Sommaren går mot sitt slut i Europa – och den har varit varmare än någonsin. Nya värmerekord, skogsbränder och algblomningar har präglat säsongen… men turisterna fortsätter att komma. Frågan är: hur länge orkar vi egentligen med de alltmer extrema förhållandena? Hur många vill ligga på en strand i 45 graders hetta, eller känna röklukten medan de smuttar på sin drink?
Hur påverkas turismen?
Turismen är en gigantisk industri. Europa står för nästan 45 % av världens turistutgifter och motsvarar omkring 10 % av EU:s BNP – i vissa länder så mycket som 20 %. Med cirka 12 miljoner arbetstillfällen kopplade till branschen är det inte förvånande att mängder av data analyseras.
De senaste rapporterna från European Travel Commission och researrangörer som TUI visar tydliga kortsiktiga förändringar i resmönster:
- Ökad efterfrågan på Sydeuropa under vår och höst när temperaturen sänker.
- Kraftig ökning av övernattningar i Norden (+35 % fler amerikanska turister i Norge under Q2 2025).
- Skidturismen koncentreras till högre belägna alpina orter, då snötäcket nu ligger runt 75 % av långtidsmedelvärdet – med fler laviner under våren.
Vad händer på lång sikt?
Men på längre sikt då? Forskningen pekar på vad som kan hända vid en global temperaturökning på 3–4 grader fram till år 2100. Genom att kombinera klimatscenarier med väderförhållanden som krävs för en attraktiv semester, undersöks var det blir för varmt, för kallt, för blåsigt eller för regnigt för att människor ska vilja resa dit.
Resultaten antyder att den totala efterfrågan på turism i EU marginellt kan öka – men skillnaderna mellan regioner är enorma:
- Sydeuropeiska kustområden (Spanien, Portugal, Grekland) riskerar att förlora upp till 10 % av sommarturisterna vid 4 graders uppvärmning. Viss kompensation sker dock genom fler resor under vår och höst.
- Norden och Storbritanniens kustregioner väntas däremot få över 5 % fler sommarturister, med mer “attraktivt väder” året runt.
Ändå känns det som att forskningen kan underskatta konsekvenserna för de som arbetar direkt i turistnäringen. Skogsbränder kan ödelägga hela områden och avskräcka besökare långt efteråt. En dålig vintersäsong i en lägre skidort räcker ofta för att få gäster att välja bort den framöver.
Samtidigt blir banker och försäkringsbolag alltmer tveksamma till att finansiera nya anläggningar, och kostnaderna för anpassning – som brandskydd eller konstsnö – kan drastiskt försämra lönsamheten.
När snötäcket i Alperna minskar med 9 % per decennium och havstemperaturen i Medelhavet stiger snabbt, är det också fullt möjligt att dagens prognoser är för försiktiga. Redan i år har EU sett fyra gånger så stor areal skog brinna jämfört med året innan.
En annan utmaning är själva resorna dit. Flyget står redan för cirka 4 % av de globala utsläppen. Branschens framtid hänger därför på hållbara bränslen och bättre tågförbindelser för att möjliggöra en klimatsmartare tillväxt. Även om turister är villiga att betala högre flygskatter bidrar utsläppen till att försämra attraktionskraften hos destinationerna.
Vad blir slutsatsen?
Precis som vinodling blir allt lättare i Norden under de kommande 50 åren, kan även turismen där blomstra när resenärer vill fly den extrema sommarhettan i södra Europa. Men avgörande för de ekonomiska effekterna blir hur väl turistnäringen kan anpassa sig och begränsa fysiska skador – i takt med att klimatförändringarna blir alltmer påtagliga. Min känsla är att de studier som hittills publicerats kan vara alltför optimistiska.
Philip Mitchell, Senior Sustainability Advisor, Formue
Källor:
Vill du veta hur dina investeringar påverkar miljön? Testa vårt verktyg här