Formues chefsstrateg Michael Livijn pratar om räntor. Vad är egentligen ränta och vad påverkas den av? Han kommer in på räntekurvor med lutningar och nivåer och kurvor som inverterar och kopplar det till den amerikanska räntekurvan som just inverterade. Men – bör du ens lägga energi på att tänka på räntekurvor?
Räntan är en helt central komponent på de finansiella marknaderna. Man kan säga att den är priset på pengar och den påverkas av en hel del olika variabler. En sådan är till exempel låntagarens kreditvärdighet, har du en dålig sådan kommer du att få betala en högre ränta relativt någon med bättre soliditet. Det avspeglas också i obligationsmarknaden där till exempel statsräntor är lägre än räntor för riskfyllda bolag som vill låna pengar. Tidsaspekten är en annan variabel, och i räntevärlden kallas detta för duration. I praktiken betyder det att ju kortare tid du ska låna pengar, desto lägre brukar räntan vara. Det är lättare att bedöma en risk på säg ett års sikt än på tio års sikt. Men räntan reagerar på många andra saker också. En aktuell sådan drivkraft är inflationen, som ju har spikat upp ordentligt sedan mitten på förra året, och inflation brukar få räntemarknaden att reagera. Det är allmänt sett en dålig affär att låna ut pengar till tre procents ränta om inflationen är fem procent. I praktiken betyder det att du förlorar två procent i reala termer, varför räntorna ofta stiger när inflationen gör det. Sedan har vi det som i vardagligt tal kallas för penningpolitik, alltså hur olika centralbanker sätter sin styrränta, som i sin tur påverkar ränteläget. Kort sagt, det är många faktorer som spelar in när priset på pengar ska sättas!
Och det är här någonstans det börjar bli intressant. För räntemarknaden är i praktiken en temperaturmätare på framtiden och vad den kan tänkas bära med sig. Fogar man ihop olika räntor från säg tre månader till tio år får man en räntekurva. Nämnda kurva är något marknaden följer konstant. Den ger nämligen en fingervisning om just framtiden beroende på hur de olika räntorna (tre månader, två år, fem år, tio år osv.) rör sig. Kurvan kan ”branta”, då de långa räntorna stiger mer än de korta, eller ”flacka” då det är tvärtom. Sedan kan hela kurvan röra sig uppåt och nedåt om de korta och långa räntorna stiger/sjunker lika mycket. Antalet lutningar och nivåer på räntekurvan är därmed i princip oändligt. Normalt sett brukar räntekurvan vara brant efter en lågkonjunktur, då centralbanken ofta har en låg styrränta för att stimulera ekonomin och de korta räntorna påverkas mest av penningpolitiken. Vartefter konjunkturcykeln förlöper höjs räntan då ekonomin går bättre, arbetslösheten sjunker och risken för inflation ökar. Vanligtvis brukar kurvan då flacka eftersom ingen konjunkturcykel är för evigt och de långa räntorna ska ju reflektera vad som händer långt in i framtiden. Den korta delen av kurvan kan därmed gå om den långa delen, och då inverterar kurvan. En invertering brukar av marknaden ses som ett tecken på att konjunkturtoppen är nådd, aktiviteten i ekonomin sjunker och centralbankerna följer efter penningpolitiskt genom att sänka räntan varpå kurvan återigen ”brantar” och cykeln börjar om.
Och varför är då detta intressant? Jo, för i början av veckan inverterade nämligen den amerikanska räntekurvan, om än bara under ett par minuter(!). Och därför går debatten just nu hög om det är en lågkonjunktur på gång, åtminstone i USA (den svenska räntekurvan har inte inverterat). Tilläggas bör att det var den ”klassiska” räntekurvan där en tvåårig ränta får representera den korta delen och en 10-årig ränta den långa. Men som ovan nämnts finns det många räntekurvor, välj själv vilka löptider du vill jämföra med varandra! Till exempel är tio år till tre månader i USA fortfarande väldigt brant. Och används nominella eller reala räntor? Och i så fall vilka reala räntor? Det finns ett antal olika sätt att komma fram till vilken realränta som avses. Som vanligt på de finansiella marknaderna finns det tusentals vinklar och tolkningar av den data du ställs inför. Slutfrågan blir förstås om du ska bry sig om räntekurvan? Svaret är självklart ja, fast jag anser i vanlig ordning att den inte är det enda du ska titta på, om den skulle kunna förutspå framtiden perfekt så behövs inte resten av marknadspusslet. Och världen består ju av mer än räntekurvor!
Text: Michael Livijn