En konflikt med växande konsekvenser
Situationen i Mellanöstern ger knappast med sig, snarare går det åt det motsatta hållet. Vad som skulle bli ett snabbt exekverat krig förbyttes (som många gånger förr i historien) till ett nästan textboksmässigt exempel på ”The law of unintended consequences”, det vill säga att militära operationer sällan följer den plan de baseras på. Trots USA:s och Israels totala överlägsenhet militärt så är Hormuz-sundet fortsatt stängt och Iran har uppenbart förmåga att utöver detta skicka i väg både ballistiska missiler och drönare mot grannländerna i regionen. Potentiellt kan detta permanentera dagens läge med ett bortfall på runt 15 miljoner fat olja om dagen (på grund av Hormuz) om dessa anfall skadar/förstör produktionen i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Quatar och Irak. Antalet scenarier växer för varje dag som går.
Marknadens dämpade reaktion
Det reflekteras också på marknaderna, fast reaktionen har hittills varit relativt begränsad:

Källa: Macrobond
Grafen visar hur mycket olika aktieindex fallit sedan föregående topp. I förhållande till pandemin, 2022 och tullkaoset förra året är fallen inte speciellt stora, men då vet vi som sagt inte hur dagens situation kommer att spela ut. Bettingsajten Polymarket tillhandahåller spel på det mesta, och naturligtvis även Hormuz-sundet. I skrivande stund är det 24 % sannolikhet att sundet öppnar innan 1 maj enligt de odds som nu ges. Det är nästan en och en halv månad dit, och om så blir fallet är det troligt att de ekonomiska effekterna av utbudsbortfallet börjar synas i både tillväxt- och inflationstal. Det står i viss kontrast till marknadens reaktion hittills. Mina egna odds säger att våren kommer att bli spännande.
Osäker vår – och svåra beslut
Situationen är minst sagt osäker och utfallen potentiellt många, och alla är inte negativa. Åsikter, råd och tips om hur man ska agera står ofta som spön i backen i en orolig marknadsmiljö, men kom ihåg att förutsättningarna snabbt kan ändras, och det gäller även denna gång. Tyvärr är miljöer som denna en del av att investera sina pengar på lång sikt, riskfyllda marknader (i princip allt över konto/kontanter) är knappast en linjär resa. Och ju högre risk man har i portföljen, desto skakigare resa. Men över tid också högre avkastning. Jag har inga raka svar på hur resten av våren kommer att arta sig, fast en vinkel på det hela kan vara att faktiskt fundera lite på hur du och jag beter oss när det blåser till på marknaden. Och då menar jag i förhållande till portföljen. För vi har vissa inbyggda brister som kan ställa till det för oss, och dessa brister visar sig ofta när det blåser motvind.
Våra psykologiska fallgropar
- ”Information overload” gäller i många delar av våra liv nuförtiden, men speciellt på marknaden. Och specifikt i nuläget. Att hinna med, ta in, analysera, reflektera och komma fram till ett (för dig) välgrundat beslut är utmanande. För att uttrycka det milt.
- Kognitiv dissonans – när två tankar krockar. Det kan till exempel vara ny information som strider mot din egen uppfattning, och då är lätt att sortera bort det ”obekväma”. Syskon till ”confirmational bias”, som innebär att du söker information som bekräftar de uppfattningar som du redan har. Det betyder att beslut ofta är långt ifrån så rationella som vi intalar oss att de är. Nyhetsflödet premierar också negativitet eftersom det påverkar oss mer (rädslan för en förlust är större än lyckan av en vinst), vilket drar fler klick men också ”konditionerar” oss att se det negativa i varje ny rubrik.
- ”Anchoring” – tendensen att hålla fast vid tidigare uppfattningar, hur något bör vara snarare än hur det är. Ligger nära ”confirmational bias”, men är mer grundläggande.
- Kortsiktighet – det är lättare att fokusera på saker som händer här och nu snarare än om 10 år, i klartext att perspektivet blir ultrakort när känslan av kris/panik tar över. Att agera, oavsett utfall, blir viktigare än om beslutet är rätt eller inte. Förstärks av ovanstående faktorer och även det faktum att en transaktion aldrig är längre bort än din mobiltelefon.
Behavioral finance – insikt snarare än facit
Detta är blott ett axplock från det forskningsfält som kallas ”behavioral finance”, där psykologi, beteendevetenskap och sociologi försöker förklara och belysa varför vi fattar suboptimala ekonomiska beslut (vilket verkligheten visar). Teorin om ”the economic man” som alltid är rationell har sina brister, vi är helt enkelt långt ifrån perfekta. Fältet ger dock inga handfasta svar på hur vi bör agera, snarare handlar det om att vara medveten om att du som investerare har brister och påverkas av andra variabler än bara vad som händer på marknaden just nu. Och kom ihåg att även i Mellanösternkonflikten kan nästa nyhetsflash vara positiv!