Produktivitet handlar om att få ut så mycket som möjligt från insatsen, något som alltid har varit centralt för mänsklig utveckling. Elden, hjulet, flygplanet och datorn står alla som historiska exempel på förändringar som ökat vår effektivitet. Nu står vi inför en ny revolution med artificiell intelligens, som förväntas förändra världen lika mycket som flygplanet och datorn en gång gjorde.
I sommar publicerar Formue en artikelserie i fyra delar av Erling Røed Larsen som utforskar hur AI och andra faktorer påverkar produktiviteten. Artiklarna kommer att fokusera på vad företag och länder kan göra för att öka sin produktivitet. Här är den första artikeln i serien.
Historien på två minuter
Om Ola lyckas skörda tio säckar korn på två dagar, är hans produktivitet fem säckar per dag. Om Kari lyckas skörda femton säckar under samma tid, är hennes produktivitet femtio procent högre än Olas. Det är en fördel när produktiviteten går upp och att förbättra den är en konstant i människans historia, också någonting som har drivit många av historiens största förändringar.
Människan lyckades producera mer mat per timme med övergången från jakt och samling till jordbruk. Järnåldern förbättrade produktionsmöjligheterna jämfört med bronsåldern. Industrisamhället lyckades producera mer mat och varor än jordbrukssamhället under medeltiden. Denna epok av drastiska förändringar var så omvälvande att den fick namnet “den industriella revolutionen”. Med enorma politiska och ekonomiska konsekvenser förändrade den inte bara maktförhållandena i världen, utan även vardagen för människor. England, som var först med att genomgå denna förändring, gick från att vara en perifer nation till världens första globala imperium med inflytande över fem kontinenter.
“Produktivitet är inte allt – men nästan”
Vi ser samma mönster i modern tid med USA, Japan och Kina. USA revolutionerade produktiviteten med sina fabriker och innovativa uppfinningar. Efter andra världskriget förvandlades Japan från en lokal makt till att bli ledande inom tillverkning genom kontinuerliga förbättringar av sina produktionsmetoder. Kina gick från att vara en regional makt till en global supermakt efter en explosionsartad produktivitetsökning innan millennieskiftet.
Det är kanske inte överraskande vad Paul Krugman, som 2008 tog emot Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, har sagt om produktivitet: “Produktivitet är inte allt – men nästan allt.” Det kan inte sägas bättre. Men vad är de som driver en hög respektive låg produktivitet, och varför är produktivitet avgörande för både företag och länder?
Ekonomiska enheter
En ekonomisk enhet kan vara så liten som en individ (som Robinson Crusoe), bestå hundra individer (som ett medelstort företag), eller omfatta miljoner (som ett litet land) eller miljarder individer (som ett stort land). För alla dessa ekonomiska enheter kan produktivitet beskrivas som förhållandet mellan slutprodukt och insatsen av produktionsfaktorer. Inom ekonomisk teori kallas detta förhållande för produktionsfunktion. Den beskriver sambandet mellan det som sätts in, produktionsfaktorer, och det som tas ut, mängden producerade varor och tjänster. De klassiska produktionsfaktorerna avser arbetskraft och kapital, där den senare avser fysiska tillgångar som används i produktionen av varor och tjänster, till exempel fabriker, maskiner, verktyg och annan utrustning.
Eftersom människan har begränsade resurser, men obegränsade önskningar, är det naturligt att sträva efter att använda resurserna så effektivt som möjligt. Inom nationalekonomin definieras det som läran om att hushålla med begränsade resurser, ur ett individuellt men också samhälleligt perspektiv.
Ett lands produktion är summan av allt som företag och organisationer producerar
När vi pratar om produktivitet kan det segla upp en fråga om vi ska betrakta alla ekonomiska enheter som en helhet, eller om det är en bra idé att dela upp dem i flera olika typer.
Det kan vara lätt att tro att det som gör ett litet företag produktivt är annorlunda än det som gör ett land produktivt. Det finns dock en nära koppling mellan det som gör ett land framgångsrikt, eftersom ett lands produktion utförs av företag. Ett lands produktionsfaktorer förvaltas i och genom mindre enheter – företag. Därför kommer det som ökar ett lands produktivitet också att öka företagens produktivitet, och vice versa.
För dig som läsare innebär det att den artikelserie som du är i färd med att läsa kommer att belysa produktivitet både ur ett företagarperspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Det som är bra för företagets resultat kommer också att vara fördelaktigt för möjligheterna för landets invånare.
Produktivitet förbättras av maskiner
När en spade ersätts med en traktor ökar produktiviteten. Det illustrerar hur teknologiska framsteg kan öka människans möjligheter. Ny teknik kräver dock ofta anpassning, nytänkande och förändring, och det är inte ovanligt att vara positiv till framsteg men motvillig till de förändringar de medför.
Just nu lever vi i en tid där rädslan för maskiners dominans är påtaglig, inte minst med utvecklingen av artificiell intelligens (AI). Varför inte fråga ChatGPT, som använder sig av maskininlärning och AI för att analysera frågor och uppmaningar i form av text, vad produktivitet är?
Vad säger ChatGPT?
Vi ställde nedan fråga till ChatGPT:
“Anta att du ska skriva en artikel om produktivitet, och du har tre meningar till ditt förfogande för att motivera varför detta ämne är viktigt. Vad skulle du ha skrivit?”
Det här svarade ChatGPT 3.5 den 16 januari 2024:
“I dagens hektiska samhälle är produktivitet inte bara ett mål, utan en nödvändighet för att trivas och lyckas. Förmågan att effektivt hantera tid och resurser ligger i hjärtat av både personlig och professionell framgång. I denna artikel utforskar vi nyckelaspekter av produktivitet och delar praktiska strategier för att uppnå mer på kortare tid.”
När vi ställde frågan igen den 30 januari, svarade ChatGPT nedan:
“I en värld präglad av ökande krav och komplexitet är produktivitet inte bara nyckeln till framgång, utan också en avgörande faktor för att behålla balans och välbefinnande i våra liv. Att förstå och implementera effektiva produktivitetsstrategier är inte bara ett karriärmål, utan en livsfärdighet som ger oss möjlighet att förverkliga vårt fulla potential och uppnå våra önskade mål. I dagens hektiska samhälle, där tid är en värdefull resurs, ger produktivitet oss inte bara förmågan att uppnå mer på kortare tid, utan också friheten att fokusera på det som verkligen betyder något i våra personliga och professionella liv.”
Människan kan fortfarande överträffa ChatGPT
ChatGPT kan ge imponerande svar för att vara en maskin, men svaren är inte chockerande bra och de har sina begränsningar. Ofta känns de även ytliga och saknar den personliga prägel och djup som människor kan ge. Svaren är ibland generella och banala, med en språklig stil som kan bli monoton.
På frågan om produktivitet innehåller svaren ingenting om vad produktivitet faktiskt är, och det finns en oförmåga att förstå produktivitetens fulla betydelse. Den missar den historiska kontexten och den komplexitet som har gjort produktivitet till en avgörande faktor genom årtusenden.
Ta till exempel uppfinningarna av talsystemet, skriftspråket, tryckpressen, ångkraften, radion, telefonen, flygplanet och datorn. Det var uppfinningar som förändrade våra liv på djupet genom att möjliggöra mer med mindre. När en människa skriver om just detta, finns det parallellt en strävan att förmedla den explosiva effekten, den omvälvande förändringen och den enorma triumfen som dessa framsteg innebär, en text som kan vara svår för AI att återskapa fullt ut.
Kommer människan bli överflödig?
Låt oss ändå ge ChatGPT en ny chans. Vi frågar det som många undrar över idag:
“Kommer artificiell intelligens att göra människor överflödiga?”
Då svarar ChatGPT:
“Nej, artificiell intelligens (AI) kommer inte nödvändigtvis göra människor överflödiga. Medan AI har potential att automatisera vissa uppgifter och förändra arbetsmarknaden är det också viktigt att erkänna människans unika förmågor och potential. AI är ett verktyg utvecklat av människor, och dess påverkan på jobb och samhälle beror på hur det implementeras och integreras.
Även om AI kan utföra repetitiva uppgifter snabbare och mer noggrant än människor, finns det många kognitiva, emotionella och kreativa färdigheter som människor besitter och som AI saknar. Människor har förmågan till kreativ problemlösning, mellanmänskliga färdigheter, etisk resonemang och förmågan att anpassa sig till nya situationer på ett unikt sätt…”
Det här svaret är tekniskt sett korrekt, men det känns ganska opersonligt och distanserat. Det påminner oss om att AI kommer att vara ett verktyg som hjälper oss, inte ett verktyg som ersätter oss. Men om vi verkligen skulle bli ersatta, vad skulle det innebära?
Konstant brist på arbetskraft
Konceptet med arbetskraftsbrist är inte nytt – det har varit en konstant utmaning i flera hundra år. Tänk på alla yrken som har försvunnit genom tiderna: kuskar, tunnböjare, segelmakare, skomakare och skräddare, för att nämna några. Trots att nästan alla yrken från 1600-talet har blivit ersatta av nya, ser vi inte en motsvarande nivå av arbetslöshet idag. Detta beror på vår förmåga att anpassa oss och våra ständigt föränderliga drömmar. Vem kunde för ett sekel sedan ha förutspått att yrken som Youtuber eller influencer skulle bli vanliga?
Trots framsteg står vi fortfarande inför en konstant brist på arbetskraft. Bläddra igenom vilken tidning som helst: otillräckliga sjukhus, brist på lärare, försummade skolor, hål i asfalten, snö på trottoarerna och isiga gator. Resurser saknas inom försvaret, rättsväsendet och sjukvården, och det skriks efter fler poliser för att bekämpa gängkriminalitet.
Det finns inget som tyder på att vår strävan efter förbättringar kommer att avta. Tvärtom, behovet av att hitta smartare sätt att uppnå mer med mindre kommer att fortsätta vara stort. Vi är långt ifrån att ha löst alla våra utmaningar, och vår strävan efter effektivitet och innovation kommer att förbli en drivande kraft.
Läs också:
Artikel 2: Hur kan vi få ut mer av vår insats?
Artikel 3: Mysteriet med produktivitet
Artikel 4 (publiceras 30 juli): Gemenskap ökar produktiviteten