I en tid präglad av geopolitisk oro och ett stort informationsflöde är det avgörande att skilja mellan brus och verklig insikt. Denna analys ser närmare på vad som driver marknaderna, och varför kritisk informationsgranskning är viktigare än någonsin.
I förra veckobrevet tog jag upp ett par av våra inbyggda brister som investerare, brister som blir extra tydliga i en orolig marknadsmiljö. Och det har vi en hel del av i nuläget, i huvudsak orsakat av kriget i Mellanöstern. Situationen är i stora drag densamma som förra veckan, USA och Israel har slagit ut det mesta av Irans förmåga, men inte tillräckligt, och Hormuz-sundet förblir stängt.
Därmed tickar klockan för den globala ekonomin i form av att ju längre sundet är stängt, desto större riskerar effekterna (lägre tillväxt/högre inflation) att bli. Skillnaden mot förra veckan är att det verkar som om kontakter mellan USA och Iran har initierats. Båda sidor har gått in i dessa ”förhandlingar” med maximalistiska krav, vilket innebär att motparten direkt kommer att avvisa dem (något som i skrivande stund verkar ha skett från Irans sida). Alternativet är ytterligare eskalering, ett scenario som med största sannolikhet är negativt för både ekonomin och marknaderna.
Ovanstående är i högsta grad information som bör behandlas med försiktighet. Få vet vad som verkligen sker, och den information som kommer ut i form av otaliga nyhetsflashar är naturligtvis kurerad från båda sidor för att stärka sin egen position. Det sätter fingret på en av de saker jag tog upp förra veckan, nämligen ”Information overload”. Att dagens informationsflöde är oändligt kan vi alla vara överens om, och fällan vi riskerar falla i är att om vi bara läser/tar in lite till så kommer vi fatta ett bättre beslut. Problemet är dock inte bara ”overload”, utan även informationens korrekthet. Ett på pappret rationellt beslut blir inte värt så mycket om det fattas på felaktiga grunder. Krigets första offer brukar ju sägas vara sanningen, och det är värt att ta med sig när man ska närma sig konflikten, till exempel utifrån ett portföljperspektiv.
Tom Holland på analysfirman Gavekal har en intressant vinkel på detta. Rubrikerna har sedan krigets start dominerats av Hormuz, och det faktum att både olja, gas och andra viktiga råvaror inte kan flöda ut. Sifferexercisen kring hur många fat olja som tappats är tvetydig, ”konsensus” uppskattar bortfallet till 10-15 milj/fat per dag, av en global daglig oljekonsumtion på strax över 100 milj/fat. Därmed blir det inte bara en fråga om pris, utan om fysisk tillgång. Finns ingen olja spelar priset mindre roll.
Här kommer strategiska lager in i bilden. De flesta länder har sådana (Sverige också) och enligt IEA (International Energy Agency) var de bevisade lagren globalt 8,2 miljarder fat i januari, vilket skulle täcka bortfallet från Hormuz i drygt ett år. OECD, alltså utvecklade ekonomier, stod för runt hälften, med USA på 1,7 miljarder fat, EU på drygt 1 miljard fat och Japan på nästan 600 miljoner fat. Jokern är Kina, som tros ha runt 1,2 miljarder fat, men sannolikt är den siffran högre.
Strategiska lager av olja och andra kritiska insatsvaror är ofta nationella hemligheter. Återigen handlar det om att behandla information med kritiska ögon. I det korta perspektivet ger dock Hollands analys en delvis annan bild än vad som är det gällande narrativet, det finns resurser att möta effekterna av kriget genom att tappa strategiska lager. Det tar som sagt inte bort priseffekten, och därmed risken för högre inflation, fast det tar bort en hel del av risken mot tillväxten, som av ett permanent bortfall av olja skulle drabbas negativt.
Krig är kanske en av de största osäkerhetsfaktorerna att hantera för marknaderna, och reaktionerna blir därför ofta av karaktären ”hellre fälla än fria”. Svaret på hur kriget mellan USA/Israel och Iran kommer att utvecklas är från min sida detsamma som igår, jag vet inte. Men jag kan dock konstatera att marknaden efter de senaste veckorna prisat in följande:
- Krig
- Högre inflation
- Ingen vapenvila
- Räntehöjningar
I en miljö som denna dominerar det negativa, fast det reflekteras också i prissättningen. Vad marknaden inte prisat in är kanske minst lika viktigt att hålla i bakhuvudet:
- Vapenvila
Den nyhetsflashen, om den kommer (och om den i så fall är riktig) skulle troligen leda till en positiv marknadsreaktion. To be continued…