Företaget har ett nettonollmål – men hur når man dit?

Skriven av Philip Mitchell

Formues specialister på hållbarhet och ägande. Från vänster i bild: Fridtjof Wergeland, Helena von der Esch och Philip Mitchell

En ökad oro för klimatförändringar och global uppvärmning ger hanteringen av klimat- och miljöfrågor stor uppmärksamhet. Allt fler företag (och även länder) åtar sig mål för nollutsläpp, så kallade Net Zero-mål. Men vad betyder Net Zero, och hur går man tillväga för att uppnå detta mål?

För att undvika katastrofala klimatkonsekvenser – till exempel extremväder med torka och översvämningar som följd, stigande havsnivåer och förlust av biologisk mångfald – behöver den globala uppvärmningen begränsas till maximalt 1,5 grader över förindustriella nivåer. Det visar de vetenskapliga bevisen bakom IPCC-rapporterna (Intergovernmental Panel on Climate Change) som i sin tur ligger till grund för Parisavtalet.

Varför nollutsläppsmål?

För att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1,5 grader måste de årliga globala CO2- och metanutsläppen minskas mot nollutsläpp till 2050. Länder måste åta sig att minska sina utsläpp  och så kallade “NDCs: Nationally Determined Contributions” (klimatlöften eller nationella klimatplaner) representerar varje lands åtaganden för att minska sina utsläpp och anpassa sig till klimatförändringarna. Ofta har dock myndigheterna inte förutsättningar att genomföra nödvändiga förändringar – inte heller sätta upp konkreta nollutsläppsmål. Som ett resultat ser vi ofta att det istället är näringslivet som i en snabbare takt driver på omställningen och genomför förändringar, och de har ofta mål att bli klimatneutrala långt innan 2050.

Källa: The Science Based Targets initiative

Det finns inga genvägar

Det är alltid viktigt att titta på detaljerna i klimatmålen. ”Net” Zero innebär att ett företag kan köpa koldioxidkrediter för att nå sina mål. En koldioxidkredit är ett typ av finansiellt instrument där en koldioxidkredit motsvarar ett ton koldioxid som inte släpps ut i atmosfären. Utan koldioxidkrediter som tillvägagångssätt är det svårt att uppnå nollutsläpp. Viktigt att komma ihåg är dock att marknaden för koldioxidkrediter är full av felaktiga prissättningar, dubbelräkningar och korruption. Klimatmål som till stor del kompenserar för utsläpp genom köp av krediter (för mer än 20 procent av företagets utsläpp) anses generellt inte vara trovärdiga.

Hänsyn till alla utsläpp

Det är också viktigt att bedöma vilken typ av utsläpp varje enskilt företag har. Enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol*) måste ett företag ta hänsyn till alla utsläpp, både direkta (exempelvis utsläpp knutna till egna produktionslokaler) och indirekta (exempelvis köp av elektricitet och användningsfasen för sålda varor). Man måste därför inkludera relevanta utsläpp från leverantörer. Finansiella tjänsteföretag måste här till exempel inkludera utsläpp från investeringar (i proportion till ägarskapet i dem). Detta är en komplicerad process. I många fall är data ännu inte tillgängliga för att rapportera korrekt om befintliga utsläpp eller vägen mot nollutsläpp. Det är dock viktigt att nollutsläppsmålet sätts med så korrekta data som möjligt, också att det bygger på ett trovärdigt basår.

Vill du veta mer om ditt klimatavtryck? Läs mer här

Initiativ som kan bistå

Science Based Targets Initiative (SBTi) är ett ramverk som ska hjälpa företag att sätta vetenskapligt baserade klimatmål som går i linje med Parisavtalet. I mitten av 2022 hade över 3 300 företag anslutit sig till initiativet och åtagit sig att minska sina utsläpp för att klara målsättningarna i Parisavtalet. Tillsammans representerar dessa företag cirka 40 procent av det globala marknadsvärdet för alla företag.

Källa: The Science Based Targets Initiative

Det finns flera initiativ och organisationer som hjälper företag att komma igång med sitt klimatarbete och ta steget från ambition om nettonoll, till handling mot nettonoll. Glasgow Financial Alliance for Net Zero (GFANZ) är en organisation som hjälper anslutna företag med att upprätta delmål till 2030 och en plan för nettonoll till 2050. Organisationens medlemmar har idag cirka 130 miljarder dollar tillgångar under förvaltning. Klimatnätverket Skift är en att annat initiativ som i Norge arbetar med att hjälpa företag inom olika branscher att komma igång med klimatmål och -rapportering.

Philip Mitchell, Senior Sustainability Advisor hos Formue

Ger råd till företag: Formues hållbarhetsrådgivare Philip Mitchell hjälper företagare att sätta nollutsläppsmål och skapa en realistisk plan mot målet

Nettonoll-processen

Formue har ett dedikerat team med rådgivare (Nordic Sustainability Ownership Center, NSOC) som hjälper kunderna med frågor kring hållbarhet och ägande. De hjälper bland annat kunder som äger företag med en bedömning av hur långt företaget har kommit vad gäller hållbarhet och vilka områden som kräver mer uppmärksamhet. Philip Mitchell tillhör Formues Nordic Sustainability Center i rollen som Senior Sustainability Advisor. Han menar att många av de han träffar i sin roll har hört talas om nollutsläpp (eller Net Zero), men att många inte förstår helt vad det innebär eller hur de kommer igång. Han nämner särskilt tre viktiga steg för det senare:

  1. Kartlägg utsläppskällor: Det är svårt att ta sig någonstans utan att veta var man står. Starta därför alltid din nollutsläppsplan genom att kartlägga företagets källor till klimatutsläpp. Här finns det stora skillnader mellan olika branscher. Därefter behöver man mäta utsläpp från de olika kategorierna (se bilden nedan). Detta är ofta en komplicerad process eftersom det kräver att företag har klimatrelaterad data från olika leverantörer. Man behöver investera i interna redovisningsprocesser och engagera intressenter (som kanske inte vill vara med). Processen bör förankras hos högsta ledningen och en intern utbildning bör planeras så att hela företaget är med och förstår ”vad, varför, hur”.
  2. Sätt realistiska mål: Nästa steg är att sätta en tidsram för realistiska klimatminskningar, vanligtvis inom områden med störst effekt eller där det finns en synlig påverkan på kort sikt. IEA (International Energy Agency) tror att mer än hälften av alla utsläppsminskningar fram till 2050 kommer att ske inom teknik som ännu inte finns. Det försvårar en övergripande plan för tiden efter 2030. SBTi uppmanar därför företag att planera för cirka 45 procents minskningar fram till 2030, och att ännu inte göra planer för efterföljande år. Användningen av koldioxidkrediter bör minska så mycket som möjligt, och om de ska användas bör de bidra till att permanent ta bort eller fånga upp utsläpp av växthusgaser som tydligt redovisas.
  3. Rapporter: När strategin är fastställd och beslut om minskningar har fattats ska de genomföras och redovisas årligen. En trovärdig nollutsläppsplan kan inte bedömas vart femte år. Förhoppningsvis kommer företag som genomför planer att realisera betydande kostnadsbesparingar från utsläppsminskningar och uppnå ökad konkurrenskraft på marknaden i takt med att allt fler intressenter kräver att företag bidrar till omställningen mot ett koldioxidsnålt samhälle.

Startsträcka till implementeringen

Det kan ta minst sex månader från ett beslut om nollutsläpp tills implementeringen startar. Det beror på eventuell motvind i form av datatillgänglighet, intern organisering och resurstillgänglighet (om externa konsulter ska vara med). Philip Mitchell menar att man även avråder ifrån att skynda på med några åtaganden innan företaget är säker på att de kan nå målen och att klimatplanen är skräddarsydd till företaget och dess förmåga.

Kommer att bero på ny teknik

Vidare poängterar Philip Mitchell att ingen har alla svar och att allt fler företag förstår att klimatmålen är beroende av ny teknik och innovation som bidrar till utsläppsminskningar. Det går med andra ord att sätta upp ambitiösa mål till 2030 utan att veta exakt hur resultaten kommer att bli. Det kan handla om att sikta mot nollutsläpp till 2040 eller tidigare (till exempel Cisco). Andra vill kompensera för alla samlade historiska utsläpp (till exempel Microsoft). Det finns också en ökad medvetenhet om att inkludera åtgärder för att stödja biologisk mångfald och miljö i klimatplanerna, eftersom skydd av just naturen är avgörande för att nå framtida nollutsläppsmål. Det blir allt tydligare, särskilt i Norden, att det att inte ha en nollutsläppsambition snart kommer att vara undantaget snarare än regeln, avslutar Philip Mitchell.

Philip Mitchell och Fritjof Wergeland är hållbarhetsspecialister hos Formue. Vill du ha mer information om hur Formue kan hjälpa dig med frågor om hållbarhet, kontakta: philip.mitchell@formue.se eller fridtjof.wergeland@formue.no

*GHG-protokollet är en globalt erkänd standard som används för att underlätta rapporteringen av växthusgasutsläpp. Till standarden räknas sex växthusgaser och organisationer världen över använder sig utav GHG-protokollet idag. Utsläppen delas in i tre kategorier; Scope 1, Scope 2, Scope 3. Till Scope 1 räknas direkta växthusgasutsläpp, till Scope 2 räknas indirekta utsläpp och till Scope 3, som är valfri att rapportera om men också tenderar att vara svårast att bedöma, räknas indirekta utsläpp utöver de som ingår i Scope 2.

Dela artikel

Philip Mitchell

Nyhetsbrev