Torsdagen den 24 februari vaknade världen upp till den chockerande nyheten att Ryssland inlett en invasion av grannlandet Ukraina. Vilka konsekvenser får kriget för världsekonomin? Två teman som diskuteras i den ekonomiska sfären är: 1) avglobalisering och 2) självförsörjning och just-in-case-produktion.
Många trodde – eller åtminstone hoppades på – att Rysslands stärkta försvar innan kriget var ett slags militär-politiskt pokerspel ifrån Putin, för att få genomslag som inte hade gått med konventionell politik. Samtidigt var det nog flera historieintresserade som – på ett ytterst obehagligt sätt – drog paralleller till situationen där den brittiske premiärministern Chamberlain lät sig luras av Hitler innan utbrottet av andra världskriget. Då var en politiker av Churchills kaliber tvungen att stå upp mot Hitler. I vår tid är det Ukrainas president Zelenskyj. Även om det nu är de prekära historiska linjerna av militär och politisk karaktär som vi är mest angelägna om, är det värt att ställa sig frågan om vilka möjliga ekonomiska konsekvenser kriget kommer att få. Här diskuterar vi två heta teman i den ekonomiska miljön; avglobalisering och självförsörjning.
1. Avglobalisering
Globalisering beskriver den process där länder, företag och människor knyts närmare varandra. Dessa processer inkluderar människor som flyttar och varor som flyttas. Med internet intensifierades globaliseringen – geografiska avstånd blev mindre och drev fram ett nytt handelsmönster där frakt med containers blev utbrett och kostnaderna per enhet sänktes. Med globalisering kommer en ökad handel, också fler produktionslinjer – inte att förglömma; en utbredning av gemensam kultur, språk, lagstiftning och gemensamma arbetssätt. Det har blivit vanligare att företag producerar sina varor tusentals kilometer ifrån huvudkontoret, vilket ökar behovet av frakt, mer harmoniserade regelverk och större krav på gemensamma standarder. Kort sagt gör globaliseringen länder mer beroende av varandra – men för global handel är det också nödvändigt med en stark grad av tillit.
Vissa tjänar mer än andra
Globaliseringen gynnar alla länder. Men alla i landet gynnas inte. Det finns de som får se andra ta merparten av de ekonomiska vinsterna som följer globaliseringen. En konsekvens av globalisering är fenomenet winner-takes-all, som innebär att de främsta inom ett område får tillgång till en allt större marknad att inhämta pengar ifrån. Medan den brasilianska och idag pensionerade fotbollsspelaren Pelé hade pengar till mat har vår tids Messi något gynnsammare villkor. Marknaderna har vuxit. Förr var idrottsstjärnor främst publikmagneter som bidrog till ökad biljettförsäljning. Idag är det lika viktigt att sydkoreanerna är fans av Tottenham med spelaren Son. Att stjärnidrottare får större inkomster gäller inte bara inom idrotten, även inom vetenskap, juridik, näringsliv och kultur, ja, det verkar gälla i all kompetensutövning.
Vi får inte glömma globaliseringens stora triumf. Ekonomisk globalisering och en ökad handel med omvärlden har lyft miljontals människor ur fattigdom och ökat levnadsstandarden.
Globaliseringen är hotad
Nu är emellertid globaliseringen hotad, och sannolikheten är stor att vi får se en kraftig inbromsning eller att den delvis backar. Till dessa scenarier finns det flera orsaker, men det är främst viktigt att förstå nedan:
1. Mobilitet i arbetskraft
2. Sårbarhet i långa produktionslinjer
3. Volatilitet i kapitalrörelser
För att förstå ovan startar vi ett tankeexempel där vi tittar på vad de två senaste årens stora chocker, pandemin och den ryska invasionen, kommer att påverka. Vi har:
I) Migration
II) Produktionslinjer
III) Kapitalöverföringar
Fler kommer att arbeta i hemlandet
Vi startar med det enklaste; mobilitet. En arbetstagare kommer inte att vara lika frestad att söka en ny tjänst placerad i ett annat land, jämfört med tiden innan 2020. Nu vet hen att hen snabbt kan behöva flytta hem. När pandemin var som värst fanns det till och med gränskontroller mellan Sverige och Norge. Även om det för ukrainare i Ryssland och ryssar i Ukraina är uppenbart att konflikten har en betydelse på en framtida arbetsplats, kommer kombinationen pandemi och invasion troligen att ha en sammantagen inverkan på arbetstagares val av var de vill arbeta. I kristider vänder vi vårt fokus inåt och hemåt.
Mer inhemsk produktion
Sedan till det lite mer komplicerade; produktionslinjer. Pandemi och invasion får företag världen över att tänka; hur, var och av vem. Amerikanska bolag inser att delar av deras produktionsfaktorer i Ryssland kan konfiskeras av den ryska staten. Likaså upplever ryska företag att de inte längre har full dispositionsrätt över sina finansiella medel i utlandet. Under pandemin var amerikanare chockerade över att landet kunde genomföra extremt avancerade operationer i rymden, men inte tillverka ansiktsmasker. I Europa insåg vi att vi är mer sårbara än vi tidigare kände till när vi fick höra att veteskörden var hotad med Ukraina och Ryssland som stora veteproducenter. Det är chockartade nyheter för moderna, västerländska länder – som omedelbart kommer att påskynda ett nytänkande kring den egna försörjningssituationen. Under lång tid kommer troligen både länder och företag att vilja bli mer självförsörjande. Det innebär kortare produktionslinjer och mer inhemsk produktion.
Minskade kapitalrörelser
Kapitalrörelser är komplicerade. De påverkas av hårda fakta och lösa rykten. En sak vet vi: om världshandeln minskar kommer kapitalrörelserna att minska. Låt oss ta ett snabbt exempel. När USA importerar en stekpanna från Kina sker en betalning, en typ av finansiell export i dollar eller skuldebrev från USA till Kina. När importen minskar, minskar också betalningarna för importen. De senaste decennierna har Kina byggt upp valutareserver som är 2,5 gånger större än en av världens största fonder, den norska oljefonden. Vi förstår med det att kineserna har exporterat mer än de har importerat. Om – eller snarare när – detta läge kommer att dämpas eller vändas kommer det också att ha en inverkan både på det pris som Kina har investerat sitt handelsöverskott i, som exempelvis amerikanska statsobligationer, men det kommer också att påverka valutakurser och räntor.
2. Självförsörjning och just-in-case
Låt oss ta företaget BraDings. Innan globaliseringen rörde sig affärsförbindelserna uteslutande i landet NordSteg. Allt som producerades och såldes gjorde det i samma land. I takt med en accelererande globalisering startade företaget fabriker i andra länder, både i öst och i syd. De tog marknadsandelar i nya länder, och de var tvungna att anlita fraktbolag – ofta med stora containerfartyg – för att förflytta varor. Detta ökade både effektivitet och innovation och BraDings växte. Efter Covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina har företaget haft utmaningar i att få tag i metaller, råvaror – och stött på svårigheter med att frakta varor.
Gynnsam med flera lager
Man har insett att det är en fördel att ha lager i olika länder och att koncentrera produktionen till de länder där försäljningen är som störst. Det kommer visserligen att öka lönekostnaderna, samtidigt kommer det att reducera fraktkostnaderna. Dessutom gör det företaget mer robust mot potentiella nedstängningar. Ökningen av lönekostnader kan ses som en försäkringspremie; en utbetalning som i normala tider inte är nödvändig, men som i mer onormala tider gör det möjligt att faktiskt fortsätta driva verksamheten framåt.
Pandemin har lärt länder, människor och företag att gränser snabbt kan stängas och att det är en risk att producera utan lager, med långa produktionslinjer. Invasionen av Ukraina har visat hur nyckelråvaror som olja, gas, vete, palladium och nickel plötsligt kan utsättas för stora utbudschocker – och att priser kan stiga dramatiskt. Händelser som dessa gör sammantaget att många kommer att anpassa sig till nya produktionsstrukturer.
Från just-in-time till just-in case
Samtidigt har världen lärt sig att det finns politiska risker. I diktaturer kan ledare med nästintill obegränsad makt plötsligt och på eget initiativ göra något oväntat och oönskat. Det finns alltså en underskattad risk i att ha fabriker i denna typ av länder. Tidigare har företag velat hålla lagret litet eftersom det är kostnadseffektivt; just-in-time. Med just-in-time skulle en skotillverkare tillverka skon direkt efter att kunden beställt den, med leverans bara några dagar senare. Nu kommer tillverkaren istället att ha ett antal skor i lager, just-in-case-fabriken läggs ner och fraktmöjligheterna minskar.
Sammanfattning
I ekonomins värld vet vi att förändring skapar förändring. Om det vi trodde om världen har förändrats, kommer våra planer också att göra det. Människor anpassar sig. Såväl pandemi som invasion har gett oss alla en extremt brant inlärningskurva, och troligtvis kommer vi att ha insett att det är en försäkring att ha kvar kunskap och produktion geografiskt nära. Att hålla lager – som morföräldergenerationen gjorde – är inte bara en kostnad, det är också en investering i framtida säkerhet. Därmed kommer produktion, priser och kapital att förändras snabbt – vilket öppnar möjligheter för den som kan blicka in i framtiden.
Denna artikel är skriven av Erling Røed Larsen, professor vid Handelshögskolan BI och Senior Economist i Kapitalförvaltning. Artikeln har översatts från norska och har tidigare publicerats här.