Intryck är en viktig del av (arbets)livet, och dessa kan ta sig lite olika uttryck. Mycket av just mitt jobb kretsar kring information och processandet av den, vilket innebär en hel del läsande, analys av data och diskussioner med kollegor. Fast också att lyssna på vad andra har att säga och en utmärkt plats att göra det är London, där mycken kunskap och insikter finns samlade. Så, vad är intrycken efter två dagar på JP Morgan European Research Summit, som samlar investerare från hela Europa? Här är ett litet axplock:
Geopolitik och anpassning i portföljen
Ett övergripande tema är att geopolitik/politik står i centrum. USA under Trump-administrationen innebär nya förutsättningar inte bara kring USA:s ekonomi utan även för den regelbaserade ordning som mer eller mindre rått sedan andra världskriget. Väst är i många avseenden också polariserat, en trend som pågått under ett flertal år och som inte ser ut att avta. Väljarna i många länder söker sig till populistiska alternativ och de traditionella partierna får allt svårare att bilda stabila regeringar. Något som behövs då budgetunderskotten på många håll är stora och kommer att förvärras om inget görs. Demografi, ränteutgifter som andel av statsbudgeten (ökar om räntorna skulle stiga) och upprustning är hårda nötter att knäcka för den politiska sidan framgent. Det är dock inte bara väst och USA det handlar om, framväxten av Kina och de allianser som landet försöker skapa i det nya geopolitiska landskapet innebär nya utmaningar för investerare att tackla. Finns det några enkla svar på dessa frågor? Självfallet inte, men medvetenheten om att den globala situationen är mer volatil är tydlig och ska jag försöka mig på att sammanfatta inställningen till detta faktum så är det med ordet ”anpassning”. Framtidens portfölj behöver vara något mer än den klassiska 60/40-portföljen med bara aktier och räntor. Ett lika övergripande tema som geopolitik/politik och ökad makrovolatilitet är ökad diversifiering, där alternativa investeringar spelar en allt större roll i framtidens portföljbygge.
Framtida avkastning och nya drivkrafter
En annan fråga som ständigt återkommer är den om framtida förväntad avkastning. Vi kommer ju från en lång period av ordentlig överavkastning sedan finanskrisen, speciellt i aktier och andra riskfyllda tillgångar, vilket i sin tur reser funderingar kring möjligheterna framöver. JP Morgan har under 30 års tid publicerat ”Long Term Capital Market Assumptions”, där de har avkastningsförväntningar, förväntad risk och förväntad korrelation på 10 års sikt i över 200 tillgångar i 30 valutor. Det är en publikation som används av många i branschen som underlag till strategisk allokering och portföljkonstruktion. Årets upplaga släpps den 20 oktober, så ännu har jag inga reda siffror att redovisa, fast ett par grundantaganden bjöd de på. I korthet: den ekonomiska ”nationalismen” ökar i spåren av den trend med populism som varit gällande på många håll à finanspolitisk ”aktivism” blir svaret, där fokus ligger på investeringar (infrastruktur, tillverkning, försvar) och incitament för den privata sektorn att öka sina investeringar à teknologi och implementering av den ökar produktiviteten när arbetskraftstillväxten på grund av demografin minskar à kapital kommer att belönas även framöver. Så ja, det kommer att finnas avkastning även när vi tittar framåt.
USA:s dominans och tech-sektorns roll
En av elefanterna i rummet de senaste åren har varit USA:s vikt i ett globalt index (ca 65% i nuläget) och framför allt orsaken till det, den tunga tech-sektorn som domineras av de så kallade Mag 7-bolagen. De har ju drivit avkastningen inte bara i USA utan även globalt under flera år och frågan är naturligtvis om/hur länge det kan fortsätta. Ont om svar var det gott om, knappast förvånande, fast faktum kvarstår: dominansen och överavkastningen i dessa bolag har drivits av en enorm vinsttillväxt som inte ser ut att avta i närtid. Risken är förstås att marknadens förväntningar till sist blir för höga/orealistiska, och då kommer rekylen som ett brev på posten. Dock, så länge bolagen fortsätter att slå estimaten så kommer de behålla ledartröjan.
En ny ekonomisk era tar form
Sammanfattningsvis blev det många intryck och en del att fundera över, men det jag tar med mig är att geopolitiken/politiken klivit fram som en ”överbyggnad” ovanpå de klassiska drivkrafterna som ekonomi, penningpolitik, värdering/vinster och så vidare. Påfallande många av de tankegångar som framfördes tangerar ”En ny ekonomisk era”, som jag skrivit åtskilligt om i veckobrevet (läs mer här, här och här), vilket kräver ett annorlunda ”tänk” när det kommer till att ta vara på de framtida möjligheterna på marknaden, trots komplexa utsikter. Avslutningsvis, lite roligt var det att höra att dessa tankegångar slagit igenom även i London!