Ett halvår att minnas

Skriven av Michael Livijn

Det är dags att sammanfatta första halvåret av 2022! Formues chefsstrateg Michael Livijn väljer att prata om uppgångar som nollats, om vad som överraskat mest, om vad han tror kommer vara i centrum det andra halvåret. Vad menar han med att vi är “präglade” av årets utveckling och blir det vitt, svart eller gråskaligt framåt?

Man brukar ibland fråga sig om glaset är halvtomt eller halvfullt, fast i fallet ”första halvåret 2022” anser åtminstone jag att glaset varit helfullt. Eller heltomt, beroende på hur man ser det. Det har helt enkelt hänt så mycket på de finansiella marknaderna att det är svårt att överblicka. Som vanligt när vi tittar tillbaka på skeenden finns det ofta en eller flera orsaker till att de skedde och årets utveckling behöver ses i den kontexten för att bli någorlunda begriplig. Pandemin ställde mycket på huvudet men det var två saker som bidrog extra till dagens situation: stimulanser och restriktioner. Responsen på att den globala ekonomin i princip tog tvärstopp i början av 2020 var massiv, både penning- och finanspolitiken gick på övervarv samtidigt som mer eller mindre stränga restriktioner såg till att många blev kvar hemma. Lite förenklat kan man säga att denna situation skapade både en utbuds- och efterfrågechock. Pengar och vilja att konsumera fanns, varorna var det sämre med eftersom de känsliga globala leveranskedjorna stördes av ”lockdowns”. Överflödet av likviditet gjorde dock att marknaderna, som hade åkt ned i källaren, hämtade sig extremt snabbt. Vissa segment av marknaden steg nästan paraboliskt, som till exempel tech- och tillväxtbolag, framförallt amerikanska sådana. Under våren 2021 började marknaden intressera sig för inflationen, som visade tecken på att stiga och detta blev ett tema för resten av året. Diskussionen kom att kretsa kring om inflationen var tillfällig eller av mer permanent karaktär. Med facit i hand går det att konstatera att förhoppningarna om den förstnämnda kom på skam, och året avslutades med så smått stigande räntor.

Enter 2022. Under januari började räntorna stiga kraftigt vilket direkt vände det nästan overkligt starka momentum som rått på marknaden under 2021. Svenska aktier loggade en nedgång på snubblande nära tio procentenheter (SIX PRX minus 9,93 procent) under årets första månad. Nyhetsflödet handlade nästan uteslutande om inflationen och implikationerna den kunde föra med sig i form av stramare penningpolitik och därmed risk för lägre tillväxt. Pressen på marknaden fortsatte samtidigt som räntorna fortsatte sin klättring uppåt. Den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina vilket förde med sig kraftigt stigande energipriser och en helt ny geopolitisk situation, inte bara i Europa utan även globalt. Inflationen fick därmed en ny impuls uppåt och hoppet om att den skulle sjunka tillbaka innan sommaren försvann. Under året har också Kina haft en strikt nolltolerans-politik mot covid, och nedstängningar har drabbat inte bara landets egen ekonomi, utan också den globala i och med att många leveranskedjor startar i Kina. Det har också inneburit ytterligare press uppåt på inflationen. Centralbankernas reaktion har varit att höja sina styrräntor och marknadernas oro har de senaste månaderna växlat mellan just inflationen och tillväxtutsikterna, som ju försämras när penningpolitiken stramas åt.

Det går som sagt knappast att sammanfatta 2022 hittills utan att skriva en avhandling men en sak är säker: investeringsmässigt har det varit ett mycket tufft halvår. I princip så har uppgångarna från 2021 ”nollats”, framförallt när det kommer till riskfyllda tillgångar. Svenska och globala aktier är ned 27 respektive nio procent (19 procent i lokal valuta, kronan har ju försvagats kraftigt i år) men det som överraskat mest är kanske utvecklingen på räntesidan. Vi får gå tillbaka till 1994 för att hitta en period där räntorna stigit mer än under 2022 och kursmässigt har det såklart inneburit nedgångar som få har varit med om. Svenska statsobligationer är ned runt 13 procent, ett globalt obligationsindex runt elva procent. I stort sett ligger de flesta tillgångsslagen på minus i år, undantaget kontanter/penningmarknad (dock, i reala termer är dessa också på minus).

Efter ett slikt halvår är det fullt naturligt att fundera på hur resten av året kommer att arta sig. Med tanke på hur mycket som marknaderna har korrigerats så ligger trots allt en hel del dåliga nyheter i dagens kurser. Balansgången centralbankerna har mellan inflationen och risken att via för kraftiga åtstramningar orsaka en recession är delikat, och den kommer att vara i centrum även under andra halvåret. Kort sagt, sannolikheten för fortsatt skakiga marknader i det kortare perspektivet är relativt hög. Det betyder inte att det inte finns möjligheter framöver, marknaden är framåtblickande och ska ligga före den ekonomiska utvecklingen. Kom också ihåg att vi är ”präglade” av årets utveckling, och det är lätt att tolka allt svart eller vitt (just nu gäller svart). Min ringa erfarenhet säger mig att verkligheten ofta består av olika gråskalor, vilket också är mitt utgångsläge inför resten av året. Marknaden åsido, undertecknad och Formue önskar en riktigt skön sommar!

(Veckobrevet tar nu en sommarpaus och är tillbaka i början av augusti.)

Text: Michael Livijn

Dela artikel

Michael Livijn Chefsstrateg

Michael Livijn har över 20 års erfarenhet ifrån finansbranschen. Han tar fram Formues House View, skriver marknadskommentarer, veckobrev, medverkar i Förmögenhetspodden samt under Formues webinarer. Michael är även extern talesperson för Formue.

Tänk på att en investering i finansiella instrument innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationen utgör inte rådgivning. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.

Kontakta oss