Aktier som stiger, räntor som sjunker, sidledes aktiemarknader och stigande räntor, mjuklandningar och hårdlandningar, banker i fokus och AI-hysteri. Mycket har präglat den ekonomiska scenen under första halvåret av 2023. Vår chefsstrateg Michael Livijn ger dig en summering av händelserna.
Veckokommentaren fortsätter nedan.
Egentligen är det lönlöst att försöka närma sig marknaden i kalenderår eller för den delen halvår, fast sedan har vi ju den mänskliga böjelsen att strukturera och organisera saker och ting i mer lättsmälta format. Och dit hör som bekant halvår, som vi nu har kommit fram till. Som vanligt är det svårt att destillera ned sex månaders ”action” på marknaden i ett enkelt veckobrev, men jag gör ett försök.
Året började på en positiv not, vilket kanske inte var så konstigt efter den brutala holmgången som var 2022. Vi gillar ju att vända blad. Den stora frågan som sysselsatte marknaden var konjunkturen, som efter nämnda år definitivt såg ut att gå mot någon sorts landning. Debatten kretsade mycket kring om den skulle bli hård (recession), mjuk (lätt lågkonjunktur) eller ingen landning alls (fortsatt oklart vad det egentligen innebär). Samtidigt hängde makrodata i, och de siffror som kom in var bättre än väntat i alla stora regioner under starten på året. Det här innebar naturligtvis en hel del förvirring och skilda åsikter på marknaden, fast som kollektiv (vilket marknaden är) så togs ändå en riktning ut. Framför allt riskfyllda tillgångar som aktier steg under januari, kraftigt dessutom, samtidigt som räntorna sjönk svagt. Man kan säga att mjuklandningsscenariot hade överhanden. Entré februari och ombytta roller; kraftigt stigande räntor och sidledes aktiemarknader blev melodin, delvis drivet av att inflationen visserligen sjönk, men inte så snabbt som väntat. Förväntningarna på centralbankerna, speciellt amerikanska Federal Reserve, skruvades upp och nu var en hårdlandning narrativet som gällde.
Klichén på marknaden är att ”centralbankerna höjer till något går sönder” och möjligen blev mars en påminnelse om det. Regionala banker i USA som få hade hört talas om blev plötsligt förstasidesstoff då ett par av dem inte klarade högre räntor och följaktligen gick under. Under ett par dagar blev det stor dramatik på marknaden med enorma ränterörelser och stora fall på aktiemarknaderna. Dock, med tanke på den fina utvecklingen dittills höll sig aktier ändå över nollan trots motvinden. I Europa gick den systemkritiska banken Credit Suisse under och togs över av UBS. Fed och ECB vände tillfälligt på klacken och hjälpte till med både räddningsaktioner och likviditet åt det finansiella systemet.
Efter den episoden inträffade vad man kan kalla för en ”utmattningsfas”, där all dramatik helt enkelt behövde processas och analyseras, något som ofta inträffar när det varit turbulent. Med en potentiellt systemhotande kris åtminstone tillfälligt hanterad blev det något lugnare och i stort sett sidledes under april och början av maj. Någonstans där började begreppet ”AI”, artificiell intelligens, dominera i och med verktyget ”ChatGPT”, som lyckades med allt från att ta en amerikansk advokatexamen till att generera bilder av i princip vad som helst, skriva böcker och naturligtvis göra musik. Eftersom den kan svara på i princip allt (och göra det väldigt övertygande, om än inte alltid rätt) fick bland annat den svenska skolan snabbt tänka om kring det här med hemuppgifter. Dessutom, begreppet ”fake news” kan få en helt ny dimension med denna teknologi. Oavsett, hysterin kring AI blev startskottet för en ordentlig comeback för förra årets slagpåsar, stora amerikanska tech-bolag. Även om de föll kraftigt förra året så är de fortfarande världens största företag och de har under senvåren/försommaren nästan själva drivit de globala aktiemarknaderna. Av uppgången på 14 procent i det amerikanska indexet S&P 500 står de tio största bolagen (dit dessa hör) för 12 procent, övriga 490 bolag har alltså mer eller mindre stått still! Tilläggas bör att USA väger en bit över 60 procent i ett globalt index. För räntesidan innebar perioden en långsam marsch uppåt och de korta räntorna har därmed stigit något i år medan de långa legat still eller sjunkit något.
Så när vi nu summerar första halvan av 2023 så sker det på samma sätt som inledningen, på en positiv not. Dramatiken må tidvis ha varit hög (vilket ändå är mer eller mindre normalt), fast faktum kvarstår, ibland är det skillnad på upplevd och faktisk verklighet. Möjligen hade vi med oss en viss skepsis efter förra året, något som kan ha färgat utsikterna för i år, fast kom ihåg att marknaden bryr sig inte om vilken åsikt du har. Räntemarknaden ligger en eller några procentenheter plus beroende på ränteslag medan aktiemarknaden (MSCI AC Världen) har loggat en uppgång på hela 16 procent. Svenska aktier har levererat drygt nio procent. Det är respektabla siffror som tyvärr inte säger något om hur andra halvan av året kommer att utvecklas, men de belyser vikten av att vara långsiktig i sitt sparande. Även om verkligheten kan uppfattas som osäker och orolig innebär det inte automatiskt att marknaden kommer att gå ned. Återstår att se vad den andra halvan har att bjuda på!
Veckobrevet tar nu semester och återkommer under början av augusti. Jag vill passa på att tacka alla trogna läsare för detta första halvår och önska en riktigt skön sommar!