Vikten av en plan

Inom populärvetenskapen sägs det att för att bli riktigt bra på något måste man lägga minst tiotusen timmar på det. Det ligger i vår natur att tro att framgång kräver hårt arbete och engagemang, eller att ju mer vi engagerar oss i något, desto mer framgångsrikt blir resultatet. Denna benägenhet kan bli en källa till problem när det gäller investeringar på finansmarknaderna. En möjlig kedja rent tankemässigt kan se ut enligt följande:

När vi blir mer engagerade i investeringarna

Vi tittar gärna närmare på portföljens sammansättning, fonder och enskilda komponenter. Intresset leder till att fler finanstidningar blir lästa, med expertutlåtanden om ekonomi och finansmarknader, och om personer som fått skyhög avkastning genom att välja de ”bästa” fonderna. Detta skapar ett mentalt missnöje, där det vi ser i vår egen portfölj inte motsvarar vad den borde ha innehållit, enligt vår nya uppfattning.

Ett behov av att ”göra något”

Ofta sker detta genom att byta ut de investeringar du inte är nöjd mot något som har varit bättre. Oavsett vilka förändringar som görs kommer du så småningom att upptäcka att det också finns ”experter” med motsatt uppfattning, och som underförstått tror att förändringar du har gjort inte är de smartaste. Detta kan leda till en ny mental dissonans där du börjar tvivla på om portföljförändringarna var så bra trots allt. Detta förstärks också om marknaderna vänder och de ”gamla” fonderna plötsligt går bättre än de nya.

I jakten på svar läser du ännu mer och lyssnar på nya experter och rådgivare

Vilket nästan garanterat bara kommer att öka förvirringen. Det är utmanande att erkänna att oavsett nivån på expertis, erfarenhet eller ”guru”-, ”nestor”-, ”proffs”-status så vet ingen säkert vad som kommer att hända på marknaderna eller vilka fonder, sektorer och aktier som kommer att vara bäst. Ändå översvämmas våra dagliga nyheter av människor som vill skapa intrycket av motsatsen.

”We have two kinds of forecasters; the ones who don’t know, and the ones who don’t know they don’t know” .  John Kenneth Galbraith

Intuition och magkänsla som beslutskriterier

När det stora antalet åsikter och råd skapar förvirring kan det sluta med att vi litar på de rekommendationer som ger den bästa magkänslan. Då riskerar tendensen att bli att bara söka efter information som bekräftar valet – detta kallas ”confirmation bias” inom psykologin. Det stärker övertygelsen om att portföljförändringarna blir lönsamma och att vi är smarta investerare som fattar rationella beslut som i sin tur kommer att innebära att portföljen kommer att överprestera ”börsen”. En vinkel här är att många investerare inte har klargjort vad portföljen ska jämföras emot. Är det ett index, och i så fall vilket? Eller en kombination av index, då många har flertalet tillgångar i portföljen? Är det mot de 10 bästa fonderna förra månaden? Eller en godtycklig siffra på vad du som investerare anser är rimligt?

«It ain’t what you don’t know that gets you into trouble. It’s what you know for sure, that just ain’t so.” Mark Twain

En möjlig negativ spiral?

Att bli mer engagerad i investeringsportföljen kan – när det leder till högre aktivitet och förändringar – innebära en övervägande risk för att fatta fel beslut. Mest för att ett ökat intresse för ekonomi, marknad och expertutlåtanden bidrar till att ett långsiktigt (strategiskt) fokus i större utsträckning blir ett kortsiktigt (taktiskt) fokus. Medan en strategisk plan baseras på vad som kan vara en förnuftig och relativt stabil portföljsammansättning över tid, kommer taktiska val att baseras på kortsiktiga och spekulativa förväntningar – ofta baserade på förtroende för ”experter”. Många akademiska studier har visat att försök till marknadstajming med frekventa transaktioner leder till minskad avkastning. Orsaken står ofta att finna i tron på ”de säkra tingen”, som Mark Twain hänvisade till.

Risk är inte alltid förknippat med avkastning

Intuitionen säger ju att mer risk vi tar, desto högre avkastning får vi. Tyvärr är det inte så finansmarknaderna fungerar. Hade denna koppling varit en självklarhet hade hög risk inte varit riskabelt!

Risk kan vara ett symmetriskt begrepp som ökar möjligheten till både positiva och negativa utfall. Därför är det mer korrekt att säga att ju större risken är, desto mer bör du vara beredd på att saker och ting kan gå till himlen eller helvetet. För många människor som redan har byggt upp en viss förmögenhet är detta en risk som de inte alltid är villiga att ta. Det är därför stor skillnad mellan att investera på finansmarknaderna med avsikt att förbli rik, snarare än att investera för att bli rik. Det första kräver ett balanserat, försiktigt och långsiktigt förhållningssätt där man försöker undvika stora misstag, medan det andra kräver en ansats att vara smartare eller ha mer tur än andra investerare på samma marknad.

«It is remarkable how much long-term advantage people like us have gotten by trying to be consistently not stupid, instead of trying to be very intelligent. Charlie Munger

Källa: Macrobond

Hur ser Formue på investeringar och portföljen?

1. Ambition: att bevara och öka köpkraften i kundens medel, inte att maximera avkastningen till varje pris. Konservativ ansats, utpräglat långsiktig och med bred riskspridning. Vi tror inte att frekventa portföljförändringar baserade på förutsägelser om kortsiktig marknadsutveckling är värdeskapande.
2. Oberoende: En bred riskspridning kräver tillgång till många olika placeringsmöjligheter. Vi tror inte att en enskild aktör kan vara ledande inom alla områden samtidigt. Genom vårt globala nätverk och vår storlek har vi tillgång till några av de ledande förvaltningsmiljöerna i världen. Lika viktigt som att hitta de bra förvaltarna är att undvika de svagaste.
3. Aktiv vs. passiv: ja, tack båda. Att investera hos ledande aktiva förvaltare är viktigt inom områden som private equity, fastigheter eller hedgefonder. Sådana investeringar kräver mer specialiserad kunskap och är inte möjliga att investera i via indexfonder. Inom traditionella tillgångsslag som aktier och räntor anser vi att en kombination av aktiva fonder och indexfonder är att föredra. Passiva fonder ger billig marknadsexponering, men dagens globala aktiemarknad har en hög koncentration av företag och i kombination med aktiva fonder som inte liknar index balanseras sådana potentiella brister.
4. Portföljer: våra rekommendationer bygger på ett ramverk som används av flera av de största institutionella förvaltarna i världen. Utifrån kundens situation och önskemål hittar vi en kombination av byggstenar som blir en långsiktig, individuellt anpassad portfölj.
5. Komplett portfölj: en ökande andel av företagen globalt befinner sig utanför de noterade marknaderna. Antalet börsnoterade företag i USA har sjunkit från 8000 år 1996 till drygt 4000 idag. Av amerikanska företag med mer än 100 miljoner dollar i omsättning är 87 procent privatägda, det vill säga inte börsnoterade. Vi inkluderar därför lösningar för privata marknader för de som accepterar minskad likviditet och långa investeringshorisonter. Tillgången till ledande förvaltare inom detta område är avgörande eftersom skillnaderna i risk och avkastning är mycket större än i aktie- och räntefonder.
6. Helhet eller beståndsdelar? Vi uppmuntrar dig att titta mer på den totala portföljens utveckling än på varje enskild komponent. Alla beståndsdelar spelar en roll, och precis som i lagsport där alla spelare inte kan göra mål i varje match är syftet att laget ska vinna över tid (och därmed ta titeln). I portföljen handlar det om interaktion – inte om individuella prestationer. Byggstenarna ska skapa avkastning, men också motverka varandra så att helheten svänger mindre, särskilt i turbulenta tider. Mindre svängningar gör det också känslomässigt lättare att hålla sig till planen under många år.

«The whole is greater than the sum of its parts.” Aristoteles