Regeringen presenterade nyligen en strategi om ett mångmiljardpaket till svenska företag under coronakrisen. Paketet, som landar på runt 300 miljarder kronor, ska mildra de ekonomiska konsekvenserna av och stötta företag i spåren av Covid-19. Det är välkommet bland krisdrabbade bolag som står handfallna – nu återstår att se hur det fungerar i praktiken.
Att Sverige har en påfrestande och tung tid framför sig i spåren av coronapandemin går inte att förneka. Privatpersoner, företag och organisationer möter ett ekonomiskt läge som har beskrivits som ett allvarligt och unikt krisläge och den globala konjunkturprognosen som gällde innan virusutbrottet revideras.
Men Sveriges finansiella beredskap är stark och reagerar med full kraft för att skydda den svenska ekonomin. För att stötta företag som riskerar att gå omkull och undvika uppsägningar nåddes vi tidigare i veckan av nyheten att regeringen lanserar ett stödpaket om 300 miljarder kronor. Det finanspolitiska stimulanspaketet ska gå direkt till näringslivet för att stötta företag. Sett till att företag tvingats stänga, varulager skrivits ner och utdelningar slopats kommer det lägligt för att undvika en långtgående och negativ pärlbands-effekt. Vi har även fått se direktstöd som går till de värst drabbade branscherna.
Ska skydda svenska företag och jobb
Stödpaketet innebär att staten under två månaders tid (april och maj) tillfälligt tar över sjuklöneansvaret och med det står för samtliga sjuklönekostnader under tidsperioden. Insatsen gäller formellt från 7 april 2020, men startar retroaktivt och skyndsamt redan 16 mars 2020.
Från och med 16 mars 2020 införs även ett system för korttidspermitteringar. Det innebär att arbetsgivares kostnader för löner kan minska med 50 procent och att arbetstagaren får 90 procent av lönen.
Företag kan även få hjälp med att betala ut löner och stärka sin likviditet genom att få anstånd med betalning av moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt. Det räknas från 1 januari 2020 och träder, liksom de övriga åtgärderna, formellt i kraft 7 april 2020.
I syfte att mildra effekterna av den pandemi vi står mitt i har vi även fått se insatser som möjlighet till korttidsarbete och slopat karensavdrag.
Gör historiskt stor krissatsning
Även USA satsar på krispaket och gick nyligen ut med att de inväntar klartecken för att lansera ett stödpaket om 850 miljarder dollar för att hantera effekterna av pandemin. Det är egentligen efter en kraftig nedgång på USA-börsen som paketen kommer med rekordfart. Summan är ungefär sex procent av BNP och större än det stödpaket som användes som insats för att mildra effekterna av finanskrisen 2008.
Att digniteten av den så kallade helikoptersatsningen är stor är ingen underdrift men görs för att piska upp krisstämningen och sudda ut den bild som målats upp med en 20 procent ökad arbetslöshet om åtgärderna mot coronapandemin inte skulle lyckas.
Sakta inbromsning – utan krasch
Nu återstår att se vilka effekter krispaketen ger och hur marknaden landar efter krisen. En maximal osäkerhet kan följas av upp- och nedgångar, något vi även fick se under finanskrisen. Vi behöver stå redo för eventualiteter och vara redo att agera med nya åtgärder beroende på de scenarier utvecklingen ger.
Vad vi vet är att det finns en essens hos såväl samhälle som företag och sjukvård att bygga in buffertar, istället för att agera med marginaler och ”Just in time”. Tills dess sker förhoppningsvis en sakta inbromsning i näringslivet. Utan en coronakrasch.