas exporteras genom Hormuz-sundet. De ekonomiska effekterna har däremot inte blivit de befarade, utan den globala ekonomin har tuggat på trots energistörningarna. Under sommaren har dessutom ett flertal indikatorer vänt uppåt efter att ha fallit under våren i spåren av att kriget startade. Citibanks ”Economic Surprise Index” visar god fart i både Europa och USA, vilket också bekräftas av inköpschefsindex i båda regionerna, som stigit kraftigt de senaste månaderna. Goldman Sachs egen (realtids)indikator över den globala tillväxten indikerar en tillväxttakt på 3,4%, över den långsiktiga normalnivån. Expansiv finanspolitik, strama arbetsmarknader, en massiv investeringsvåg även utanför AI och stigande (aktie)marknader som bidrar till högre konsumtion är faktorer som understödjer den ekonomiska utvecklingen.
Inflationen på rätt väg – men fortsatt en risk
Även om den globala ekonomin tuggar på så är det inte i en takt som sätter särskilt stor press på inflationen. Däremot kan utbudschocker snabbt trycka upp siffrorna, som efter starten av Irankriget i februari. I takt med att den globala ekonomin anpassade sig till situation har också inflationssiffrorna sjunkit tillbaka. Tilläggas bör att i både USA och i stora delar av Europa så har inflationstakten legat över centralbankernas ”mål” om två procent under lång tid – i USA handlar det om 63 månader i rad. Turerna fram och tillbaka i konflikten innebär en risk för fortsatt volatilitet i energipriserna och därmed inflationen, vilket i sin tur håller nämnda centralbanker på tå. Marknadens förväntningar på både Federal Reserve (USA) och ECB (Europa) är att nästa steg blir höjningar av styrräntan, möjligen redan under hösten. Liknande förväntningar finns också på Riksbanken, även om inflationshotet inte är överhängande. Däremot växer den svenska ekonomin faktiskt snabbast i västvärlden (2:a kvartalet), i årstakt 3,2%.
Marknadens humör är gott – för gott?
Sedan början av april har globala aktier stigit nästan 20%, och riskaptiten har stigit i takt med världens börser. Det innebär att humöret, eller sentimentet, är minst sagt gott i nuläget oavsett hur det mäts. I sig inget konstigt efter en stark period, fast sentiment är ofta (men inte alltid) en konträr indikator, vilket innebär att sannolikheten för en motsatt rörelse ökar när det befinner sig i ytterkanterna av skalan positivt – negativt. Volatiliteten, eller hur mycket marknaden svänger på daglig basis, är också mycket låg i nuläget. Inte heller det är en garanti för att nästa fas är ökad osäkerhet, fast det bidrar till bilden av att marknaden i skrivande stund ser få moln på himlen. Vad som eventuellt orsakar en omsvängning i sentimentet är lika svårt att veta som att hitta en nål i en höstack, men det är inte ovanligt med en motreaktion efter en period med ”risk-on” på marknaden.
Räntesituationen spelar roll
Högre räntor har varit ett tema under hela 2026. Under sommaren tog dock uppgångarna fart trots att energipriserna föll tillbaka och inflationssiffrorna förbättrades. Till stor del beror denna rörelse på oro för statsfinanserna på flera håll i världen. Främst USA, men också stora europeiska ekonomier som Frankrike och Storbritannien, har en minst sagt tveksam budgetdisciplin med stora underskott som följd. Räntenivåerna i sig är inte onormala, däremot är statsskulden på många håll så pass hög att även små ränteökningar får stora konsekvenser i statsfinanserna. För att investerarna ska låna ut sina pengar till olika stater kräver de helt enkelt en högre premie. På detta ökar konkurrensen om kapital då den enorma vågen av investeringar inom AI behöver finansieras. Bolagen som investerar, hyperscalers, använder nästan hela sitt kassaflöde men behöver mer, varför emissionerna av företagsobligationer har ökat. Marknaden kan acceptera högre räntor, men det hänger på ett antal faktorer. Anledning, hur snabbt räntan stiger och startnivå på räntan är centrala. Stigande tillväxt och räntor som inte stiger alltför snabbt brukar normalt inte vara negativt för aktiemarknaden då tillväxten innebär bättre vinster som motverkar högre finansieringskostnader. Frågetecknen som investerarna har att ta ställning till är hållbarheten i statsfinanserna samt tech/AI-bolagens affärsmodeller. Kommer disciplinen tillbaka och kommer avkastningen på investeringarna i bland annat datacenter? Troligt är att räntenivån framöver kommer att vara hög/högre under en längre tid (”higher for longer”).
Sammantaget ser grundförutsättningarna relativt robusta ut. Samtidigt kommer vi från en mycket stark period där en hel del positiva nyheter prisats in i kurserna. För att rallyt ska fortsätta krävs därför än bättre nyheter framgent. Det är förstås ingen omöjlighet, på samma sätt som det inte är någon naturlag att det ska komma en nedgång efter rallyt. Att moderera sina förväntningar på avkastningsmöjligheterna efter ett hittills starkt 2026 är ett förnuftigt sätt att ta sig an höstterminen.