Geopolitik i portföljen?

Skriven av Michael Livijn

Formues chefsstrateg Michael Livijn pratar om geopolitik i portföljen. Han kommer in på Ryssland och Ukraina/Väst, binära tankesätt och två punkter för hur man bör förhålla sig till olika omvärldsevent ur ett portföljperspektiv. 

När det kommer till att analysera marknaden, om en tillgång ska upp eller ned, vart räntan är på väg eller vad det nu må vara, är siffror och data ofta centrala. Nästan alltid sker analysen i någon form av struktur där dataflödet satts i ett sammanhang. Hur denna struktur ser ut är upp till den som utför analysen, men ofta handlar det om ett par huvudområden som till exempel ekonomi, centralbanker och likviditet, värdering, vinster och sentiment (marknadens humör)/positionering. Dessa är exempel på vad som brukar kallas fundamentala drivkrafter för marknadens utveckling. De går på ett eller annat sätt (beroende på hur man tolkar datan!) att kvantifiera och till syvende och sist sätta ett plus- eller minustecken framför. Beroende på hur man skattar de olika områdena kommer slutresultatet ut i form av om man är positiv till aktier (eller inte), att räntan ska till 1,55 procent eller att tillväxten i Europa kommer att bli 2,1 procent nästa år. Ingen regel utan undantag dock, och ofta finns det en box till i analysstrukturen, nämligen ”övrigt”. Och det är i denna box som bland annat geopolitik hamnar, och för den delen även ”vanlig” politik. Till skillnad från de mer fundamentala drivkrafterna är framförallt geopolitik mycket svårt att siffersätta. Hur kvantifierar man till exempel risken för ett krig?

Frågan är aktuell med tanke på konflikten mellan Ryssland och Ukraina/Väst, som definitivt påverkat marknaden den senaste tiden. Ofta vid liknande event är reaktionen från marknadens sida när den väl får upp ögonen för dem, åtminstone initialt, kraftigt negativ. Det speglar såklart det faktum att det potentiella utfallet är oöverblickbart, och i ett sådant läge är det lättare att fälla än att fria. Är det något marknaden skyr över allt annat är det osäkerhet. Tyvärr är det inte första gången risken för ett krig kommer upp på agendan, och sannolikheten för att det ska hända även i framtiden är också stor. Varje situation har förstås sin egen orsak och dynamik, men om historien är någon sorts referens finns det ett antal krig/krigsliknande situationer att titta på sedan andra världskriget, samt hur marknaden i form av tillgångsslaget aktier har reagerat. Generellt är som sagt den initiala reaktionen negativ, men vad som är mer intressant i min bok är var (aktie)marknaden står ett år efter själva eventet. Påfallande ofta är det faktiskt högre än innan eventet inträffade, undantagen är de fall då ekonomin redan befunnit sig i recession när det skedde. Tilläggas bör att det dessutom varit en hel del tillfällen där en spänd situation inte resulterat i ett krig.

Jag menar inte att man som investerare ska ignorera slika event, fast det är en balansgång. I och med sin natur är de lättare att relatera till än till exempel alla datapunkter som sköljer in varje dag och hamnar i någon av ovanstående boxar. Därmed är det också lättare att frestas att börja tänka binärt, alltså ”allt eller inget”. Ska jag gå ur marknaden eller stanna kvar? Den frågeställningen kommer nästan aldrig upp om den senaste tyska PPI-siffran kom in på 4,7 procent i stället för 4,3 procent. Krig och/eller risken för krig är i sammanhanget betydligt mer konkret. Så hur ska man förhålla sig utifrån ett portföljperspektiv? Förenklat handlar det om att 1) värdera om ett event kommer att inträffa eller inte och 2) marknadens reaktion på om eventet inträffade eller inte. Risken för att fatta fel beslut är inte obetydlig, men har man ett längre tidsperspektiv på sin portfölj visar åtminstone historien att det i de flesta fall ändå gått ganska bra marknadsmässigt, trots otäcka rubriker. Jag hoppas naturligtvis att situationen i Ukraina sällar sig till de exempel där det inte eskalerar till ett krigstillstånd.

Text: Michael Livijn

Dela artikel

Michael Livijn

Nyhetsbrev