ARTIKELSERIE: Detta är den fjärde artikeln i serien ”Kunkapsekonomin”. Vi rekommenderar att du tar en titt på alla artiklarna här:
- Artikel ett: Den nya ekonomin – Kunskapsekonomin
- Artikel två: Kunskapsekonomin – Vinnaren tar allt
- Artikel tre: Kunskapsekonomin – Stordriftsfördelar
Kunskapsekonomin är vår tids revolution, ett resultat av kommunikationsteknologi och digital databehandling. Något som hör till detta, och som vi ska titta närmare på, är nätverksekonomin. Det handlar om ett fenomen som är nära knutet till antalet användare av en produkt. När intresset för en produkt växer blir det samtidigt mera användbart för användarna.
Se framför dig den första köparen av en faxmaskin. Någon måste ju per definition vara den första köparen. Den personen går till butiken, köper en fax, tar med den hem och pluggar in den i väggen och sänder sitt första fax till … ja till vem? Ingen. Ingen annan hade en fax före den första. Det är därför svårt att föreställa sig den första köparen och användaren.
En nätverkstillgång kännetecknas nämligen av att värdet av tillgången ökar med antalet användare. I dagens sammankopplade värld finns det många – och i ständigt ökande antal – sådana värden. Tänk Facebook, Instagram, Snapchat och Strava (social media-plattform för motionsintresserade). Ändå är det inte så att detta är helt nytt – telefonen är en nätverkstillgång som vi haft länge. Och inte bara det, själva språket är en nätverkstillgång som vi haft i kanske 100 000 år.
Det som är nytt 2018 är graden, styrkan och omfattningen. Uber, Airbnb, Slack, Yelp, TripAdvisor, Wordfeud. Det kommer nya nätverkstjänster hela tiden.
Uppfinningar har krympt världen
Uppfinningar har förminskat världen. Det är digitala lösningar som kopplar samman datamaskiner via fiber och satelliter. Med ett par knapptryckningar kan vi på några sekunder kommunicera med människor som det för några årtionden sedan hade tagit dagar – och för 100 år sedan veckor – att få kontakt med.
Men också nätverkstillgångar är förknippade med utmaningar. Återigen är kostnaden för den första enheten hög och kostnaden för den andra låg. Men dessutom tillkommer det faktum att nyttan för den som köper den första enheten är relaterat till hur många som köper nästa enhet. Ingen har användning för den enda faxmaskinen i världen. Den nyfikne läsaren vill säkert veta vem som köpte den första faxen. Det är inte så lätt att utröna, men det är troligt att den första köparen handlade mer än en maskin. Troligen skaffade han eller hon flera exemplar – alltså ett nätverk.
Vi vet att Facebook inte startades för att tjänsten skulle användas av enstaka personer – utan för att flera skulle nyttja den samtidigt från första stund. I sådana situationer är det avgörande att snabbt bygga på sig en kritisk massa. När denna är nådd har många glädje av nätverket, och då blir det svårt för nya aktörer att konkurrera. Detta samlar i sin tur makt och resurser hos dem som startar nätverket.
Nästa artikel
Medan vi nu har sett hur en produkt är mera intressant när den kan knyta en användare till många andra användare kommer vi i nästa artikel att se hur talang gör sig gällande. I en global värld kan en talangfull person söka arbete över hela klotet, och samtidigt kan ett företag söka efter talang i alla världens länder. Detta resulterar i en konstruktiv matchning mellan färdigheter och behov – och därmed stor lönsamhet.
Om du vill följa denna artikelserie kan du följa oss på formue.se och på Facebook.
Få insikt, direkt i din inbox!