Vad hände med flygskammen och varför verkar flygtrafiken öka istället för minska? Det sker trots stigande biljettpriser, högre flygskatter. Philip Mitchell, Sustainablity Advisor, Formue, redogör för situationen och ger sina argument för att det ändå finns hopp om en grönare flygindustri.
Begreppet ”flygskam” känns som ett minne blott. Statistiken talar sitt tydliga språk – 2024 slog ett nytt rekord i global flygtrafik. Antalet passagerarkilometer ökade med 10 % jämfört med 2023 och översteg nu nivåerna före Covid med 3 % (Källa: IATA). Men varför fortsätter flygandet att öka, och vad innebär det för framtida utsläpp?
Den största tillväxtfaktorn 2024 var den inhemska flygtrafiken i Kina (+12 %) samt ökad flygning i Asien generellt. Många ser flyget som ett eftertraktat och bekvämt transportmedel, och i takt med att utvecklingsländer blir rikare ökar också efterfrågan. Men även mer mogna marknader som Europa och USA såg en tillväxt på nära 8 % under 2024. Affärsresandet fortsatte att återhämta sig efter Covid, trots den ökade användningen av videomöten.
För att sätta det i perspektiv: flyg står för 4 % av de globala utsläppen – inte bara koldioxid utan även kväveoxider från kondensstrimmor. Det kan verka lite jämfört med byggsektorns cirka 30 % eller livsmedelsproduktionens 25 %, men flygets utsläpp ökar snabbt och är extremt koncentrerade till den rikare delen av världen. Faktum är att 1 % av världens befolkning står för 50 % av flygutsläppen. Se diagrammet nedan:
Det är ännu tydligare när det gäller privatjet. De står visserligen bara för 2 % av flygets totala utsläpp, men per passagerare är de cirka tio gånger mer utsläppsintensiva. Dessutom används de ofta för kortare resor som lätt kunde ersättas med andra transportmedel. En uppskattning är att Taylor Swifts flygresor under 2024 orsakade 8 000 ton CO2-utsläpp – ungefär 800 gånger mer än en genomsnittlig person i Norden. Trots det, och den förutsägbara kritik som följer, växer privatjetmarknaden globalt med cirka 7 % per år.
Det sker trots stigande biljettpriser, högre flygskatter i många länder och ökad beläggning på flygen, vilket har gjort att flygbolagen kan ta mer betalt. I många fall är biljetterna 50 % dyrare än före pandemin och har betydligt högre priser än den allmänna inflationsnivån. Det är därför knappast förvånande att färre än 3 % av passagerarna är villiga att betala extra för klimatkompensation – särskilt när många av dessa kompensationslösningar saknar trovärdighet.
Varför går det så trögt att minska flygets utsläpp?
Förutom människans omättliga hunger efter resor och exotiska semestrar finns det flera skäl till att utsläppen från flyget är svåra att minska:
- Hållbara flygbränslen (SAF) har inte vuxit så snabbt som förväntat. Enligt EU-lagstiftning ska 2 % av alla flyg i EU använda SAF senast 2025, och vi har sett den första transatlantiska flygningen med 100 % biobränsle från matolja och animaliskt fett. Men utbredd användning begränsas av brist på tillgång, och den nuvarande andelen SAF-användning är endast 0,5 %.
- Höghastighetståg har inte kunnat konkurrera med flyget. Trots vissa undantag och EU:s mål att fördubbla tågtrafiken till 2030 har logistiska och ekonomiska faktorer gjort det svårt att ersätta långdistansflyg i någon större skala.
- Ekonomiska och politiska prioriteringar gynnar flyget. Populistiska krav på högre ekonomisk tillväxt och lägre inflation har lett till att vissa flygskatter slopats och nya flygplatsutbyggnader godkänts.
Finns det hopp om en grönare flygindustri?
Trots den växande efterfrågan finns det faktorer som kan bidra till att minska flygets klimatpåverkan:
- Effektivare flygrutter kan minska utsläppen drastiskt. Om endast 2 % av flygningarna anpassas för att undvika kondensstrimmor i kalla, fuktiga luftrum kan de kortsiktiga utsläppen minska med upp till 40 %. Det möjliggörs av bättre väderprognoser och är dessutom en av de billigaste metoderna att minska utsläppen (cirka 15 USD per ton CO2e).
- Nya framtida flygplan blir mer bränsleeffektiva. Varje ny flygplansmodell är cirka 15 % mer bränslesnål än den föregående, och dagens flygplan är ungefär 80 % mer bränsleeffektiva än de var för 50 år sedan. Eftersom lågprisbolagen växer snabbast innebär det att modernare, mer miljövänliga flygplan snabbt tas i bruk – en tydlig win-win både för klimatet och flygbolagens lönsamhet.
Elektriska och hybrida flygplan kan bli verklighet på kortare rutter. I början av 2030-talet väntas de första kommersiellt gångbara el- och hybridflygen ta plats på marknaden, särskilt för kortare sträckor (upp till cirka 750 km).
Kostnad och restid för utvalda resor med tåg och flyg
Källa : Financial Times (Cheapest ticket one month in advance, flights researched via Google Flights, trains via Rail Europe; flight time only)
Det är tydligt att flygindustrin har potential att minska sina utsläpp, men den kämpar i motvind när den globala efterfrågan fortsätter att växa. Att minska flygresandet är en viktig del av Formues SBTi-mål för koldioxidreduktion, och för mig personligen är det en av de mest betydelsefulla åtgärderna för att minska min klimatpåverkan. Precis som med köttkonsumtion är det numera något jag tänker igenom en extra gång. Och att sälja privatjeten har verkligen gjort underverk för min ekonomi!
Vill du veta hur dina investeringar påverkar miljön? Testa vårt verktyg här