Juridik- och försäkringssektorn har blivit centrala för att driva hållbara initiativ inom det finansiella ekosystemet. Genom innovativa rättsliga åtgärder ser vi nu framsteg mot de som delar ansvaret för klimatförändringarna. Det är en pågående utveckling som skapar positiva förändringar.
Vi lämnar ännu en sommar bakom oss med extremt väder, en sommar med översvämningar i Norge och rekordtemperaturer i södra Europa. Under årets första halvår uppgick kostnaderna för naturkatastrofer inom försäkringsbranschen till 50 miljarder amerikanska dollar. Naturkatastroferna är de värsta sedan 2011, och inkluderar inte ens de extrema väderrelaterade händelserna som inträffade under juli. Förutom deras traditionella roll att hantera ersättningskrav, ser vi hur juridik- och försäkringssektorn också oväntat agerar som drivkrafter för hållbarhet. Genom att använda sin påverkan strävar de efter att påverka företags beteenden och främja miljömedvetna metoder. Genom att dra fördel av sin unika position inom det finansiella ekosystemet har de blivit centrala aktörer när det gäller att främja implementeringen av hållbara initiativ.
Fokus har riktats mot finans och tech
Vid FN:s COP26 i Glasgow 2021 introducerades GFANZ, den globala finansiella alliansen för nettonollutsläpp. I denna allians samlades en imponerande grupp av investerare, fastighetsägare, banker och försäkringsbolag med en sammanlagd förvaltningsvolym på 130 miljarder amerikanska dollar. Deras mål är att arbeta i linje med nettonollutsläppsmålen. Med både politiskt inflytande och den tekniska kapaciteten att genomföra förändringar har världens fokus naturligt riktats mot frågan om att finansiera den gröna omställningen.
Ändå skulle en promenad genom vilket finansiellt centrum som helst i världen att avslöja hur nära investerare samarbetar med både jurister och försäkringsbolag när de fördelar sitt kapital, och det blir allt tydligare att dessa sektorer nu har betydande inflytande över sitt eget klimatrelaterade beteende.
Resultat av nydanande rättsliga åtgärder
Den juridiska sektorn har en avgörande roll i att främja miljömässig hållbarhet genom att utforma lagar, regler och förfaranden för hantering. Regeringar runt om i världen implementerar allt hårdare miljöstandarder, sätter mål för utsläppsminskning och inför påföljder för bristande efterlevnad. Jurister specialiserade på miljörätt och juridiska experter inom hållbarhet hjälper företag att navigera genom dessa komplexa ramar, säkerställa efterlevnad och främja hållbara metoder. Men det som har varit ännu mer intressant på senare tid är de direkta resultaten av nydanande rättsliga åtgärder mot de som är ansvariga för klimatförändringarna.
Svårare för aktörer att undvika ansvar
Det kanske mest uppenbara tecknet på rättsliga åtgärder som specifikt riktar sig mot klimatrelaterat beteende är stämningar mot företag. Ett av de största fallen av denna typ riktas mot det engelsk-australiska gruvföretaget BHP för dess inblandning i den brasilianska dammkatastrofen år 2015. Skador på cirka 40 miljarder amerikanska dollar står på spel. I många fall finansieras sådana grupptalan av ideella organisationer eller crowdfunding, men privat kapital är nu också involverat för att ta del av intäkterna. Och branschen växer snabbt, som illustrerat i diagrammet nedan.
Stämningar mot styrelsemedlemmar
Klimarelaterade rättsfall ökar och breddar sig till att även inkludera stämningar mot styrelsemedlemmar i sådana företag. I USA står Exxon:s styrelseledamöter inför anklagelser för att ha gett väsentligt felaktiga uppgifter till investerare om företagets klimatpåverkan. Styrelsemedlemmarna i det kaliforniska elföretaget PG&E har också stämts för bristfälliga säkerhetsrutiner, vilket har resulterat i en skuld på cirka 30 miljarder amerikanska dollar till följd av de senaste skogsbränderna. I Storbritannien är det mest framträdande fallet kopplat till Shell, där elva medlemmar av företagets styrelse konfronterats av ClientEarth och flera institutionella investerare. De hävdar att Shells bristande förmåga att ställa om från fossila bränslen hotar företagets framgång och investerares pengar.
Explosion i efterfrågan av klimatrelaterad due diligence
Flera rättsfall påverkar även företagsfusioner och förvärv (så kallade M&A, mergers & acquisitions). Jämfört med för bara tre år sedan har efterfrågan på jurister som erbjuder klimatrelaterad due diligence för M&A-aktiviteter ökat kraftigt. Både köpare och säljare vill undvika framtida ansvar för ESG-relaterade problem i sina företag. Det finns bevis från en nyligen publicerad rapport från Deloitte som visar att ett “rent hälsointyg” kan öka värderingen av företaget med fem till tio procent, vilket återspeglar minskad risk vid sådana förvärv.
Ökad uppmärksamhet och resultatet av rättsliga åtgärder påverkar inte bara näringslivet. En grupp individer i USA har nyligen stämt delstaten Montana och hävdar att politiken som stöder fossila bränslen har kränkt deras konstitutionella rättigheter till en hälsosam miljö. I Fosen på den norska västkusten, har de lokala samerna lyckats ändra regeringens beslut (från 2010) att bygga 151 vindkraftverk i områden som är viktiga för renbete. Beroende på hur man ser det, kan det antingen ses som ett positivt steg för miljörätten eller som något som visar svårigheterna som förnybar energi står inför.
Brittiska jurister vägrar representera fossilbränsleindustrin
Tidigare i år publicerade 120 jurister i Storbritannien en “Förklaring om samvete”: alla underskrivare förpliktade sig att inte agera mot aktivister från grupper som Extinction Rebellion och Just Stop Oil, som “utövar sin demokratiska rätt till fredlig protest”. De lovade också att inte representera företag inom fossila bränslen som vill expandera olje- och gasresurser. Ett annat tecken på altruism bland jurister är nyligen bildade Net Zero Lawyers Alliance, som kräver att alla medlemmar ger pro bono-tid till projekt som arbetar för att uppnå klimatmål, som en del av deras åtaganden.
Ökad mängd data – ökade försäkringskostnader
Det kanske inte kommer som någon överraskning att försäkringssektorn har det starkaste incitamentet att skapa modeller som kan förutsäga klimatförändringar. Effekterna av översvämningar, skogsbränder, stormar och torka gör att de måste sätta premier på ett sätt som noggrant återspeglar risken. Swiss Re uppskattar att översvämningar år 2021 orsakade ekonomiska förluster på 81 miljarder dollar, varav endast en fjärdedel täcktes av försäkringar. Enligt Munich Re nådde förlusterna från skogsbränder 69 miljarder dollar mellan 2018 och 2022, och “bara” 39 miljarder dollar betalades ut i ersättningar. Dessa siffror tar inte hänsyn till den potentiella kostnaden för förlust av biologisk mångfald, men metoderna för att bedöma sådana påverkningar förbättras varje år.
Slutar sälja försäkringar
Konsekvenserna märks redan i människors plånböcker och i form av migration. Det kaliforniska försäkringsbolaget State Farm har till exempel slutat sälja hemförsäkringar i hela delstaten för att skydda sig mot framtida risker. Samma sak sker i Florida, där kostnaderna för hemförsäkringar (som redan är tre gånger högre än det nationella genomsnittet) har ökat ytterligare 20 procent efter förra årets stormar. Och många försäkringsbolag har helt lämnat marknaden. Konsekvenserna kommer troligtvis kännas mest hos låginkomstfamiljer, men även de förmögna märker effekterna på sina fastighetsvärden.
Kräver bevis för klimatåtgärder
Vissa försäkringsbolag erbjuder företagskunder specialiserade försäkringspolicys som belönar de som genomför hållbara initiativ, såsom att minska koldioxidutsläpp eller använda förnybara energikällor. Inom EU kräver försäkringsbolag allt oftare bevis på förmågan att anpassa sig till klimatförändringar för att bevilja byggnadsförsäkringar. Dessutom har försäkringsskydd för förnybara energiprojekt och gröna infrastruktursatsningar blivit mer tillgänglig, vilket underlättar övergången till renare och grönare lösningar.
Försäkringsbranschens engagemang för klimatförändringar syns också genom deras interna processer. Swiss Re har höjt det interna priset på koldioxid till 200 dollar per ton, vilket påverkar deras affärsbeslut och anställdas beteende. Detta jämfört med det nuvarande marknadspriset på cirka 70 dollar och ett standardpris på ungefär 15 dollar för utsläppsrättigheter. Det framgår tydligt att företaget tror på en ökande kostnad för koldioxid i framtiden.
Philip Mitchell är senior hållbarhetsrådgivare på Formue. Philip hjälper till att styra Formues hållbarhetsstrategi och ger rådgivning till kunder kopplat till hållbarhet i investeringsportföljer och i företag de äger.
Dyrare med vd- och styrelseansvarsförsäkringar
Vi märker nu att försäkringsbolag fortsätter att öka kostnaderna för ansvarsförsäkringar. Kostnaderna för försäkringar som täcker vd- och styrelseansvar (D&O) har stigit med över 300 procent sedan 2017. I maj 2022 varnade Bank of England för att D&O-försäkringar var särskilt utsatta för rättsliga åtgärder relaterade till klimatfrågor – potentiella krav kunde röra greenwashing, påstådda överträdelser av förvaltningsansvar och finansiering av högutsläppsindustrier. Experter inom området påpekar att ökad granskning av nettonoll-planer är en möjlig följd av de högre försäkringspriserna.
Vad innebär det här?
Som ett resultat av ökad politisk vilja, teknologisk innovation och ekonomisk styrka placeras många verktyg för en grön omställning på plats. Men en av de största utmaningarna med att hitta en lösning på klimatförändringarna är dess globala natur och det så kallade “free rider”-problemet: vissa människor, företag eller till och med länder känner att de kan undkomma åtgärder och i stället dra nytta av att andra minskar sina utsläpp för allmänhetens bästa.
Tack vare de nya inslagen vi har beskrivit inom juridiska sektorer och försäkringssektorer kommer det nu vara svårare för enskilda individer eller organisationer att undkomma ansvar. Detta beror inte på stora omvälvande förändringar i lagar som styr länder och branscher, utan mer på bättre upprätthållande av befintliga regler, anpassning av incitament och sanktioner gentemot de som annars skulle vara “gratisåkare”.
Inte välgörenhet
Förutom några få undantag har dessa åtgärder i huvudsak inte sina rötter i välgörenhetsmål. De flesta åtgärderna vi har sett bygger på den traditionella kapitalistiska principen att tjäna pengar, men de utgör en väsentlig del av den gemensamma ansträngningen som krävs för att vi ska lyckas begränsa klimatförändringarna.
För mer information om globala rättsliga frågor kring klimatförändringar, följ denna länk till Grantham Research Institute.