I dagens samhälle är yngre människor sannolikt mer engagerade i den senaste teknologin och ofta mer erfarna inom detta nya kunskapsområde.
Millenniegenerationen – även kallad “Generation Y” – förväntas utgöra över en tredjedel av den globala arbetskraften år 2020 och därmed överskugga efterkrigsgenerationen som världens största grupp av yrkesverksamma människor. Trots att dessa två generationer har likheter när det gäller befolkningsstorlek, växte de upp i väldigt olika världar och är formade av de olika tidsåldrarnas ekonomiska, politiska och sociala klimat. Med den demografiska förändringen som pågår önskar vi se närmare på vilka behov yngre och äldre kunder har.
Det som äldre kunder anser vara avgörande när de väljer en förmögenhetsrådgivare, gäller inte alltid för de yngre.
Forskningen visar att yngre förmögna kunder ofta är förvirrade av finansbranschen. Det som äldre kunder anser vara avgörande när de väljer en förmögenhetsrådgivare, gäller inte alltid för de yngre. För dem är individuell identitet avgörande.
Med de ofta luddiga bilder som många har av förmögenhetsförvaltares varumärken och namn, har vi sett att det är mycket mer givande för kunder med stora placeringsbara tillgångar, att lära av varandra innan de startar nya finansiella relationer. Att prata med andra – över generationsbarriärerna – kan hjälpa dessa personer att bättre förstå vilka förmögenhetsrådgivare som passar deras behov, hur de ska hantera sina pengar och hur de kan lära sig mer om sin ekonomi.
Vilka är millenniegenerationen?
Begreppet millenniegenerationen – eller “Generation Y” – brukar syfta på människor födda mellan tidigt 1980-tal och tidigt 2000-tal. Vad som utmärker millenniegenerationen är bland annat att mobil och persondator funnits sedan de var ungdomar och att de är födda under början av den digitala eran.
Gammaldags? Säger vem?
Millenniegenerationens exponering för snabb information har gjort dem mer självständiga. De har blivit experter på att navigera online på jakt efter svar – oavsett om de är av ekonomisk art eller inte. Detta på bekostnad av traditionella offline-källor – relikerna från “guldåldern”, som storsäljande faktaböcker, bibliotek eller bankkontor.
Än mer intressant är att även om den svenska millenniegenerationen är den åldersgrupp som är mest bekväm med den självlärande utbildningen, hämtar allt fler information genom att tala direkt med dem som förvaltar deras kapital.
Kanske söker de bekräftelse på den information som de har anskaffat sig, eller så smygläser de i den äldre generationens böcker. Millenniegenerationen är inte sena med att ta vara på möjligheten att utnyttja sin rådgivares kompetens för att bygga upp sin egen kunskapsbas. De är angelägna om att lära av andra.
Självklart är det inte ovanligt att folk tar för givet att millenniegenerationen är de enda som är digitalt aktiva, men den generaliseringen är enligt oss alltför förenklad. Det digitala intresset har faktiskt ökat ordentligt bland äldre kunder. Faktum är att de med stort kapital som är över 35 år alltmer omfamnar den digitala världen. Vår undersökning visar att de tar rygg på yngre kunder för att hitta nya kunskapskällor som de kan doppa tårna i.
Investering i kunskap ger den bästa räntan
Har användningen av teknologi blivit så etablerad i vår vardag, att de generationsgränser som skiljer “tekniknördar” från “icke-digitala” blivit otydliga?
Vi ser att det faktiskt inte längre finns någon tydlig skillnad på de förmögnas förväntningar på digital närvaro hos sina förmögenhetsrådgivare. Två av fem av de förmögna svenskar som är över 35 år förstår numera att det är avgörande med ett företag som är digitalt aktivt, för att förbättra helheten i förmögenhetsrådgivningen.
Självklart förstår vi att millenniegenerationen har en annan syn på världen – men vi har kommit fram till att om vi kategoriserar dem slarvigt, genom att måla upp dem som “digital infödda”, så armbågar vi ut de äldre generationerna som vill vara lika delaktiga i den pågående teknologiska evolutionen.
Lär av de gamla, förmögna och kloka
Vilka av följande ord associerar du mest med din förmögenhetsrådgivare?
Oavsett ålder har välbärgade investerare stor respekt för varumärken som speglar kvaliteter som förtroende, trovärdighet och pålitlighet. I deras ögon är ett starkt varumärke den första kontrollpunkten för att testa pålitligheten hos möjliga förmögenhetsrådgivare.
Förtroende är viktigt för de flesta kundkategorierna. De yngre och mindre erfarna kunderna ser effektivitet och kompetens som viktigt hos sin rådgivare. Äldre kunder identifierar däremot sin förmögenhetsrådgivare med erfarenhet och engagemang.
Millenniegenerationen ser inte erfarenhet som en absolut framgångsfaktor när det gäller hantering av förmögenheten. Detta kanske avspeglar deras egen relativa brist på erfarenhet. Istället vill unga investerare arbeta med förmögenhetsrådgivare som kan visa sin förmåga genom kompetens och effektivitet.
Se upp för avståndet – hur man överbryggar generationsklyftan
Nya demografiska strukturer förändrar förstås kraven på förmögenhetsrådgivning. Den svenska millenniegenerationen kommer helt klart att påverka ekonomins struktur på många sätt. De gillar att gå sin egen väg, men är inte rädda för att ta till sig tidigare generationers kunskaper. De förstår att äldre investerare är kloka investerare och att man inte ska sopa deras expertis och erfarenhet under mattan.
Så gör det bara! Plocka upp telefonen eller ta dig tid att träffa en investerare som är äldre eller yngre än du och utbilda dig själv genom att lära dig om deras ekonomiska erfarenheter. Fråga dem vad de har lärt sig, fråga dem hur man rider ut instabilitet i investeringsportföljen, fråga dem hur man agerar bättre med sina pengar och teknologi.
Varför? Jo, för att hur mycket din rådgivare än kan lära dig, eller hur snabbt en Google-sökning än kan peka ut rätt riktning, finns det inget lika kraftfullt som de kunskaper du kan inhämta från dem som finns runt omkring dig.