Vi anser det dock för tidigt att förvänta sig stora skift i pris- eller löneökningar under innevarande år. Hittills går det inte skönja några sådana tendenser. Inom detaljhandeln fortsätter strukturomvandlingen mot ökad e-handel vilket upprätthåller prispressen i befintliga fysiska butiker.
Löneökningarna i USA låg i december 2017 fortfarande på låga +2,9 % vilket är anmärkningsvärt med tanke på den låga arbetslösheten. Något högre inflation samt 50-100 räntepunkter högre långräntor i USA och Europa bör inte föranleda någon tydlig inbromsning av konjunkturen eller ändra förutsättningarna för företagens vinstutveckling under 2018.
Sverige får sannolikt en något lägre tillväxt i år jämfört med 2017, som landade på ca 2,5 %. Vi ser inbromsningen på bostadsmarknaden som välbehövlig för den långsiktigt finansiella stabiliteten i Sverige. Om prisnedgångarna stannar vid minus -10 % till -15 % ökar chanserna för att ekonomin ska kunna mjuklanda ner mot 1,5-2,0 % tillväxt mot slutet av 2018. Detta är en lägre nivå jämfört med de flesta befintliga prognoserna för Sveriges ekonomi. Osäkerheten ökar något under 2019 då ett lägre bostadsbyggande till följd av lägre priser och en minskad stimulans från nästa års statsbudget kan minska tillväxten ytterligare. Stockholmsbörsen är delvis prissatt för inbromsningen, viktigaste faktorn för verkstadsbolagen är den fortsatt starka globala konjunkturen.
Räntor
Statsobligationsräntorna har stigit globalt under inledningen av 2018. I USA var uppgången för den 10-åriga löptiden, innan börsnedgången de senaste dagarna, som mest +43 räntepunkter. I Tyskland var uppgången +34 punkter och i Sverige +22 punkter under samma period. I USA fanns en förväntan om att nya FED chefen Powell skulle öka takten något från 3 till 4 räntehöjningar under 2018. Förväntningarna har nu återgått till 3 räntehöjningar efter börsnedgången. Kreditmarknaderna har inte uppvisat samma marknadsoro som aktiemarknaderna. Hittills i år är avkastningen negativ -0,5 till -1,0 % främst till följd av ränteuppgången.
Aktier
Efter den kraftiga börsuppgången i början på året, i USA som mest +8 % i lokala valutor, är aktiekurserna nu tillbaka nära nollstrecket förutom Japan, som är ner -5 %. Hittills i år är nedgången minus -1 % i Stockholm, medan Europa och USA uppvisar nedgång på -2 % i svenska kronor. Bolagsrapporterna i USA för fjärde kvartalet har kommit in över förväntan medan bolagen på Stockholmsbörsen varit blandade med en del besvikelser. Förväntningarna för 2018 års vinstutveckling ligger fortfarande över 10 %.
Positivt
- Globala tillväxten är synkroniserad och fortsatt stark
- Stark tillväxt i Europa omfattar alla delar utom UK
- Ny skattereform samt stimulativ finanspolitik i USA
Negativt
- Osäkerhet om USA:s framtida handelspolitik
- Ny centralbankschef i USA skapar ökad osäkerhet kring penningpolitiken
Slutsatser
Flera tunga globala ekonomier kan på sikt riskera att gå mot överhettning men det är sannolikt inte en situation som uppstår det närmaste året. Först måste temperaturen i de globala ekonomierna öka ytterligare vilket kan ske genom ökade investeringar och nya satsningar på infrastruktur. Vi behåller för närvarande vår rekommendation neutral aktievikt i förhållande till normal allokering och en kortare räntebindning i obligationer jämfört med normal allokering.
Slutsatser
Ränteföljsamhet: Inom svenska obligationer överviktas obligationer med kort räntebindning. Slutsats: Neutralvikt
Kreditrisk: Allokering på 10 procent av räntebärande portfölj mot obligationer med hög risk. Slutsats: Neutralvikt
Svenska aktier: Normal exponering mot svenska aktier. Slutsats:Neutralvikt
Globala aktier: Normal exponering mot globala aktier. Vi rekommenderar en övervikt på 15 procentenheter inom tillväxtmarknader i förhållande till ett världsindex. Slutsats: Neutralvikt
Inledningen av 2018 har präglats av en global uppgång i de 10-åriga statsobligationsräntorna. För USA:s del är uppgången 43 räntepunkter till nivån 2,84 % medan uppgången i Tyskland varit 33 räntepunkter till nivån 0,76 % och i Sverige något mindre, +22 punkter till nivån 0,95 %. Med den nytillträdde FED chefen Powell har osäkerheten inom penningpolitiken ökat för USA. Kommer de preventiva räntehöjningarna ökas upp från de tidigare förväntade 3 tillfällena under 2018 är närmaste frågeställningen. I Europa har ECB chefen Draghi uttalat sig negativt kring kommentarer från USA:s finansminister som stöder en svagare dollar. Dollarn har försvagats -2 % mot euron hittills i år till 1,22, som mest var försvagningen -4 % till 1,25 strax innan börsturbulensen inleddes. Kronan har stärkts 1 % mot dollarn till 8,1 medan lägsta kursen under perioden var 7,8. Kronans värde mot euron har i stort sett varit oförändrad på nivån 9.9 under samma period.
Börserna har efter en stark inledning på 2018 brutit uppgången under senare delen av januari. Större kursfall utlöstes under början av februari, som inneburit nedgångar kring -6 % från den högsta nivån för globala aktieindexet i lokala valutor. Hittills i år, per 7 februari, är nedgången i svenska kronor -2 % för globala indexet, -0,6 % för tillväxtmarknaderna, -0,8 % för Stockholm och -2 % för USA och Europa. Brentoljan som inledde året starkt till en nivå på USD 70 under januari har försvagats på uppgifter om starka produktionssiffror från USA. Oljan handlas nu till USD 65 vilket är -3 % lägre jämfört med nivån vid årsskiftet.