Tullar tillbaka som marknadsdrivkraft
2025 har hittills präglats av tullar. Visst, en del annat också, fast fokus har varit på tullar, som likt inflationen under 2002 kommit tillbaka som drivkraft på marknaden. En annan likhet mellan dessa två är att investerarkollektivet fått bygga upp kunskapsbasen från i princip noll då mycket få aktiva investerare var med på den tiden tullar var något att beakta. Vi kan nog vara överens att de flesta (undertecknad inkluderad) fått en snabbkurs i vad de kan innebära, både ekonomiskt och marknadsmässigt. För tillfället råder det någorlunda lugn på tullfronten, USA och Donald Trump gick ju ut mycket kraftfullt i början för att sedan backa tillbaka och skjuta upp huvuddelen av de aviserade tullarna under 90 dagar. Förhandlingar mellan USA och Kina pågick i veckan i London, och de läten som kom ut därifrån var positiva, fast det tillhör också spelet så länge förhandlingarna inte kraschar. Räkna med att båda sidor har en maximalist-approach, det vill säga få ut så mycket som möjligt från sin initiala (och ofta orealistiska) position. Något övergripande avtal är än så länge inte nått, räkna med fortsättning.
USA–Kina: Förhandlingar och geopolitiskt spel
Hur förhandlingarna till slut kommer att gå har jag ingen aning om, och jag har heller ingen anledning att spekulera i det. Jag noterar dock att det förhandlas, för båda sidor är naturligtvis medvetna om riskerna med att höga tullar blir en del av den ekonomiska verkligheten. Om inte annat har väl vårens brutala nedgång på marknaderna påmint om insatserna, och då ska vi komma ihåg att vi än så länge inte sett några större ekonomiska konsekvenser. Generella tullar, som de som införts av USA, omfattar alla varor från de länder som man importerar från. Och i fallet USA-Kina får det en del potentiella konsekvenser, trots att båda sidor infört undantag för vissa typer av varor.
Sällsynta jordartsmetaller som strategiskt vapen
De flesta avancerade produkter av idag är beroende av så kallade sällsynta jordartsmetaller* (rare earth minerals) och där har Kina en särställning. Vad gäller själva utvinningen står Kina för över 60% globalt, men för raffinerade sällsynta jordartsmetaller har de 90% av marknaden globalt. I tullkriget mot (och förhandlingarna med) USA är detta faktum en mycket potent hävstång och under maj började Kina sakta strypa exporten av dessa, inte bara till USA utan även resten av världen. Panik utbröt i bland annat bil-, försvars-, och techindustrin, som är mycket beroende av dessa metaller, även fast det handlar om mycket små mängder. Ett exempel är så kallade ”high powered magnets”, magneter med extremt hög prestanda som är en huvudkomponent i elbils- och vindkraftsverksmotorer. Där är Kina i princip ensam global leverantör och det inte så hemliga receptet för att uppnå denna prestanda stavas naturligtvis sällsynta jordartsmetaller, i det här fallet Neodymium och Samarium. Energiomställningen till ett elektrifierat samhälle kommer inte att bli av utan tillgång till sällsynta jordartsmetaller (och inte din nästa smartphone heller).
Marknaden har återhämtats
Av det vaga utfallet i London verkar det som att Kina kommer att släppa på exporten igen, och det är förstås positivt för den globala ekonomin. Att dagens komplicerade och långa försörjningskedjor är sårbara är ingen nyhet, men handelskriget har definitivt belyst att tillgången på en minimal insatsvara kan få stora konsekvenser. Marknadsreaktionerna efter uppskjutandet av tullarna har varit mycket positiva och det djupa fallet i bland annat aktier har i stort hämtats tillbaka. Av det att döma så prisar marknaden in låga tullar/relativt friktionsfritt i den globala handeln framöver. Jag hoppas att den har koll på även de små tuvorna!
*Sällsynta jordartsmetaller upptäcktes för övrigt 1787 i Sverige, i byn Ytterby på Resarö vid Waxholm. Fyra av de totalt 17 har därför namn från denna upptäckt: Yttrium, Terbium, Erbium och Ytterbium. Dessutom är Gadolinium uppkallat efter svensken Johan Gadolin, som upptäckte den. Ännu en; Holmium, är uppkallad efter en icke namngiven svensk, vars hemstad var Stockholm. Avslutningsvis är Scandium och Thulium uppkallade efter Skandinavien och Thule. Kina har definitivt inte monopol på namnen av sällsynta jordartsmetaller!