Är indexfonder lösningen för portföljen?

Skriven av Michael Livijn

Aktiv förvaltning och indexinvestering är två helt olika metoder och investeringsstrategier. Vilka är deras för- och nackdelar, vad handlar  “from indexing to outdexing” om – och ska du ha portföljen i aktiemarknaden eller satsa på diversifiering? Det skriver vår chefsstrateg Michael Livijn om den här veckan.

Veckokommentaren fortsätter nedan.

Testa om vi är rätt finansiella rådgivningspartner för dig och din familj!


Fråga 1 av 8

Fråga 2 av 8

Fråga 3 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 3 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 4 av 8.

Fråga 5 av 8.

Fråga 6 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 7 av 8.

Fråga 8 av 8.
Tack för dina svar! När du skickar in detta formulär kommer en av våra medarbetare ta kontakt för ett första förutsättningslöst samtal.









Är indexfonder lösningen för portföljen?

Över tid har aktiemarknaden gjort sitt jobb och levererat god avkastning. Det har dock blandats med både kortare och längre perioder med negativ avkastning och skillnaderna mellan olika regioner och marknader är stor. Att ha en global indexfond har varit ett bra val i många år och bör fortsatt vara en del av portföljen, fast är den lösningen på allt, vilket man ibland kan få intryck av?

Vad är ett index?

En indexfond ska replikera ett marknadsindex, som i sin tur reflekterar sammansättningen av en enskild marknad. För aktiemarknaden är de mest kända indexen baserat på marknadsvärdet av de bolag som är noterade på respektive marknad. Det innebär att de aktier som har bäst utveckling över tid efter vart också får störst påverkan på avkastningen i en indexfond. Ju mer pengar som går in i indexet, desto mer måste köpas i de större bolagen i förhållande till de små, vilket i sin tur kan innebära att giganterna i ett index kan fortsätta att stiga oavsett framtidsutsikterna. Det finns index för allt vad gäller tillgångar att investera i och många bolag som skapar dem. Det mest välkända varumärket är Morgan Stanley Capital International, även känt som MSCI. Bara i deras katalog hittar vi runt 160 000 index, varav MSCI World All-Countries, som består av 2 920 noterade bolag globalt, används av många globala indexfonder. Vissa använder MSCI World, som består av 1 480 bolag i utvecklade ekonomier, alltså utan tillväxtmarknader.

Fördelar med indexfond?

Avkastningen i ett index speglar den genomsnittliga avkastningen som uppnås i en bestämd tidsperiod av alla investerare i den marknaden. Alla investerare kan således inte vara bättre än marknaden samtidigt. Den genomsnittlige investeraren uppnår indexavkastningen minus de kostnader investeringarna har under perioden. Historiskt har det varit få aktiva fonder som kontinuerligt skapat högre avkastning än index. Det innebär inte ett dåligt hantverk, utan snarare att det krävs stora resurser och därmed kostnader för att slå index år efter år. En indexfond kan i princip styras av en dator och de billigaste börsnoterade indexfonderna (så kallade ETF:er) i USA har en årlig förvaltningskostnad om 0,03 procent. Eftersom det är stora skillnader mellan olika marknader och regioner är det bästa för de flesta att investera i en bred global indexfond med så låg kostnad som möjligt. Då uppnås marknadsavkastningen i aktier minus kostnader, varken mer eller mindre.

Nackdelarna då?

MSCI World All-Countries (”ACWI”) består i dag av 2 920 noterade aktier, varav 63 procent är amerikanska. De tio största bolagen är också amerikanska och utgör 19 procent av indexet. I USA utgör de tio största bolagen nästan en tredjedel av index och de sju största står för 28 procent av marknadsvärdet och 22 procent av vinsterna. Jag har ingen aning om Microsoft, Apple, Nvidia, Amazon, Meta, Alphabet eller Tesla kommer att behålla nuvarande marknads/indexdominans kommande decennium. De värderas högt (fast inte på IT-bubblan-1.0-nivå) men har stora resurser, smarta anställda, är väl positionerade inom tillväxtområden som artificiell intelligens och dessutom levererar de höga vinster. Skulle den framtida leveransen på det området utebli kan det dock få stora konsekvenser på både amerikansk och därmed global indexnivå. Vissa hävdar att ju mer pengar om går till indexlösningar, desto mer kapital går till de bolag som utvecklas bäst kursmässigt snarare än till de bolag som har bäst förutsättningar att utveckla lönsamheten mest positivt. En färsk rapport från National Bureau of Economic Research (NBER) i USA indikerar att bolagen i S&P 500-index blir mindre påverkade av ny information än de aktier som är utanför detta index. Det kan tyda på att prissättningen av de mest omsatta aktierna blir mindre riktig till följd av tillväxten i indexprodukter. Om så är fallet kan det innebära bättre möjligheter för duktiga aktiva förvaltare att leverera meravkastning över tid.

Finns det fler fördelar med aktiva aktiefonder?

Aktiva aktiefonder ska vara ”aktiva” i den bemärkelsen att deras portföljsammansättning avviker markant från indexet de jämför sig med. Fonder som ligger nära index (”index-kramare”) men kostar mer än en indexfond ska undvikas. Aktiva fonder med lång historik, väldokumenterad investeringsprocess, genomgående resultat över index och en hög ”active share” kan definitivt ha sin plats i portföljen. Speciellt eftersom de troligen har en mindre exponering mot megabolag än vad index har. Skulle megabolagen bli en besvikelse kommer bra aktiva fonder att ge en värdefull riskspridning. Fast välj noga, det finns (tio)tusentals alternativ. Bank of America pekar på i en rapport att förutsättningarna för aktiv förvaltning i den amerikanska marknaden är bättre än på länge. Kom dock ihåg att alla aktiva fonder inte kan slå marknaden samtidigt, därför att det ett bra val att ha en global indexfond som stomme i aktieandelen av portföljen. Här är argumentationen från Bank of America:

  • Genomsnittlig ”active share” i amerikanska aktiefonder har fallit från toppen 2017 och är idag den lägsta sedan 2012. Detta kan bidra till att andra bolag än de som dominerar index har en högre avkastningspotential, vilket duktiga förvaltare med hög andel ”active share” kan dra nytta av.
  • Genomsnittlig förvaltningskostnad för aktiva aktiefonder har halverats sedan 2003 och kan bidra till att fler slår index efter kostnader.
  • Antal analytiker som följer bolagen på S&P 500 har minskat med 15 procent sedan 1990. Färre ögon som följer aktierna kan betyda mer felprissättning av aktier, något aktiva fonder är beroende av för att kunna slå index.
  • Antalet aktiva aktiefonder i USA som investerar i stora bolag har minskat med 40 procent sedan 2013. Kan innebära bättre möjligheter för de som är kvar på marknaden.
  • Bank of America förväntar att volatiliteten i aktiemarknaden kommer att stiga, till exempel inför presidentvalet i höst. Det innebär större skillnader mellan olika aktier och därmed bättre möjligheter för duktiga aktiva förvaltare.

I korthet sammanfattar banken hypotesen med att vi är på väg ”from indexing to outdexing”.

Ska hela portföljen ligga i aktiemarknaden?

Det beror på, fast har du en tidshorisont på 40 till 50 år och är ”känslokall” inför marknadssvängningar så kanske det är rätt strategi men de allra flesta av oss klarar inte att tänka rationellt över en så lång tidsperiod. Kort sagt har vi svårt att hantera värdet av en investering om säg 30 år i förhållande till hur vi uppfattar värdet av de pengar som ska investeras idag. Det i sin tur innebär att det är svårt att hålla sig till en långsiktig strategi, speciellt om marknadssvängningarna är stora. Att ha hela kakan i en indexfond, eller i aktiemarknaden generellt, innebär att du behöver stålsätta dig för kursfall i storleksordningen 30 till 50 procent. Ju längre tidshorisont, desto större är sannolikheten för att du kommer att uppleva både stora och ibland långa nedgångsperioder. Från toppen innan finanskrisen 2007 så dröjde det fram till 2013 innan tappet var återhämtat för en global indexfond.

Diversifiering förblir den enda ”gratislunchen”

Alla investerare har individuella preferenser, fast att utifrån bland annat risktålighet sätta ihop en portfölj som innehåller både aktier, räntor och eventuellt alternativa investeringar är ett sätt att hantera marknadernas värdesvängningar. Att komma fram till en långsiktig allokering i portföljen som du som investerare kan ”stå ut med” i både upp- och nedgång är ett stort steg mot en god nattsömn, åtminstone när det kommer till investeringar. Därefter kan lugnt fundera över hur stor andel passiva eller aktiva fonder du ska ha inom aktiedelen!

Dela artikel

Michael Livijn Chefsstrateg

Michael Livijn har över 20 års erfarenhet ifrån finansbranschen. Han tar fram Formues House View, skriver marknadskommentarer, veckobrev, medverkar i Förmögenhetspodden samt under Formues webinarer. Michael är även extern talesperson för Formue.

Tänk på att en investering i finansiella instrument innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationen utgör inte rådgivning. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.

Kontakta oss