Efter en augusti med fallande kurser kan investerare ha många frågor. En viktig fråga är hur vi ska förstå avkastning i förhållande till inflation – och hur ska du se på real kontra nominell avkastning? Det skriver vår chefsstrateg Michael Livijn mer om, också hur du kan navigera dessa aspekter för att optimera din portfölj.
Med en något lugnare marknad (stora delar av fallet i början av månaden har hämtats tillbaka) finns det kanske lite utrymme att fundera kring ett par saker. Nämligen både det faktum att det från tid till annan svänger rejält och hur man som investerare kan hantera det. En av grundpelarna är förstås portföljkonstruktionen, eftersom vi inte vet hur nästa dag eller år kommer att arta sig på marknaden.
Här börjar det bli intressant på riktigt eftersom varje investerare är unik. Risktolerans, preferenser, mål med portföljen och eventuellt tidshorisonten (den kan ju delas upp mellan olika delar av portföljen) spelar alla in för hur just din portfölj ser ut. Och det saknas knappast teorier, och framför allt åsikter, om vad som är den bästa portföljen. Med dagens nästan oändliga möjligheter att investera i otaliga tillgångar/produkter över hela världen kombinerat med en obegränsad tillgång till information kan den bästa portföljen vara i princip vad som helst.
Alla portföljer har dock en sak gemensamt; att skapa avkastning. Helst en hög sådan, gärna med liten eller ingen risk. Där tror jag dock att de flesta innerst inne vet att det inte går att kamma hem tio procent om året riskfritt. Tar vi tillgångsslaget aktier så har det historiskt haft en avkastning på runt åtta procent, fast den avkastningen har kommit med betydande svängningar, varav korrektionen i början av månaden bara var en i raden. Sedan har vi det faktum att vi ofta tänker på avkastning i nominella termer. Åtta procent kan låta fantastiskt, fast är inflationen 7,8 procent är avkastningen i reala termer inte så uppseendeväckande. Och avkastningen i reala termer är central, för den avgör nämligen om din portfölj genererar en ökad köpkraft eller inte. Ett mycket enkelt exempel skulle kunna vara 100 kronor placerat i vad som kallas riskfri ränta (”kontanter”). Nedan har vi utvecklingen i svenska statsskuldväxlar (tre månader) sedan år 2000:
Källa: Macrobond
I nominella termer (ljusblå linje) kan drygt 45 procent, eller runt 1,5 procent per år, kännas ok givet att risken är extremt låg. Fast i reala termer (mörkblå linje, samma index deflaterat med KPI), eller köpkraftsmässigt, blir bilden en annan. Över perioden, när vi tar hänsyn till inflationen, har köpkraften av dessa 100 kronor minskat med drygt tio procent, eller runt 0,4 procent per år. Visst, perioden efter 2014 har varit extrem, först med negativ styrränta (notera att värdet faller även i nominella termer) och sedan en period med kraftigt ökande inflation. Jag är också väl medveten om att få investerare har huvuddelen av portföljen i kontanter över tid eftersom begreppet ”riskfri” implicerar att avkastningen långsiktigt ska vara nära noll. Tar du ingen risk kan du heller inte förvänta dig någon avkastning.
Samma övning för svenska aktier (SIX Portfolio Return Index) ger en annan, mer angenäm, bild:
Källa: Macrobond
En högre risk ska över tid ge högre avkastning och även om det finns en tydlig skillnad mellan nominell och real avkastning också för svenska aktier så har köpkraften för denna investering ökat med cirka 6,3 procent per år i reala termer. Dock, aktier ligger i den andra änden av riskspektrat relativt kontanter och avkastningen kommer med periodvis stora svängningar.
Till syvende och sist finns det inget svar på vilken portfölj som är bäst, det är som sagt högst individuellt. Men en viktig utgångspunkt är att portföljen över tid ska generera en ökad köpkraft i reala termer. Ovan exempel belyser att det krävs det en viss risknivå i portföljen för att uppnå detta, men det handlar inte om ett binärt val mellan aktier eller kontanter utan om att kombinera även andra tillgångsslag för att skapa en portfölj som passar just dig. Så hur långt var nu det där snöret? Frågar du mig så är svaret ”ökad köpkraft”!