Missiv | Livijn i London

Skriven av Michael Livijn

Denna vecka rapporterar vår chefsstrateg Michael Livijn direkt från London. Vi får en sammanfattning av Michaels reflektioner efter att han träffat ett par banker och diskuterat allt från marknadsutsikter till förväntad avkastning på olika tillgångsslag de kommande åren. Vad är slutsatsen?

Att försöka hänga med på världens marknader innebär en hel del input i form av information. Det kan röra sig om analyser och rapporter från investmentbanker, publikationer från till exempel Internationella Valutafonden (IMF) eller Världsbanken, men också det dagliga flödet från nyhetskällor som Bloomberg, Reuters eller Financial Times och The Economist. Till detta kommer olika typer av databaser, där jag själv kan jobba med olika tidsserier, bland annat för att skapa de grafer som från tid till annan dyker upp här i veckobrevet. Kort sagt så saknas det knappast material att ta in.

Marknaden utgörs dock av människor och den interaktionen ska heller inte underskattas. Att diskutera, stöta och blöta, vrida och vända på argumenten med andra aktörer i marknaden uppskattar åtminstone jag, och med största sannolikhet kommer du ut från en diskussion med nya sätt att se på saker och ting (eller så är du mer förvirrad än någonsin). Oavsett har du nästan alltid lärt dig något nytt. Efter två dagar i London, fyllda med just diskussioner och möten kring allt från marknadsutsikter, portföljkonstruktion, förväntad avkastning i olika tillgångsslag och årets raket artificiell intelligens (AI), är det en hel del intryck att smälta. Nedan följer några reflektioner:

  • Ekonomin/makroläget. Här spänner synen över ett ganska brett spektrum. ”Världens mest väntade recession” har ju ännu inte materialiserat sig, kom ihåg att den bara för sex till åtta månader sedan nästan var oundviklig, om inte fullt ut i USA så garanterat i Europa. Många ser fortsatt en risk för amerikansk recession under andra halvåret 2023/första halvåret 2024, fast tillväxtprognoserna ligger ändå över två procent för i år. Även för Europa är tongångarna liknande, men med något lägre tillväxttal. Klart är att årets utveckling varit frustrerande, den ovan nämnda garanterade recessionen har inneburit att en defensiv syn dominerat, allt medan aktiemarknaden ångat på. Och för den delen räntemarknaden, de längre räntorna har ju faktiskt fallit tillbaka i år. Mycket kretsar kring hur centralbankerna hanterar inflationen/arbetsmarknaderna och åsikterna kring om de kommer att börja sänka i år eller under nästa år är många och varierande. Sammanfattningsvis: osäkerheten är fortsatt stor.
  • Portfölj/förväntad avkastning. 2022 var året då den klassiska 60/40-portföljen (60 procent aktier, 40 procent räntor) dödförklarades eftersom diversifieringseffekten mellan aktier och räntor försvann då båda tillgångsslagen föll kraftigt i spåren av stigande räntor/inflation. Faktum är att denna portfölj hade ett av sina värsta år någonsin. Ryktet om dess död är dock överdrivet och med förra årets ”reset” av ränteläget normaliserades en hel del av värderingen av både aktier men framför allt räntor. Kom ihåg att det bara var ett och ett halvt år sedan vi hade en nollräntemiljö. Förutsättningarna med ett mer ”normalt” ränteläge är att speciellt obligationer har en betydligt bättre chans att leverera avkastning framöver. Inte all diversifiering försvann under fjolåret, så kallade alternativa investeringar klarade den besvärliga miljön betydligt bättre och höll emot bra. Formues syn på saken är att en brett diversifierad portfölj som innehåller mer än bara aktier och räntor är ett robust sätt att ta sig an en osäker framtid. Vad gäller förväntad avkastning i olika tillgångsslag är det extremt svårt att göra prognoser på ett eller till och med tre års sikt, varför många estimat är långsiktiga, 10 till 15 år och uppåt. Även här innebär nedgången 2022 ett bättre utgångsläge kommande 10+ år, fast med tanke på den extremt goda avkastningen under 2010-talet handlar det om mer normala riskpremier kommande decennium.
  • Artificiell intelligens (AI). Självklart ett huvudämne efter den smått furiösa utvecklingen på sistone, där AI visat sig kunna göra i princip vad som helst, från att skriva böcker till att ligga bland de 10 högsta procenten på den amerikanska advokatexamen eller skapa nästa hit på Spotify. Möjligheterna är minst sagt oändliga. Tyvärr, enligt mig åtminstone, ligger mycket fokus på vilka bolag som har de bästa tillämpningarna av AI och vad det kommer att göra för deras vinster och därmed kurs. Att den kommer att öka produktiviteten i ekonomin är de flesta överens om, fast de är få som har några skarpa estimat med hur mycket. Det finns också en hel del annat att packa upp vad gäller denna teknologis potential men också dess effekter på minussidan. Utan att överdriva kan jag säga att dessa diskussioner var de med flest frågor, och frågorna handlade mer om implikationer av AI snarare än om framtida vinster. Det här är ett område som kommer att fortsätta att vara i centrum under 2023 och jag misstänker starkt att den kommer att dyka upp i veckobrevet igen.

I dagens era med digitalisering tar jag med mig konklusionen att fysiska möten människor emellan fortsatt har en plats när det kommer till att få nya vinklar på olika frågor. Faktum är att det många gånger slår även den mest välgrundade/välskrivna analys!

Testa om vi är rätt finansiella rådgivningspartner för dig och din familj!


Fråga 1 av 8

Fråga 2 av 8

Fråga 3 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 3 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 4 av 8.

Fråga 5 av 8.

Fråga 6 av 8. Du kan välja flera svar.

Fråga 7 av 8.

Fråga 8 av 8.
Tack för dina svar! När du skickar in detta formulär kommer en av våra medarbetare ta kontakt för ett första förutsättningslöst samtal.







Dela artikel

Michael Livijn Chefsstrateg

Michael Livijn har över 20 års erfarenhet ifrån finansbranschen. Han tar fram Formues House View, skriver marknadskommentarer, veckobrev, medverkar i Förmögenhetspodden samt under Formues webinarer. Michael är även extern talesperson för Formue.

Nyhetsbrev