Efter flera år av nollräntor och nedpressad inflation skakades vi om rejält av inflationsutbrottet 2021-2022. Höga räntor, som länge kändes som ett avlägset fenomen, blev plötsligt en ny verklighet. Sedan dess har inflationen börjat ge vika och centralbankerna har påbörjat en sänkningscykel, vilket skapat en utbredd förväntan om fortsatt låga räntor. Men är vi verkligen på väg tillbaka till det gamla “normala”? Eller börjar marknadens tilltro till stora sänkningar vackla? Låt oss ta en närmare titt på hur förväntningarna faktiskt har skiftat de senaste månaderna — och vad det kan betyda framöver.
Mycket har skrivits om inflation de senaste åren, och det med all rätt eftersom den under nästan en 30-årsperiod hade en tydligt nedåtgående trend och blev en allt mindre del av den ekonomiska verkligheten. Mycket ställdes på huvudet i och med inflationsutbrottet i slutet av 2021 och 2022. Plötsligt fick vi en ny(gammal) variabel att ta hänsyn till i våra ekonomiska liv. Personligen tror jag att en av de största effekterna av inflationsutbrottet var de stigande räntorna. Efter en så pass lång period med nära-noll-ränta hade många vant sig vid att detta var det nya ”normala”. Höga, eller högre, räntor hade blivit något av ett avlägset koncept snarare än en ekonomisk realitet. Nåväl, det där är historia nu, och efter det bryska uppvaknandet har inflationen på de flesta håll fallit av och ned mot de runt 2% som många centralbanker har som målbild. Många av dem, inklusive Riksbanken, har inlett en sänkningscykel och lägre räntor har varit ett starkt narrativ på marknaden i år. Hotet avvärjt? Back to the past?
Att försöka förutspå den ekonomiska framtiden är som bekant vanskligt. Jag har dock svårt att undvika att notera att ovan nämnda narrativ fortsatt är rådande, inflationen ska fortsätta ned och (styr)räntorna med den. Samtidigt gäller ett narrativ tills det inte gäller, och här tycker jag det börjar bli lite intressant. Missförstå mig rätt, jag är också i ringhörnan att sänkningarna kommer att fortsätta, fast frågan är hur mycket? En trend sedan mitten av september har varit att marknaden faktiskt skalat tillbaka sina förväntningar på centralbankerna, framför allt amerikanska Federal Reserve. Det här är knappast något som skett under radarn, marknaden följer dessa förväntningar nästan slaviskt, likväl krockar det lite med ”sanningen” att styrräntorna ska ned kraftigt. Låt oss titta lite på hur det har sett ut:
Hur mycket sänkningar ligger i korten?
Marknadsförväntningar av räntesänkningar till dec 2025 | %
Källa: Macrobond
Vad grafen visar är hur mycket marknaden förväntar att centralbankerna ska sänka räntan fram till december 2025, i procent. Det framgår tydligt att tron på stora sänkningar har skalats tillbaka sedan mitten av september, framför allt i USA (röd linje). Från att ha sett 2,6% i sänkningar då är samma siffra idag alltså -0,82%. Naturligtvis får vi dra av de sänkningar som skett under perioden (-0,75%), fast det ger ändå för handen att marknaden på 2 månader sänkt sina förväntningar på Feds kommande sänkningar med 1,03%. Rörelsen är inte lika kraftig i Sverige, men 0,32% är inte obetydligt.
Vad ligger då bakom? När det kommer till framtidsförväntningar finns förstås ingen enskild faktor som är avgörande, utan som vanligt är bilden mångfacetterad. Inflationen är dock med i bilden, speciellt i USA. För även om den sjunkit tillbaka så har den planat ut och till och med ökat något (i årstakt) de senaste månaderna:
KPI och kärninflation | I årstakt
Källa: Macrobond
Nivåerna i USA är knappast alarmerande, men ligger troligen något över vad Fed vill att de ska ligga. Samtidigt har den amerikanska ekonomin även under 2024 visat överraskande styrka och med en förmodat fortsatt expansiv finanspolitik under Trump, och möjliga tullar, finns det all anledning till att inflationen får det svårare att falla än att stiga. Lägg till detta en stram arbetsmarknad, som riskerar att bli än stramare om Trumps löften om att deportera migranter realiseras. Kort sagt, förväntansbilden på Feds kommande sänkningar påverkas naturligtvis av detta. Inflationsbilden är mer gynnsam i Europa/Sverige, fast prognoserna för nästa år är en något bättre tillväxt än för 2024, vilket allt annat lika kan innebära ett något högre inflationstryck.
Funderingar om framtiden är som sagt alltid att ta med en nypa salt. Vad jag vill peka på här är att narrativet kan svänga snabbt på marknaden och att inget är hugget i sten. Det gäller också för inflationen och hur stora (eller små) räntesänkningarna framöver kommer att bli!