På söndag är det dags för riksdagsval och den febriga valrörelsen går nu in i sitt slutskede. Många är förväntansfulla, besvikelse är garanterad för några. Det åsido, har det betydelse för avkastningen vem som egentligen styr? Med risk för att trampa på en del tår så skulle åtminstone jag vilja hävda att marknaden fungerar, det vill säga genererar avkastning, trots politik snarare än på grund av den. Visst, politik kan ha påverkan på både ekonomi och marknad under perioder, men pudelns kärna i kapitalism är anpassning. Nya lagar, regleringar och direktiv är en lika naturlig del för ett bolag som dess produkter/tjänster, innovation och utveckling, hur det kan öka försäljningen, trimma kostnaderna och höja omsättningen. Domen kommer på sista raden. Som i sin tur är högst observerbar eftersom det är vinsterna som genererar avkastning på marknaden över tid:
Källa: Formue Investment Management/Macrobond
Marknaden bryr sig mindre än vi tror
Som framgår är korrelationen mellan vinstutvecklingen och kursutvecklingen mycket hög över tid. Kortsiktigt kan alltid divergenser uppstå, som till exempel under IT-bubblan 1.0 då kurserna steg långt över vad bolagen faktiskt mäktade med vinstmässigt. Sådana episoder korrigeras dock förr eller senare, dock inte via politiken. Så, hur har det då sett ut för vår egen aktiemarknad i förhållande till vem som haft makten? Nedan graf visar alla mandatperioder sedan 1982, för enkelhetens skull har jag valt att benämna regeringarna ”höger” och ”vänster”:
Källa: Formue Investment Management/Macrobond
Oavsett regering har aktierna fortsatt leverera
Oavsett färg eller politik så verkar det inte spela speciellt stor roll för avkastningen. Många av de kriser/event som orsakat nedgångar ligger utanför politikens makt att kontrollera. Det går alltid att debattera orsak och verkan politiskt för svenska aktier runt 90-talets början, fast det var inte bara i Sverige det var oroligt under den perioden. Savings & Loan-krisen i USA, Iraks invasion av Kuwait, ERM-mekanismens sammanbrott (när George Soros knäckte det brittiska pundet) och kostnaderna för Tysklands enande spelade alla en roll. Över tid har avkastningen ändå levererats, vilket betyder att marknaden faktiskt fyller sin funktion. Med en sådan lång mätperiod blir totalavkastningen imponerande, och även den genomsnittliga årsavkastningen. 12,26% per år tror jag de flesta kan leva med! Som jämförelse följer nedan samma övning med globala aktier:
Källa: Formue Investment Management/Macrobond
Resultatet blir nästan kuligt likt, även om avkastningen under enskilda mandatperioder skiljer sig åt (det beror i huvudsak på valutasvängningar). 12,22% i årlig avkastning, skippar vi den sista decimalen så är det jämnt skägg mellan svenska och globala aktier sedan 1982.
Det är naturligtvis ingen garanti för att politik inte kan påverka utvecklingen framöver, men sträcker vi ut perspektivet så har tillgångsslaget aktier åtminstone historiskt klarat att navigera skiftande politiska förutsättningar, och det inte bara i Sverige. Lycka till med röstningen!