Efter två mycket starka månader blev utvecklingen på världens marknader något lugnare under juni. Konflikten i Mellanöstern är fortsatt ett osäkerhetsmoment, fast förhandlingar mellan USA och Iran pågår. Mot detta (potentiellt negativa) narrativ står AI-boomen, och under våren är det tydligt att den senare vunnit, då marknadsutvecklingen varit slående stark samtidigt som den nästan uteslutande drivits av AI-relaterade bolag globalt. När vi nu summerar det första halvåret har globala aktier levererat hela 18% i avkastning (13% i lokal valuta). För juni var siffran 4% (oförändrat i lokal valuta). Detta trots stora rubriker i form av geopolitiska omvälvningar, massiva börsintroduktioner (SpaceX), AI-hype och markanta svängningar på världens marknader. Kort sagt, ett minst sagt intensivt första halvår.
1. Minskad geopolitisk risk och ljusare makrobild?
Kriget mellan USA/Israel och Iran har skapat stor osäkerhet sedan det startade den 28 februari. Om, när och hur en mer permanent lösning på konflikten spelar ut är långt ifrån klart, fast marknaderna verkar prisa in ett relativt positivt utfall. Oljepriset är nästan tillbaka på de nivåer som rådde före kriget, och de råvaror som sköt i höjden vid utbrottet, bland annat urea (konstgödsel) och aluminium, handlas nu till lägre priser än innan kriget.
Stängningen av Hormuz-sundet, där nästan 20% av världens energi i form av olja och gas passerar, var en stor utbudschock för den globala ekonomin, som dock klarade av chocken relativt väl. De direkta effekterna kom relativt omgående i inflationssiffrorna, men en kombination av stödåtgärder, tappande av strategiska lager och minskad efterfrågan verkar ha dämpat de ekonomiska effekterna i stor utsträckning. De flesta tongivande prognosmakare, till exempel Världsbanken och IMF, har inte heller justerat ned sina estimat vad gäller den globala tillväxten, snarare varnat för att det kan ske om konflikten skulle bli långvarig. I nuläget ser det ut som om trafiken genom Hormuz ökar igen, även om den är långt ifrån de normala nivåerna.
USA, som är energioberoende, är den region som drabbats minst, även om högre bensin/energipriser har varit negativt för både företag och konsumenter. Detta vägs dock mer än väl upp av den pågående, massiva investeringsvågen i AI, som ensam står för över en fjärdedel av de totala investeringarna i den amerikanska ekonomin, samt en mycket expansiv finanspolitik. Europa och Asien var de regioner som drabbades hårdast då båda importerar över hälften av sitt energibehov. På sistone har dock makrotalen överraskat något mer positivt än förväntat i takt med sjunkande energipriser. Riktningen i den globala ekonomin är för närvarande uppåt, men en fortsatt positiv utveckling tarvar att någon sorts mer hållbar lösning i Mellanöstern kommer till stånd.
2. Aktier: chip och ett fåtal bolag i fokus
Rallyt sedan i våras har nästan uteslutande drivits av AI-boomen och de bolag som är relaterade till den. Den massiva investeringsvågen i bland annat datacenter har dock inneburit att de bolag som producerar hårdvara (chip, halvledare etc.) har tagit täten, med stora uppgångar som följd. De 27 största chipbolagen globalt har stigit i värde med nästan 6,5 biljoner dollar sedan den 1 april. MSCI AC Världen, som är det bredaste globala indexet, har stigit med runt 12 biljoner dollar under samma period. Det innehåller drygt 2500 aktier och 27 av dessa står alltså för över hälften av uppgången. Intressant är att de tidigare vinnarna, Magnificent 7, faktiskt föll tillbaka under månaden (se US Top 10 i grafen ovanför), och med tanke på deras storlek i index blir uppgången för chipbolagen än mer imponerande.
Marknadens optimism kring AI är en sak, till syvende och sist handlar det om sista raden. Och där har bolagen levererat, första kvartalets rapportering slog förväntningarna rejält. Med andra kvartalet i startblocken är förväntningarna mycket höga, amerikanska bolag väntas logga över 22% vinsttillväxt i årstakt, siffror som sällan ses utanför återhämtningar efter recessioner. De har dock slagit nämnda förväntningar alla kvartal sedan slutet av 2022, så möjligheten att de gör det igen finns där. Vinsterna är den ultimata drivkraften för aktier, det är de som över tid driver kurserna, och de senaste 12 månaderna har de faktiskt varit så starka att värderingen globalt har sjunkit. Uppgången vilar därmed på fundamenta snarare än förhoppningar, men det kräver att förväntningarna infrias.
3. Räntor: respit från sjunkande energipriser?
Med fallande energipriser, givet att de håller, kommer också troligen lägre inflationstal, vilket lugnat räntemarknaden något under juni. De långa räntorna steg efter krigsutbrottet, en naturlig reaktion om risken för inflation ökar. Just energi har (tyvärr) den egenskapen att högre priser innebär både inflation och lägre ekonomisk aktivitet, på ekonom-lingo kallat stagflation. Reaktionen från centralbankerna var dock hyggligt resolut, vid förra inflationsvågen 2022 hamnade de ”bakom kurvan”, ett misstag som de troligen kommer ihåg.
Hökaktig retorik, en höjning från Europeiska centralbanken ECB och en omprisning från två sänkningar av Federal reserve under 2026 till drygt en höjning visade att situationen var bekymmersam men att centralbankerna var beredda på att agera. Löser sig Mellanöstern någorlunda tillfredställande och den energidrivna inflationen sjunker tillbaka är det förstås positivt för både ränteutvecklingen och penningpolitiken. Rent avkastningsmässigt har det varit ett lugnare år för de flesta ränteslag. Svenska statsobligationer är upp 3%, och hela uppgången kom under juni till följd av de sjunkande räntorna. Företagsobligationer av sorten Investment Grade (hög kreditkvalitet) är oförändrade (i USD) medan de med sämre kreditkvalitet (High Yield) är upp 2%, också i USD.
4. Utsikter framåt
Trots en hel del osäkerhet och stora svängningar har marknadsåret hittills varit överraskande positivt. Framför allt aktier har haft en utveckling som påminner om den förra året, då våren dominerades av ”Liberation day” och handelskrig. Även då var det stor oro för både ekonomin och marknaderna, en oro som kom på skam.
Det innebär dock inte att resten av 2026 kommer att utveckla sig som andra halvåret 2025. Mycket hänger på att vinstutvecklingen blir den förväntade, och det i sin tur hänger på att de massiva investeringar som nu görs inom AI faktiskt omsätts till reda vinster. Givet kursutvecklingen hittills i år har en hel del positiva nyheter prisats in och sentimentet, marknadens humör, är också minst sagt positivt. Känsligheten för sämre nyheter är därför högre framöver. Rent förväntansmässigt bör man som investerare ha en något mer nykter syn framöver, och inte förutsätta att det kommer att fortsätta i samma takt som under första halvåret.