Bankoro präglar marknaden

Skriven av Michael Livijn

Vår chefsstrateg Michael Livijn skriver om bankkrisen i USA med undergången av Silicon Valley Bank och Signature Bank – också om en bankoro som spred sig till Europa och schweiziska Credit Suisse. Vad hände innan kollapsen, vad har bidragit till bankkaoset och hur bör du som investerare hantera de känslor situationen väcker?

Veckokommentaren fortsätter nedan

Prenumerera på Michael Livijns marknadsuppdateringar

Du får veckokommentaren en gång i veckan och videoserien "Marknaden" direkt i din inbox.




Input the campaign name that submitters should be added to.





Förra veckans stora marknadsrörelser i spåren av kollapsen av Silicon Valley Bank/Signature Bank i USA har präglat även denna vecka, där dels ”uppstädningen” från amerikanska myndigheter påverkat, men också en generell rädsla för att det kan finnas fler svagheter i det finansiella systemet. Nämnda system är globalt, tätt sammanlänkat och ett antal stora banker klassas som ”systemkritiska”, alltså centrala aktörer för systemets funktion. Just förtroendet är något av pudelns kärna när det kommer till det finansiella systemet, och förra veckans extremt snabba förlopp i ovan nämnda banker är om något ett bevis på detta. Från ett medgivande från SVB:s ledning om att de upplevde vissa problem till likvidation på mindre än två dygn.

De sista dagarna har fokus delvis flyttats över Atlanten till Europa och specifikt den schweiziska banken Credit Suisse, som även klassas som en systemviktig bank. Banken har under en längre tid haft problem med bland annat sin investmentbank-verksamhet och när en av de största ägarna, den saudiska staten, inte ville skjuta till mer pengar försvann förtroendet. Aktien föll brant och kreditspreadarna på bankens obligationer exploderade uppåt. Likt i USA klev myndigheterna i form av centralbanken SNB in och tillhandhöll likviditet och i skrivande stund (torsdag 16/3) ser situationen ut att ha stabiliserat sig något, åtminstone tillfälligt. Oron visar hur snabbt det kan gå och varför förtroendet är så centralt när det kommer till finansiell verksamhet.

En annan anledning till att turbulensen är så pass omfattande är naturligtvis det faktum att det fanns en hel del på tallriken innan SVB/Signature kollapsade och oron kring Credit Suisse uppstod. Inflation, stigande (styr)räntor, osäkerhet kring ekonomins färdriktning och följaktligen en redan slagig marknadsmiljö. Det är knappast långsökt att hävda att det senaste årets styrräntehöjningar globalt bidragit till situationen i stort, priset på pengar är avsevärt högre än vad vi varit vana vid under lång tid. I fallet med den finansiella sektorn, specifikt då banker, så innebär stigande korta räntor att alternativ till bankkonton plötsligt finns och flödena till just korträntefonder har varit stora, speciellt i USA. Och det faktum att den så kallade räntekurvan är inverterad, vilket innebär att de korta räntorna är högre än de långa, är en utmaning för en banks grundläggande affärsidé, nämligen att låna in pengar kort för att sedan låna ut dem långt. Dagens inverterade kurva kan innebära att banksektorn drar ned på utlåningen, vilket i sin tur kan bromsa ekonomin i stort. Likviditetsfrågan spänner över flera dimensioner.

Det är minst sagt många rörliga delar i nuläget, och det tar sig uttryck i stora svängningar på marknaden. Rörelserna i räntorna, både korta och långa, har den senaste veckan varit extrema och det har varit svårt även för insatta aktörer att hänga med. Just nu handlar det för berörda myndigheter om att hantera den akuta förtroendefrågan, fast inflationsproblematiken och de ekonomiska utsikterna försvinner inte med detta. Till exempel höjde den europeiska centralbanken ECB idag sin styrränta med 50 punkter och även om förväntningarna på amerikanska Federal Reserve pendlat enormt senaste veckan (från 50 punkters höjning till 25 punkter till ingen höjning) så lutar nu marknaden åt att Fed kommer att höja med minst 25 punkter nästa vecka. Utmaningarna för centralbankerna har näppeligen blivit mindre i och med bankoron, och balansgången är delikat. Risken för ett så kallat policy-misstag var inte obetydlig innan, och den ökar med den uppkomna situationen.

Som investerare är det naturligtvis lätt att bli konfunderad, och även oroad. Med risk för att låta krass så är det tyvärr inte första gången vi har oroliga marknader, och garanterat heller inte den sista. Värt att hålla i bakhuvudet är att både förtroende- och likviditetssidan av bankoron tas på största allvar av centralbankerna och de finansiella myndigheterna. De har dessutom sedan finanskrisens dagar både en välfylld verktygslåda och också en viss vana med att handskas med kriser, med brasklappen om ovan nämnda risk för att fatta fel beslut i den rådande, osäkra situationen. Det direkta utfallet av bankkollapserna i USA och kursnedgången i Credit Suisse i Europa uppgår till betydande summor fast i förhållande till kapitalmarknaderna i stort handlar det om betydligt mindre förluster. Det är de indirekta effekterna via den oro som råder som har orsakat de största fallen hos investerare via bland annat sjunkande aktiemarknader. Samtidigt har vissa ränteplaceringar, via lägre räntor, haft en relativt god utveckling.

På ett sätt skiljer sig denna episod inte från tidigare gånger: det var få som såg den komma. Givet att osäkerheten just nu är så hög, och slagen på marknaderna så stora, är det hart när omöjligt att ”pricka rätt” hur den dels kommer att spela ut, dels hur marknaden kommer att reagera under tiden. Risken för felbeslut i den egna portföljen är därför hög. En väl diversifierad portfölj, anpassad till vad du som investerare klarar av riskmässigt över tid är alltid en god start, den gör det definitivt lättare att hantera dylika situationer. För det kommer att komma fler.

Michael Livijn Chefsstrateg

Michael Livijn har över 20 års erfarenhet ifrån finansbranschen. Han tar fram Formues House View, skriver marknadskommentarer, veckobrev, medverkar i Förmögenhetspodden samt under Formues webinarer. Michael är även extern talesperson för Formue.

Tänk på att en investering i finansiella instrument innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationen utgör inte rådgivning. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare.

Kontakta oss