Vi har lämnat 2023 och tagit ett kliv in i ett helt nytt marknadsår; 2024! Här listar vår chefsstrateg Michael Livijn vilka drivkrafter som kan få stor betydelse för marknadsutvecklingen under året vi nu står i. Från räntor till arbetsmarknader, politik och geopolitik, den amerikanska aktiedominansen och vinsttillväxten.
Veckokommentaren fortsätter nedan.
Nytt år, nya möjligheter! Som jag skrivit på annat håll (och säkerligen förut) så är denna klyscha ibland rent av irriterande, likväl så har den sin plats eftersom många spådomar inför 2023 kom på skam. Tittar vi framåt så spretar experternas utsagor i alla riktningar och också mer än normalt. Med andra ord är det upplagt för ett år som än en gång blir omöjligt att spå. Det hindrar dock inte att lyfta fram ett par drivkrafter som kan få stor betydelse för marknadsutvecklingen.
- Kommer räntorna att vara fortsatt höga eller faller de tillbaka?
Omsvängningen på räntemarknaderna under slutet av förra året, där räntorna föll tillbaka, har fått marknaden att vädra morgonluft vad gäller centralbankernas agerande. I nuläget förväntas fem till sex räntesänkningar från amerikanska Federal Reserve, som själv signalerar runt tre sänkningar. Lägre styrräntor kan ge en positiv impuls till både bolag och hushåll. Men att centralbankerna sänker räntorna kanske bara är nödvändigt, men inte tillräckligt, för att sänka ränteutgifterna. Det som har störst påverkan på framför allt bolagens finansieringskostnader är de långa marknadsräntorna, alltså vad marknaden tror att styrräntan i snitt ska ligga på kommande år. Om ett bolag ska låna pengar med tio års löptid kommer tioårsräntan vara långt viktigare än styrräntan.
Normalt faller också de längre räntorna om centralbankerna sänker styrräntan, speciellt om tillväxt- och/eller inflationsutsikterna signalerar mindre behov för en åtstramning. Förväntningar om just tillväxt, sysselsättning eller inflation är faktorer som också påverkar räntorna framöver. En annan är ökad skepsis mot många länders statsfinanser, där stora budgetunderskott och statsskulder innebär att investerare kräver en högre ränta för att låna ut pengar. Geopolitik och ekonomisk fragmentisering spelar också in, där länder som Kina, Indien, Ryssland och Saudi Arabien är mindre villiga att finansiera västliga budgetunderskott genom att placera sina valutareserver i euro eller dollar. Mindre efterfrågan kan därför isolerat bidra till högre räntor. Sammantaget tyder mycket på att räntorna kommer att ligga på högre nivåer än före pandemin. I nuläget tror marknaden på en genomsnittlig styrränta på runt fyra procent i USA, mellan 2009 och 2021 var motsvarande förväntning 2,1 procent.
- Håller arbetsmarknaderna uppe?
Trots en mycket kraftig ränteuppgång de senaste två åren har arbetsmarknaderna i USA, Europa och Norden varit förbluffande starka. Det är också orsaken till den ekonomiska utvecklingen blivit bättre än förväntat. Även om varsel och uppsägningar förekommit så är det få som ser någon ketchup-effekt med högre arbetslöshet. Möjliga orsaker är en brist på kvalificerad arbetskraft på vissa håll, rädsla för att inte få tillbaka anställda om ekonomin förbättras och en demografisk situation där tillväxten i arbetsstyrkan sjunker (vi blir allt äldre i väst).
- Kommer politik/geopolitik få större marknadspåverkan?
2024 blir ett historiskt år med tanke på hur många människor som ska rösta. Totalt är det 73 länder som går till val, varav 30 större demokratier. Tendensen de senaste 17 åren har varit i riktning mot en avtagande ”politisk frihet” enligt en undersökning från Financial Times. Inflation, högre räntor, kriminalitet, immigration och en ökad ekonomisk ojämlikhet är faktorer som bidrar till en högre politisk polarisering. På kort sikt är det stort fokus på Taiwan, som går till val i helgen, eftersom det kan påverka relationen mellan USA och Kina. ”Höjdpunkten” i valkalendern är den 5 november, då det kan bli ännu ett val mellan Biden och Trump i USA. Aktiemarknaden trivdes hyggligt under Trump förra gången, men kan vara mer utmanande om det blir en ny period. Att 2024 är ett ”supervalår” innebär att det inte kommer att vara speciellt stort fokus på att reducera budgetunderskott/statsskulder, snarare tvärt om. Valfläsk kostar pengar.
Geopolitiskt är utmaningarna mer krävande än på länge. Krig i Ukraina samt i Mellanöstern, upprustning och en globaliseringsprocess som bromsar in. Allt som skapar friktion i flödet av varor, tjänster, kapital eller arbetskraft kan bidra till högre inflation, och därmed högre räntor. Under fjolåret ignorerade marknaden i stort sett den geopolitiska oro som var, men om ringverkningarna på ekonomin, vinsterna eller räntorna blir större i år kan effekten bli en annan.
- Fortsätter den amerikanska aktiedominansen?
Under stora delar av 2023 stod de sju största amerikanska (tech)bolagen för nästan all avkastning, inte bara på den amerikanska marknaden, utan även för den globala. ”De sju” har nu ett marknadsvärde som är fyra gånger så stort som småbolagsindexet Russel 2000 i USA, eller lika mycket som aktiemarknaderna i Storbritannien, Kanada och Japan tillsammans. Amerikansk aktiedominans var inte bara ett 2023-fenomen. Aktier i USA har de senaste 20 åren gett en avkastning på tio procentenheter i snitt, ingen annan stor region har gett mer än fyra procentenheter i snitt under samma period, mätt i dollar.
Att gå emot USA på aktiesidan har varit olönsamt under lång tid. Om den trenden ska vända förutsätter det att näringslivet utanför USA relativt sett måste ha bättre förutsättningar för vinsttillväxten. Det kan handla om en svagare dollar, lägre räntor i USA (kapital söker sig till mer attraktiva platser) och/eller en generell tillväxtacceleration i den globala ekonomin med stigande optimism på marknaderna. Sedan har vi det faktum att de amerikanska techgiganterna redan har en hög vinsttillväxt och mycket goda förutsättningar för en fortsatt sådan med sin centrala position inom artificiell intelligens. Dessutom, osäkra tider gynnar ofta dollarn och de amerikanska marknaderna.
- Kommer bolagen att nå förväntningarna på vinsttillväxten?
Globala aktier ser ut att leverera en negativ vinsttillväxt på 0.6 procent under 2023, och förväntningarna på 2024 är att den ska stiga till 10,4 procent. Rent historiskt har förväntningarna inför ett nytt år alltid varit lite för optimistiska, och de revideras sedan ned under året (data sedan 1970 för S&P 500 i USA är att förväntningarna i snitt är tio procent och utfallet när året stängs hamnar på sex procent). Vinst är kort sagt ett resultat mellan förhållandet omsättning, kostnader och produktivitet. För globala aktier kan vi anta att omsättningstillväxten har en viss korrelation med den ekonomiska tillväxten medan kostnaderna påverkas av insatsfaktorer, arbetskraft och finansieringskostnader. Utfallet påverkas mycket av hur effektivt bolagen balanserar insatsfaktorerna, alltså produktiviteten. 2024 ser ut att bli ett något svagare år än 2023 rent tillväxtmässigt, och medan priserna på vissa insatsfaktorer som råvaror och energi har fallit, är de fortsatt höga för lönekostnader och finansiering. Om förväntningarna på vinsttillväxten ska uppnås krävs det med andra ord att produktiviteten stiger rejält och/eller att löne-/finansieringskostnaderna faller. De två sistnämnda kan bli svåra att få till utan att ekonomin bromsar in ordentligt.
Så med andra ord är det bara för mig att önska god fortsättning och välkommen till 2024!