Att förutspå aktiekurser är ingen lätt uppgift, men Goldman Sachs har nyligen gjort ett försök. I en ny rapport som blickar tio år framåt för amerikanska aktier analyserar de utvecklingen utifrån fem faktorer. Vår chefsstrateg Michael Livijn tittar närmare på rapportens innehåll och vad resultaten kan betyda för framtidens avkastning.
Att kunna spå framtiden är en avundsvärd förmåga som många skulle vilja besitta. Tyvärr har ingen haft den förmågan, och ingen kommer heller att få den (brasklappen här är ju förstås artificiell intelligens, fast i nuläget är jag tveksam om ens den kommer att lyckas med det). Det saknas dock inte personer som säger sig kunna förutspå vad som komma skall inom diverse områden. De ska man dock ta lätt på. Likväl är prognoser en del av de flesta branscher, finansbranschen inkluderad. Kanske speciellt finansbranschen. För vem vill inte veta vad som ska hända på världens marknader? Ofta är analyser från olika aktörer åt det kortsiktiga hållet, kanske max ett år ut i tiden. Det är vad som brukar kallas för taktisk allokering, eller mer kortsiktiga förändringar i en strategi/portfölj. Dessa utgår alltid från en långsiktig, eller strategisk, allokering. Hur den ser ut beror förstås på risknivå, tidshorisont och olika preferenser/mål med strategin/portföljen.
Kortsiktiga analyser går det tretton på dussinet av, lite mer sällsynta är de som tar ett längre perspektiv. Därför fick en sådan analys av den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs en del uppmärksamhet i veckan, eftersom de lade ut ”caset” för amerikanska aktier (S&P 500) de kommande tio åren ur ett avkastningsperspektiv. Eftersom ett globalt index idag består av runt 65 procent amerikanska aktier har rapporten relevans även för hela tillgångsslaget aktier. En liten bakgrund bara: alla kapitalförvaltare, oavsett det handlar om AP-fonderna, andra institutioner, de svenska bankerna eller för den delen amerikanska banker, modellerar förväntad avkastning, förväntad risk och korrelation för olika typer av tillgångsslag. Detta för att ha något att utgå ifrån när man sätter upp långsiktiga strategier/portföljer. Och precis som allt som handlar om den framtida utvecklingen är det en prognos, inte en sanning.
Vad var då kontentan i Goldmans rapport? Jo, att man som investerare ska vara lite ödmjuk inför vad amerikanska aktier kan tänkas leverera i avkastning det kommande decenniet. Deras estimat hamnar nämligen på tre procent (per år). Vad är då pudelns kärna i hur de kommer fram till denna siffra? Fem faktorer lyfts fram:
- Värdering. Denna faktor har mycket liten inverkan på kort sikt, desto större är betydelsen på längre sikt. Med en lägre startpunkt är det intuitivt att förutsättningarna avkastningsmässigt är bättre än tvärtom. Det amerikanska indexet S&P 500 värderas med ett cykliskt justerat p/e-tal (CAPE*) i nuläget till 38, vilket är den 97:e percentilen historiskt. Även ”vanliga” p/e-tal ligger klart över det historiska snittet.
- Koncentration. Hur stor andel utgör de tio största bolagen i S&P 500? Det enorma techrallyt sedan mitten av 2010-talet innebär att dessa tio bolag i dag utgör 36 procent av indexet, också en toppnotering (99:e percentilen).
- Bolagens vinster. Bolagens förmåga att generera avkastning på eget kapital (Return on Equity, RoE) ligger i den 99:e percentilen historiskt. Dessa tre faktorer hänger ihop eftersom framväxten av de stora techbolagen inneburit att de haft en fantastisk vinstutveckling och stora kursuppgångar vilket i sin tur gjort att de blivit en mycket stor del av index. USA har det senaste decenniet definierats av dessa bolag.
- Ekonomiska nedgångar. Över en period av tio år kommer ekonomin naturligtvis gå upp och ned, och Goldmans estimat är att den kommer att gå ned fyra kvartal under de kommande tio åren (alltså tio procent av tidsperioden). Det rullande tioårssnittet sedan 1950 är fem kvartal, de senaste tio åren innehöll två kvartal med ekonomisk nedgång.
- Räntenivån. Avser den amerikanska 10-årsräntan, som i nuläget ligger på 4,2 procent mot det historiska snittet (sedan 1880) på 4,5 procent. Räntenivån har enligt Goldman ingen direkt länk till avkastningen, men påverkar indirekt värderingen via dess funktion som diskonteringsränta. En hög räntenivå brukar innebära låg värdering och vice versa.
Ridå aktier? Nja, fullt så illa är det nog inte. Prognosen tre procent kommer med ett intervall (-1 procent till 7 procent) vilket indikerar osäkerheten i denna typ av prognoser. När Goldman gjorde sin första rapport kring detta 2012 förutspådde man åtta procent i avkastning per år (med ett intervall på fyra till tolv procent) fram till 2022. Utfallet blev 13,3 procent. Samtidigt tycker jag att man inte ska blunda för verkligheten. Aktieavkastning är ingen linjär process, varken på kort eller lång sikt. Ett enskilt år kan sluta djupt på minus eller plus, tillgångsslaget har ju som bekant en hög volatilitet och långsiktiga estimat är mer av en vägledning för vad som är realistiskt givet vad vi vet idag. För avkastningen varierar också över längre cykler. Nedanstående graf kan illustrera detta:
Källa: Macrobond
Grafen visar S&P 500 och varje datapunkt i den visar avkastningen (per år) du skulle fått om du investerade för tio år sedan. Dagens siffra på 11,6 procent är alltså för en investering gjord 2014. Snittet över hela perioden hamnar på 6,7 procent, och de flesta långsiktiga estimat brukar hamna däromkring. Jag vill också tillägga att grafen visar prisindex, alltså utan utdelningar. Med utdelningar inkluderade (totalavkastning) blir siffrorna något högre över hela tidsperioden. Som framgår tydligt finns det perioder där aktier inte ger någon avkastning, eller till och med svagt negativ avkastning, över en tioårsperiod. Och det är i det ljuset ska man kanske se Goldmans estimat, vi kommer onekligen från en period med mycket god avkastning i amerikanska aktier. Snarare handlar det om att vara medveten om att avkastningen varierar även över längre tid, och att utifrån detta anpassa sina förväntningar. Själv anser jag att själva siffran på tre procent är relativt ointressant, den är bara ett estimat, men i ljuset av förutsättningarna idag så är en lägre avkastningstakt för amerikanska aktier inte orealistisk kommande tio år än de föregående tio åren. Goldman har en tendens att göra saker och ting grundligt, och de sammanställde också vad 21 andra aktörer i USA har för estimat de kommande tio åren. Snittet är sex procent med ett intervall från 4,5 procent till 7,5 procent. Vem får rätt?
Avslutningsvis, amerikanska aktier, eller för den delen aktier generellt, är sällan allt i en portfölj. Diversifiering är ett nyckelord och syftet är att sprida riskerna mellan olika typer av tillgångsslag eftersom de har en tendens att dra lite olika. Om en av komponenterna tappar fart tar oftast någon annan vid. Har du en portfölj som motsvarar din långsiktiga risknivå så finns all anledning att inte tappa sugen över en (uppskattad) siffra på tre procent!
*CAPE: snittet av vinsterna de senaste tio åren, för att justera för den ekonomiska cykeln.